Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Biblioteksbyggnader - *Biblioteksförening - *Bibliotekskonsulent - *Biblioteksskolor - *Biblioteksteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Biblioteksförening—Biblioteksteknik
528
små studieceller i själva bokmagasinen, så att
forskaren har bekväm tillgång till den
litteratur, som tillhör hans ämnesområde. I
större utsträckning infördes carrels (även
kallade cubicles eller stalls) vid bibi, vid
Har-vard-univ. 1915 och har sedan dess kommit
till användning vid så gott som alla större
nybyggnader. Harvardbibl. har 250 carrels,
Yalebibl. 400.
Karakteristiska för de amerikanska b. äro
specialläsesalarna. Sådana förekomma
visserligen sedan länge även i Europa men ha
där varit avsedda för olika slags
forsknings-materiel (tidskrifter, handskrifter, kartor,
planscher). I Amerika finnas emellertid i
stor utsträckning även särskilda läsesalar
för olika litteraturgrenar. I New York
pub-Jic library (byggt 1912—14) finnas sålunda
utom en allmän läsesal 17 specialläsesalar.
I Cleveland och Los Angeles public libraries
är över huvud hela bokbeståndet utspritt
på specialläsesalarna.
Egendomligt för de moderna amerikanska
universitetsbiblioteksbyggnaderna är det s. k.
browsingroom, en klubblokal inom bibi, med
skönlitteratur samt litteratur av allmännare
intresse i öppna hyllor. Härmed avses att ge
tillfälle till uppfostrande läsning.
De mekaniska hjälpmedlen för
biblioteksarbetet ha under senaste åren fått en stor
utveckling: boktransportörer, som själva
avlasta böckerna, telautograf och teletyp, som
från utlåningsexpeditionen direkt överföra
bokbeställningen till bokmagasinen, m. m.
Bland nyare viktiga b. kunna nämnas
Sterling memorial library vid Yale
univer-sity, New Haven (1930), Schweizerische
Lan-desbibliothek i Bern (1931), Cambridge
uni-versity library (1934), Manchester public
library (s. å.) och univ.-bibl. i Köpenhamn
(under uppförande). Planerna för
Leninbibliote-ket i Moskva offentliggjordes 1931; enl. dessa
skall denna biblioteksbyggnad bli den största
i världen med utrymme för 9 mill. volymer
och plats för 7,000 forskare. — Stockholms
stadsbiblioteks (se d. o.) byggnad invigdes
1928. Kungl. bibi, i Stockholm tillbyggdes
s. å., och tillbyggnader för univ.-bibl. i
Uppsala och Lund äro under uppförande.
Uppgifter ang. nya b. samt hithörande
litt. finnas i Year’s Work of Librarianship
1928 ff. Se även »Essentials in library
planning» (1928), J. S. Gerould, »The college
library building» (1932), samt G. Leyh i
Zentralblatt für Bibliothekswesen 1928 och i
»Handbuch der Bibliothekswissenschaft», utg.
av F. Milkau, bd 2 (1933). Om de moderna
b. i Amerika se uppsats av W. Munthe i
Nord. Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen
1931. Jfr även W. Schürmeyer,
»Bibliotheks-räume aus fünf Jahrhunderten» (1927). C. Bjm.
♦Biblioteksförening. I Danmark grundades
1934 en ny b., Bibliotekar-sammenslutningen
for de videnskablige biblioteker, som dock
ingår i Dansk biblioteksförening.
1927 grundades en sammanslutning av b. i
olika länder, Federation internationale des
associations de bibliothécaires, med uppgift
att främja det internationella samarbetet
mellan biblioteken. Dess exekutiva kommitté
sammanträder en gång årl. (1930 i
Stockholm). Federationens förste ordf, var
riksbibliotekarie Collijn (avgick 1931). 1935 voro 32
föreningar i 24 länder anslutna. Bland de
frågor, som stå på federationens program,
kunna nämnas: främjandet av de
internationella låneförbindelserna, upprättandet av
bibliografiska upplysningscentraler, enhetlig
biblioteksstatistik och bibliotekarieutbildning.
Internationella bibliotekskongresser ha
hållits i Prag 1926, Rom och Venezia 1929,
Madrid 1935. Nordiska biblioteksmöten ha
hållits på Ilindsgavl 1926, i Stockholm 1928
och i Oslo 1933. C. Bjm.
♦Bibliotekskonsulent. Efter
folkbiblioteksväsendets omorganisation 1929 har antalet b.
utökats till tre, en förste och två andre b. H. K.
♦Biblioteksskolor. Längre kurser för
utbildning framför allt av personal vid
stadsbibliotek o. a. större folkbibliotek med
biblioteksarbete som huvudsyssla, alltså en
motsvarighet till utlandets b., ha på senare tid
i Sverige anordnats av Skolöverstyrelsen med
vissa mellanrum (hittills 1926, 1928, 1930 och
1932). De ha omfattat föreläsningar och
övningar, demonstrationer och studiebesök,
medan den praktiska bibliotekstjänstgöringen
måste inhämtas före genomgång av b. H. K.
I Tyskland finnas numera b. för utbildning
av folkbibliotekarier och biträden vid de
vetenskapliga bibi, i Leipzig, Berlin, Bonn,
Breslau och Stettin. Utbildningen av
bibliotekarier för de vetenskapliga biblioteken sker
vid univ. — I Frankrike inrättades 1932
kurser vid École des chartes för vinnande av
diplöme technique de bibliothécaire. I ü. S. A.
finnas 25 av American library association
godkända b. En sammanfattning över
bibliotekarieutbildningen i olika länder är utg. av
Institut de coopération intellectuelle, »Röle et
formation du bibliothécaire» (1935; med
bib-liogr.). C. Bjm.
♦Biblioteksteknik. De amerikanska
kata-logiseringsprinciperna ha under senaste tiden
vunnit större spridning i Europa, främst
genom omorganisationen och
omkatalogise-ringen av Vatikanbibl. (sedan 1928) under
medverkan av amerikanska biblioteksmän.
De nya katalogiseringsreglerna för detta
bibi. (omkr. 500 paragrafer) utgåvos 1931.
Även Ryssland har upptagit de amerikanska
katalogiseringsreglerna liksom den
amerikanska b. över huvud. — För folkbibi, i
Sverige utgav Sveriges allmänna
biblioteksförening 1934 enhetliga katalogregler.
Samma förening utger sedan 1933 tryckta
katalogkort.
Om decimalklassificeringssystemet se I
n-stitut International de d ocum
en-ta tio n, suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
