Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birnbaum, Nathan (Mathias Acher) - Biró, Lajos - Biro-Bidzjan - *Birrell, A. - *Bisamråtta - Bisjukdomar - *Biskops-Arnö - Biskopsbord - *Biskopskulla - Biskopsmöte - *Biskopsskrud - Biskopstuna - Biskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Birö—Biskott
544
Omkr. 1910 vände sig hans intresse till
religionen. I »Gottes Volk» (1917) framlade
han sin religiösa åskådning. Sin
skriftställar-verksamhet ägnade han därefter åt den
judiska ortodoxien, som han bl. a. underkastade
en välgörande kritik. B. var under några år
generalsekr. för den ortodoxa judendomens
världsorganisation Agudas Jisroel. Bland hans
arbeten märkas vidare de i 2 bd utg.
»Aus-gewählte Schriften zur jüdischen Frage»
(1910) samt essäsamlingen »Um die Ewigkeit»
(1920). D- B-ck.
Biré [bfrå], L a j o s, ungersk författare
(f. 1880), började som journalist och gjorde
sitt namn känt genom sina skildringar av
livet i Budapest. Både i sina romaner och
dramer behandlar han
djärvt originella, ofta
nervkittlande motiv,
och med förkärlek
ställer han
representanter för två olika
samhällsklasser mot
varandra. Under
Kä-rolyiregeringen 1918
var han
utrikesstats-sekreterare. Sedan
1919 vistas han
mestadels utomlands, och
sedan 1930 har han
verkat som filmregissör i Hollywood och
London. En del av hans romaner ha utkommit
även på sv. (»Serpolette», 1916, »Hotell
Lemberg», 1917, »Fallet Molitor», 1920, följetong
i Svenska Dagbladet). »Hotell Lemberg» har
som sångspel (»Hotel Stadt Lemberg») givits
i Stockholm 1930. Av hans dramer gåvos
»Rovriddaren» i Stockholm 1913 och
»Katarina den andra av Ryssland» (skr. i samarbete
med M. Lengyel) 1914. B. L-r.
Biro-Bidzjan [-d$a’n], se Judarnas
autonoma område, suppl.
♦Birrell, A., dog 1933.
♦Bisamråtta. B. har utbrett sig från
Böh-men till stora delar av Tyskland och nedåt
Ungern. Särskilt genom sina grävningar och
mineringar i dammar, kanal-, väg- och
järnvägsbankar gör den där så stor skada, att
man på allt sätt söker utrota den. Statligt
avlönade fångstmän ha tillsatts,
fångstredskap tillhandahållas, premier för dödande av
b. utbetalas o. s. v. Stränga straff för
hållande eller fraktande av levande b. ha införts.
I England utfärdades 1933 införselförbud för
b., och samtidigt inkallades en erfaren
fångstman från Tyskland för att biträda en engelsk
tjänsteman att leda och organisera fångsten
och utrotningen av de b., som redan funnos
i landet. I Finland, där b. ännu betraktas
huvudsaki. såsom pälsdjur, har den spritt sig
till stora delar av landet. Detta innebär
redan en fara för att b. skall kunna komma
in i Sverige, där dess skadegörelse på
dammar och vattenbyggnader snart skulle bli av
allvarlig art. Lönnb.
Bisjukdomar, se Bin, sp. 306 f.
♦Biskops-Arnö. Om ungdomsfängelset se
A r n ö, suppl.
Biskopsbord, sammanfattande benämning på
de fasta avlöningstillgångar, som äro anslagna
till ett biskopsämbete och vilkas avkastning
går till »biskopens bord» (mensa episcopi).
Under den äldre medeltiden ingick b:s
förmögenhetsmassa i domkyrkans. Senare
uppdelades dennas förmögenhet i olika grupper,
avsedda dels för biskopens, dels för
domkapitlets utgifter och dess ledamöters avlöning,
dels också för domkyrkans eget behov
(byggnadsfonden, fabrica). Till det medeltida b.
hörde i huvudsak fastigheter av olika slag
samt viss del av tionden. Vid reformationen
i Norden indrogs praktiskt taget all b:s
egendom till kronan. I Sverige, där
biskopsämbetet behölls, återställdes småningom delvis b.,
tionden i form av anslag från till kronan
indragna tionden.
I Sverige ingå till b. inkomster av
utarrenderade fastigheter samt skogsmedel från dessa
och i två fall (Skara och Växjö) avkastningen
av biskopssäten under vederbörande biskopars
egen disposition, vidare ränta på
försäljnings-medel för såld jord samt ersättning för
indragna prebendepastorat samt för
krono-tionde- och ränteanslag (se Grundskatt),
varjämte i vissa fall lönetillskott utgå från
biskopslöneregleringsfonden (se d. o.). Helt
från denna utgår lönen för biskopen i Luleå,
som alltså ej har något b. i gammal mening.
För biskoparna gälla av K. m:t, enl. av riks
dagen 1860 godkända grunder, 1869—82
fastställda löneregleringar. På dagordningen står
emellertid frågan om indragning av b. till en
central fond (biskopslöneregleringsfonden el.
kyrkofonden) samt fastställande av fasta
löner att utgå från denna fond. Schg.
♦Biskopskulla ingår sedan 1928 i Lagunda
och Hagunda kontrakt. Framdeles skola B.,
Nysätra, Långtora och Härkeberga förenas
till ett pastorat inom nämnda kontrakt.
Biskopsmöte (se Biskop, sp. 366) hålles
under ärkebiskopens ordförandeskap minst
vartannat år, dock varje år, då kyrkomöte
hålles. B. äger besluta om framställningar till
K. m:t o. a. myndigheter, göra uttalanden till
prästerskapet och församlingarna samt
hän-vända sig i olika frågor till organisationer
och sammanslutningar inom landet ävensom
till utländska samfund, episkopat eller motsv.
kyrkliga myndigheter, sällskap och
organisationer. B. utser en delegation, bestående av
ärkebiskopen och två biskopar, att fungera
mellan biskopsmötena och en utlandsnämnd,
likaså bestående av ärkebiskopen och två
biskopar, för svenska kyrkans förbindelser
med andra kyrkosamfund. N. Km.
♦Biskopsskrud, se också Handske, bild 1,
och Sigill, bild 4.
Biskopstuna, se T u n a 9.
Bisko’tt, ett slags italienska tebröd av
ganska fast och torr deg, i sammansättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
