Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bissing, Friedrich Wilhelm - Bissmark, Georg Fredrik - Bistaborg - *Bistrita - Bisutun - *Bitlis - Biträdande domare - *Bitter, A. - Bitterling - Bittner, Julius - Bittner, Ludwig - Biuretprovet - B. I. Z. (Bank für den internationalen Zahlungsausgleich) - *Bizet, G. - *Biörenklou, M. - Bjednyj, Demjan (Sefim Aleksandrovitj Pridvorov)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Bissmark—Bjednyj
548
des Königs Ne-Woser-Re (Rathures)», I—III
(1905—28; tills, m. L. Borchardt och H. Kees),
och »Der Anteil der ägyptischen Kunst am
Kunstleben der Völker» (1912). B. började
1934 utge Ȁgyptische Kunstgeschichte.
Sy-stematisches Handbuch», avsedd att behandla
den egyptiska konstens utveckling från
äldsta tid till den arabiska erövringen. G-d L-n.
Bissmark, Georg
Fredrik, jurist,
politiker (f. 1871 7/2). Blev
borgmästare i
Halmstad 1918, är
landstingsman, var led. av
F. K. 1927-34 och
justitieminister i
Lind-manska ministären
1928—30. B. har
särskilt intresserat sig
för sparbanksväsendet
och är v. ordf, i
styrelsen för Svenska
sparbanksföreningen. D. K.
Bistaborg^ en vid Mälaren i Kalmar
socken, Uppsala län, belägen lantgård, tillhörig
Drottning Sophias skyddshem (se
d. o., suppl.), som där efter avtal med staten
för vård och uppfostran mottager vanartade
flickor, vilka nått 18 års ålder och enl. beslut
av ungdomsnämnd skola jämlikt lagen om
samhällets barnavård och ungdomsskydd
överlämnas till sådant skyddshem, som avses i
§ 43 mom. 5 av nämnda lag. Flickorna, högst
25, undervisas i trädgårdsskötsel,
lanthushållning, husligt arbete, sömnad o. a.
handa-slöjd. V. A-t.
♦Bistrita [bi’stritsa], 2. Dep. B.-Näsäud
kallas numera endast Näsäud; 145,423 inv. (1930).
Bisutün, se Behistan.
♦Bitlis. Sedan den armeniska befolkningen
utrotats eller emigrerat, har staden gått
tillbaka och hade 1927 endast 9,050 inv.
Biträdande domare. Enl. domsagostadgan
26 maj 1933 § 13 må i domsaga, där
göro-målen äro av den omfattning och
beskaffenhet, att de icke lämpligen kunna ombesörjas
av häradshövdingen jämte sekr. och notarier,
anställas b. med de åligganden, som
bestämmas i en av K. m:t för domsagan fastställd
arbetsordning. Under budgetåret 1934—35
är b. — förutom inskrivningsdomaren i S.
Roslags domsaga — anställd i envar av
Södertörns samt Askims, V. och ö. Hisings
samt Sävedals härads domsagor. T. E.
♦Bitter, A., dog 1926 i»/12.
Bitterling, se bild vid Karp släkte t.
Bittner, Julius, österrikisk kompositör
(f. 1874), var till 1920 verksam som domare
i Wien. Såsom musiker övervägande
autodidakt, erhöll han särskilt av B. Walter
impulser till sitt komponerande. Av B:s utanför
tyskspråkiga länder okända operor, till vilka
han med några undantag själv skrivit de om
dramatisk begåvning vittnande texterna,
anses särskilt »Der Musikant» (uppf. i Wien
1910) och sångspelet »Das höllisch Gold»
(uppf. i Dresden 1916) genom sin av
tyskösterrikisk folkton och gemyt färgade musik
företräda hans bästa egenskaper. B. har även
komponerat sånger, kammarmusik, en »Missa
austrica» (1928) m. m. — Litt.: R. Specht,
»J. B. Eine Studie» (1921). H. G-t.
Bittner, L u d w i g, österrikisk historiker
och arkivman (f. 1877), prof, i Wien 1910,
sedan 1926 chef för Haus-, Hof- und
Staats-archiv i Wien. B. har bl. a. varit en av
redaktörerna för den samling dokument från
österrikisk-ungerska utrikesministeriet, som
utgavs i 9 bd 1930. Bland hans övriga
utgiv-ningsarbeten märkes »Chronologisches
Ver-zeichnis der österreichischen Staatsverträge»
(4 bd, 1903—17). L-ts.
Biurétprovet, med., se Äggviteämnen.
B. I. Z. (Bank für den
internatio-nalen Zahlungsausgleich), se
Internationella betalningsbanken,
suppl.
♦Bizet, G. Nya biogr. av P. Landormy
(1924), D. C. Parker (1926) och på sv. av J.
Rabe (1925). Om »Carmen» se F. Nietzsche,
»Randglossen zu B:s Carmen» (utg. av H.
Daffner 1912), och E. Istel, »B. und Carmen»
(1927).
♦Biörenklou, M. Jfr B. Fahlborg, »Sveriges
yttre politik 1660—1664» (1932; akad. avh.).
Bjednyj [bjä’dnoj], D e m j a n, pseud. för
SefimAleksandrovitj Pridvorov,
rysk författare (f. 1883), son till en storrysk
fabriksarbetare och en
ukrainska. Efter
examen vid Petersburgs
univ. medarbetade B.
först i den liberala
Russkoje Bogatstvo,
sedan i
bolsjeviktid-ningen Zvjezda (1910
ff.). 1912 deltog han
i grundandet av
Prav-da, där han sedan
medverkade; 1913 satt
han häktad en tid.
Efter världskriget,
un
der vilket han var .frontsoldat, och
bolsjevik-revolutionen vann han snart stor berömmelse
som bolsjevikpartiets hus- och livskald genom
(främst i Pravda publicerade) rimmerier, i
vilka han, särskilt under de första kampåren,
undan för undan från bolsjevikisk synpunkt
kommenterat dagens alla viktigare temata
och för den stora publiken populariserat
bol-sjevismens lösenord. Denna propaganda, klädd
i former, lånade dels från klassiska ryska
litterära mönster, särskilt Krylovs fabler, dels
från den ryska folkpoesien, gjorde kolossal
lycka bland de ryska massorna; B. blev en
tid Rysslands populäraste författare, vars
dikter samlats och utgivits i millionuppl. i flera
repriser. B. har fabricerat den grova
smäde-inskrift, varmed bolsjevikerna försett
Alexander III:s staty i Leningrad. A. Kgn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
