Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bjelaja Zerkov (Belaja Tserkov) - Bjelov, Ivan Panfilovitj - Bjelyj, Andrej (Boris Nikolajevitj Bugajev) - *Bjelzy (Beltsy) - Bjerg, Johannes - Bjerke, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Bjelaja Zerkov—Bjerke
550
♦Bjelaja Zerkov [-tse’rkofj], riktigare B
e-laja Tserkov, ukr. Bila Tserkva; 46,594
inv. (1932).
Bjelov [bjäTaf], Ivan Panfilovitj,
rysk militär (f. 1893). Var urspr. arbetare,
deltog i världskriget och avancerade till
underofficer. B. inträdde vid revolutionens
utbrott i röda gardet, hade under
inbördeskriget en rad befälsposter och är sedan 1931 chef
för Leningrads militärdistrikt samt därjämte
medlem av försvarsrådet. C. A. E.
Bjelyj [bjäToj], And re j, pseud. för
Boris Nikolajevitj Bugajev, rysk
författare (1880—1934), en av de främsta
medlemmarna av den ryska symbolistiska
diktarskolan. Uppvuxen i
Moskvas
intelligentkretsar — fadern var
berömd matematiker
vid Moskvas univ. —,
starkt påverkad av
den förrevolutionära
ryska bildade klassens
intellektuella
modeströmningar, bl. a.
So-lovjevs mystiska
filosofi (senare
omfattade han en tid
Rudolf Steiners antropo-
sofi), utgav han 1904—10 tre diktsamlingar:
»Guld i askan», »Aska» och »Urnan», som med
ens ställde honom i främsta ledet bland de
unga symbolist- eller dekadansskalderna.
Diktsamlingarna, i vilka han framträder som en
förnyare av den poetiska stilen i riktning mot
ökat musikaliskt välljud, utgöra en lyrisk
dagbok, där de till synes objektiva genrebilder
dikterna ge äro avsedda att utgöra ett slags
stiliserade avspeglingar av skaldens egna
själstillstånd. Samtidigt utgav han också en del
»symfonier» på rytmisk prosa, tillkomna för
att bevisa tesen, att det icke finns någon
gräns mellan poesien och den konstnärliga
prosan, och avsedda att, till sitt innehåll
fullständigt obegripliga, verka på läsaren endast
genom ordens musik. Mera njutbara äro hans
romaner, där han med större framgång
uppträder som stilrefor.mator med en prosa, åt
vilken han ger en viss musikalisk rytm. I
en trilogi, »östern och västern», vill han
därvid teckna motsättningen mellan Ryssland
och Västerlandet; i dess första del,
»Silverduvan» (1909), placerar han en västerländskt
bildad ryss i den äktryska folkmysticismens
värld, representerad av »duvornas»
orgiastiska sekt; »Petersburg» (1914) är en roman
om 1905 års revolution; i den under
världskriget skrivna »Kotik Letajev» skildrar han
sin egen barndoms- och ungdomstid, ett
genom sina tids- och miljöskildringar
intressant arbete, som dock delvis förlorar
sig i obegriplig mysticism. Efter
bolsjevik-revolutionen närmade han sig småningom
bolsjevismen. Redan 1918 skrev han en dikt,
»Kristus är uppstånden», där han jämför det
Monument över fallna från Sönderjylland.
Bronsskulptur 1923 av Johannes Bjerg. I Aabenraa.
korsfästa Ryssland med Kristus och
förutsäger efter den blodiga förintelsen av det
gamla Ryssland dess uppståndelse som »en
av sol klädd kvinna»; i en stor roman,
»Moskva» (1926), skildrar han sedan
Rysslands sammanbrott och Moskvas uppstigande
till »världscentrum». Under sina sista år
utgav B. under skiftande titlar flera
självbiografiska böcker. Under symbolismens
glansdagar var B. samtidigt en av dess främsta
teoretiker, som särskilt i arbetet
»Symbolismen» (1910) formulerade dess
programpunkter; han skrev också studier över rysk
prosodi. B:s prosastil bildade en tid skola;
flera av de unga sovjetförfattarna (t. ex.
Pilnjak) voro särskilt i sina första arbeten
starkt påverkade av den. A. Kgn.
♦Bjelzy, riktigare B e 11 s y, hade 30,667
inv. 1930 och är huvudstad i dep. Bälti (5,260
km2, 386,474 inv.).
Bjerg, Johannes, dansk skulptör (f.
1886), studerade i Köpenhamn 1908—11 och
i Paris 1911—14. B., som är en av
Danmarks mest begåvade samtida konstnärer, har
utfört ett flertal uppmärksammade
figurskulpturer, bl. a. »Abessinier» och
»Älskogs-leken» (båda i konstmuseet i Köpenhamn),
»Salome» (Nasjonalgalleriet i Oslo),
monument över fallna (Aabenraa) och »Naken man
till häst» (1915; brons; Nationalmuseum i
Stockholm) samt porträttstaty av J. A.
Jeri-chau (Glyptoteket i Köpenhamn). E. L-k.
Bjerke, Arvid, arkitekt (f. 1880 28/12),
studerade vid Tekniska skolan i Stockholm. Tills,
m. Sigfrid Ericson (i arkitektkonsortiet Ares)
påbörjade B. ordnandet av Götaplatsen i
Göteborg samt utförde ritningar till
jubileumsutställningen där 1923 (se S. Ericson och B.,.
»Utställningens [i Göteborg 1923]
arkitektur», 1930). B. bor i Paris. E. L-k„
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
