Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Blindundervisning - *Blindvård - Blinkenberg, Andreas - Blinkenberg, Christian - Blinkhinna - Blinkning - Bliss, Arthur - *Bliss, T. H. - Blix, släkt - Blixen-Finecke, Karen, f. Dinesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Blindundervisning—Blixen-Finecke
572
♦Blindundervisning. Genom ett starkt
till-lämpat förkortningssystem i förening med
mindre bokstäver ha i våra dagar böcker med
blindskrift kunnat minskas i omfång, vilket
givetvis är undervisningen till stort gagn.
Böcker för skolornas och de vuxna blindas
behov framställas vid ett i samband med
Institutet för blinda å Tomteboda upprättat
tryckeri. Den Moonska blindskriften
förekommer numera i ytterst ringa omfattning.
Av apparater för blindskrift finns ett stort
antal olika typer, vilka trätt i st. f. den av
O. Åstrand konstruerade. I st. f. att som
förr på ett mycket tidsödande och besvärligt
sätt framställa en blyertsskrift, s. k.
planskrift, som kunde läsas av seende, få
blindskolornas elever lära sig skriva på vanliga
skrivmaskiner. I Sverige erhålla de blinda
barnen vid avslutad utbildning dylika
maskiner gratis genom blindskolornas försorg.
Den blindes lyte lägger i våra dagar ej
oöverstigliga hinder i vägen för kunskapers
inhämtande. Flera blinda idka numera med
framgång studier vid univ. o. a. skolor. Värre
blir det, när det sedan gäller att i tävlan
med seende finna lämpliga arbetsområden.
Vad yrkesutbildningen beträffar, ha
tillkommit lantbruksarbete för halvseende gossar
och vävning i större utsträckning än hittills
för blinda kvinnor. F. ö. växlar
yrkesutbildningen rätt avsevärt i olika länder. I
Amerikas blindskolor lägges huvudvikten vid den
teoretiska utbildningen. G. Ek.
♦Blindvård. Frågan om de blindas
utbildning har i de flesta länder vunnit sin lösning.
Då flertalet blinda måste ägna sig åt
hantverk eller handarbete, är med våra dagars
industriella förhållanden frågan om de
blindas sysselsättning svår att lösa på ett
tillfredsställande sätt. Beträffande denna fråga
se Årsberättelser utgivna av Kronprinsessan
Margaretas Arbetsnämnd för de Blinda. Den
blindes nedsatta arbetsförmåga gör ett
ekonomiskt stöd från det allmännas sida
oundvikligt. I åtskilliga länder har en dylik hjälp
sedan rätt lång tid tillbaka ordnats. Så
skedde i Danmark 1914, i England 1921, i vissa
av Amerikas stater vid samma tid. Om s. k.
blindhetsersättning i Sverige se
Blindhetsersättning, ovan. G. Ek.
Blinkenberg, Andreas, dansk romanist (f.
1893), 1921—23 dansk univ.-lektor i Paris och
sedan 1928 docent i franska i Aarhus. Har
utgivit ett viktigt arbete, »L’ordre des mots
en frangais möderne» (2 bd, 1928—33). A. Lbd.
Blinkenberg, Christian, dansk arkeolog
(f. 1863), fil. dr 1893, inspektör för
nationalmuseets antikavd. 1897—1916, docent 1911
och prof, i arkeologi 1916—26. B. ledde jämte
K. F. Kinch de danska utgrävningarna i
Lindos på Rhodos 1902—05. Han är en
framstående och kunskapsrik arkeolog, som i
synnerhet ägnat sig åt den grekiska
småkon-sten (särskilt märkas det banbrytande arbetet
»Fibules grecques et orientales», i Danske
Videnskabernes
Sel-skab, Historisk-Filo-logiske Meddelelser
1926, och »Lindos», I,
1931). Betydelsefulla
äro även B:s studier
av skulpturen (t. ex.
»Knidia», 1933). Andra
arbeten: »Archäolo-
gische Studien» (1904),
»Tordenvåbnet i
kultus og folketro» (1909)
och »Miraklerne i
Epidauros» (1917). M.PnN-n.
Blinkhinna, ett »tredje ögonlock» hos
fåglarna, som kan täcka ögat genom en
horisontell rörelse framifrån bakåt. På människans
öga finnes en motsvarighet till b. nära inre
ögonvrån i form av ett litet, svagt
rosafärgat veck, plica semilunaris. K. G. P-n.
Blinkning, en snabb, mer eller mindre
omedveten slutning av ögonlocken, som skyddar
ögat och förhindrar dess uttorkning. Tiden
för en b. växlar mellan 0,15 och 0,40 sek.
Härav tar sänkningen av det övre locket
0,05—O.io, stilleståndet 0,03—0,15 och
lyftningen 0,05—0,15 sek. K. G. P-n.
Bliss, Arthur, engelsk tonsättare (f. 1891),
lärjunge till G. Holst, R. Vaughan Williams
m. fl. Påverkad särskilt av moderna
fransmän och experimentellt anlagd, är B. en av
de mer bemärkta nutida engelska
kompositörerna. Särskilt har han odlat en för honom
speciell genre, kompositioner för en eller flera
röster och biåsensemble. Bland hans övriga
verk märkas en »Colour symphony», vars
satser ha namn efter olika färger, andra
orkesterverk, pianostycken, en oboekvintett
m. fl. kammarmusikverk. B. var under några
år verksam i Santa Barbara i Kalifornien
men är numera åter bosatt i London. H. G-t.
♦Bliss, T. H., dog 1930. Hans »Life and
letters» utgåvos 1934 av F. Palmer.
Blix, svensk släkt, urspr. från Jämtland,
bland vars äldsta medl. märkes kyrkoherden i
Undersåker Mogens Karlsson B. (d.omkr. 1570).
Till släkten hörde M. G. B. (se Blix, M. G.); om
dennes son F. G. B. se nedan. — Litt.: H. J.
Heyman, »Mårten Pedersson Blixencrons
al-manacksanteckningar» (i Personhist. Tidskr.
1929); H. Sollied, »Blix’erne av Jemtland. En
norsk-svensk storslegt» (i Norsk
Slektshisto-risk Tidsskr., bd III, 1931; jfr rec. av H. J.
Heyman i Personhist. Tidskr. s. å.). B. H-d.
Blix, Fritiof Gunnar, fysiologisk
kemist (f. 1894 7/a), son till M. G. B. Blev 1925
med. dr i Lund, 1926 laborator och 1930 prof,
i medicinsk och fysiologisk kemi i Uppsala.
B:s vetenskapliga verksamhet har
företrädesvis behandlat lipoiderna ävensom
vävnads-oxidationen.
Bli’xen-Fi’necke, Karen, f. Dinesen,
dansk författarinna (f. 1885), 1914—25 g. m.
frih. B. Blixen-Finecke (f. 1886). Har länge
varit bosatt i Afrika. Under pseud. Isak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
