Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Blindanstalter - Blindflygning el. Instrumentflygning - Blindhetsersättning - *Blindhetsstatistik - Blindpsykologi - Blindspelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Blindflygning—Blindspelare
570
förbättrade sociala förhållanden. Förskolan i
Växjö kommer därför att upphöra och
eleverna där att överflyttas till förskolan å
Tomteboda, som undergår erforderlig
utvidgning. Institutet och förskolan å Tomteboda
komma hädanefter att mottaga blinda barn
från hela, landet. Växjöskolans lokaler
komma att användas för en av staten upprättad
hantverksskola för blinda kvinnor. Den av
Svenska diakonissällskapet uppehållna
skolan i Uppsala kommer därmed att nedläggas.
I stället upprättas här ett hem för äldre
blinda kvinnor. Genom den ovan nämnda
förändringen har Sveriges blindundervisning med
skolor för barn i skolåldern, hantverksskolor
för blinda män och kvinnor samt skola,
ar-betshem och vårdhem för blinda med
komplicerade lyten fullständigt ordnats. G. Ek.
Blindflygning el.
Instrumentflygning, ett flygplans framförande, då föraren
icke genom yttre sikt kan bedöma flygplanets
läge. Tyngdkraft öch centrifugalkraft
förvirra jämviktsförnimmelserna, om ögat icke
har yttre hållpunkter. Flygning genom moln
och i dimma måste därför utföras med
tillhjälp av instrument, vilka noggrant indikera
flygplanets läge kring längd-, tvär- och
höjd-axlarna. Dylika instrument äro horisont-,
kurv- och längdaxelindikatorer,
längdlut-ningsmätare, stighastighetsmätare och
flyg-gyrokompasser. B. fordrar hos föraren
mycken träning, som till en början utföres under
kontroll. Föraren övertäckes därvid med en
huv, som hindrar yttre utsikt, medan en
annan förare med fri utsikt kontrollerar
flygningen genom parallellkopplade roderorgan,
s. k. dubbelkommando. Då låga moln eller
dimbankar ligga över landningsplatsen,
fordras väl övat samarbete mellan flygföraren
och de meteorologer och radiomän, med vilka
han har förbindelse. Genom radiopejlingar
och signaler bestämmas flygplanets kurs och
läge, varigenom blindlandning kan utföras.
Alltsedan 1931 har vid civil- och
militärflygning stor uppmärksamhet ägnats åt b.
Personalen övas i b. vid skolor och kurser;
krigs-och trafikflygplan utrustas med alltmer
fulländade blindflygningsinstrument. ö-g.
Blindhetsersättning. Den, som saknar
synförmåga eller vars synförmåga, sedan
ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt, att han
saknar ledsyn, är berättigad till b., som utgår
med 500 kr. per år. Undantagna äro bl. a.
de, som ej fyllt 16 år, de, som blivit blinda
efter fyllda 60 år, och de, vilkas ekonomiska
ställning är sådan, att b. rimligen ej bör till
dem utgå (Sv. Författningssaml., 105, 1934).
*Blindhetsstatistik. Här nedan ha samlats
senast tillgängliga uppgifter om olika
länders b 1 i n d k v o t, d. v. s. antalet blinda på
10,000 inv. B anger beräknade värden, R
individuell registrering, övriga uppgifter
härstamma från folkräkningar.
Blindkvotens ökning i Sverige är helt visst
skenbar. Primäruppgifterna hämtades näml.
År Blindkvot År [-Blindkvot-] {+Blind- kvot+}
Belgien 1913 4,a 1922 3,6 B
Danmark 1921 4,6 1925 5,2
England o. Wales 1914 7,3 1927 11,9 R
Skottland 1914 6,9 1927 14,1
Finland 1900 11,9 1934 7,2 B
Litauen — — 1920 22,4 7,9
Norge 1920 10,1 1930
Polen — — 1921 6,4
Portugal 1911 11,6 1920 11,1
Sverige 1920 5,2 1930 9,3
Tj eckoslovaki en... — — 1926 4,8 B
Tyskland 1900 6,1 1925 5,3
Ungern — — 1920 7,2
U. S. A 1920 5,0 1930 5,2
Australiska
statsförbundet 1931 5,8
Kanada — — 1927 4,9 R
Japan — — 1928(?) 10,5 B
vid folkräkningen 1930 ej endast ur
kyrkböckerna utan även från
mantalsförteekning-arna och blindföreningarnas namnregister, och
arbetet underlättades av utsikten till
blindhetsersättningens (se d. o., ovan) införande.
Även i England har en vidgad
understöds-verksamhet kommit blindsiffrorna att stiga,
och sannolikt kommer detsamma att ske i
andra länder i den mån den samhälleliga
blindvården förbättras. 1929 meddelade N.
F:s hygieniska sektion en uppgift, att antalet
blinda i 36 länder (Kina och det inre Asien
ej medräknade) med sammanlagt omkr. 946
mill. inv. var 1,257,000 och blindkvoten 13,3.
Sektionen håller ej för osannolikt, att antalet
blinda i hela världen belöper sig till inemot
6 mill. K. G. P-n.
Blindpsykologi. Den skada, varav den blinde
lider, hänför sig till ett yttre organ, under
det att hjärnan i de flesta fall är oberörd.
Själslivet är fullt utvecklingsdugligt, men en
stor fysisk defekt föreligger. Den blindes
själsliv är därför i stort sett detsamma som
hos den seende. Genom sinnena får
medvetandet sina intryck. Fattas ett sinne, bli
intrycken mera sparsamma, och vissa luckor
måste tydligt uppstå, vilka ej helt kunna
utfyllas, men genom att ständigt andra
sinnen anlitas, träda dessa i stället. Det
är särskilt känseln, som härvidlag övertar
synens roll. Allt vad man inhämtar genom
synen, med undantag av färger och
perspektiv, kan i stort sett förmedlas genom
känseln. B. inskränker sig därför till studiet
av det sätt, på vilket den blinde kan
kompensera den felande synen genom att fullt
utnyttja sina andra sinnen, som sålunda få
vikarierande inträda i synens ställe. G. Ek.
Blindspelare kallas den av parterna i ett
schackparti, som spelar enbart ur minnet
utan att se pjäser och bräde och utan att
göra några anteckningar. Den amerikanske
schackmästaren H. N. Pillsbury (1872—1906)
var den förste, som spelade ett större antal
blindpartier samtidigt; hans förnämsta
resultat uppnåddes i Hannover 1902 mot 21 starka
spelare. Nuv. rekordet (1935) har
världsmästaren A. Aljechin med 32 partier
(Chicago 1933). E. J-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
