Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blücher, Vasilij Konstantinovitj - *Blyfärger - Blüher, Hans - Blykabel, Blyledning - Blå Bandet (tidning) - Blå bandet (sjöfart) - Blåhammarfjället - Blå korset - Blåkyrkan - Blåolja - Blåoxe - *Blåräv - Blåsfiskar - Blåsmagnet - Blåsot el. Blåsjuka - Blåssjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Blyfärger—Biåssjukdomar
592
sedan huvudsakl. varit
verksam i ryska Asien
och är sedan 1929 chef
för Sovjetunionens
stridskrafter i
Fjärran östern. B. är
medlem av
försvars-rådet. C. A. E.
*Bly färger. Genom
en lag av 19 febr. 1926
har stadgats förbud
mot användande av
manliga minderåriga
under 18 år och kvinnor till målningsarbete,
varvid blyfärg nyttjas. Ej heller får vuxen
manlig arbetare användas till invändig
målning av byggnad med blyfärg, som innehåller
mer än 2 % bly. Under vissa förutsättningar
medgivas eller kunna av yrkesinspektionens
(se d. o.) chefsmyndighet medges undantag
från nämnda förbud. Lagen meddelar
därjämte bl. a. skyddsföreskrifter beträffande
målningsarbete med blyfärg. A. M.
Blüher [bly’ør], II ans, tysk socialfilosof
och skriftställare (f. 1888). B:s böcker
»Wan-dervogel. Geschichte einer Jugendbewegung»
(2 bd, 1912) och »Die deutsche
Wandervogel-bewegung als erothisches Phänomen» (s. å.) ha
utövat stort inflytande på den tyska
ung-domsrörelsens utveckling, vilken här blir
föremål för en historisk och analytisk
framställning. Hans betonande av rörelsens
homo-erotiska element har väckt mycken
motsägelse. B. har senare framträtt som
konservativ politisk förf, och led. av Herrenklub (se
d. o., suppl.). V. S-p.
Blykabel, Blyledning, isolerad
elektrisk ledning (jfr Elektriska
lednings-material) med ett blyhölje (blymantel)
pressat utanpå isoleringen. Blymanteln avser
att helt utestänga fuktighet från isoleringen.
Förutom för jord-, sjö- och luftkablar för
stark- och svagström, i vilka isoleringen vanl.
är oljedränkt papper, begagnas blyledningar
med gummiisolering mellan ledare och bly
(gummiblyledning) numera i stor
utsträckning för lågspänningsinstallationer, särskilt
i fuktiga lokaler. F. D-n.
Blå Bandet, veckotidning i Örebro, gr. 1883
av O. Eklund och urspr. avsedd att bli
sam-lingsorgan för Sveriges nykterhetsfolk. B. är
organ för Sveriges blåbandsförening. Red. är
Elof Ljunggren.
Blå bandet, se Blue ribbon, suppl.
Blåhammarfjället, fjällparti i s. v.
Jämtland, s. om Storlien. Når .med
Blåhammar-kläppen, som brant höjer sig över Enaälvens
dalgång, 1,164 m ö. h. Strax ö. om högsta
toppen ligger 1,085 m ö. h. turiststationen
Blåhammarstugan (52 bäddar; anlagd 1912),
som tillhör Föreningen Blåhammarstugan, i
vilken Sv. turistfören. har del. Stugan utgör
mål för utfärder från Storlien (20 km) och
passeras av huvudleden Storlien—Sylarna (jfr
bild 8 och 12 vid art. Jämtland).
Blå korset, i Norge och Danmark
verksamma nykterhetsorganisationer, motsv.
blåbands-föreningen i Sverige.
Blåkyrkan, namn på gamla klosterkyrkan
i Vadstena.
Blåolja, se K o 1 o f o n i u m.
Blåoxe, zool., se N i 1 g a u.
♦Blåräv, se även Pälsdjursavel.
Biåsfiskar, zool., se Tetrodon.
Blåsmagnet, vid brytstället i elektriska
strömbrytare (särskilt luftbrytare) anbragt
magnet, avsedd att genom »magnetisk
ut-blåsning» underlätta släckningen av den vid
strömmens brytning bildade ljusbågen. En
elektrisk ljusbåge, som brinner i ett
magnetfält, påverkas liksom varje annan ledare av
fältet medelst en i sidled riktad kraft. Då
rörelsen härvid dikteras av lagen, att
ström-slingan strävar att omfatta så många
kraftlinjer som möjligt, sker alltid en förlängning
av ljusbågen, vilket betyder en tendens till
dennas släckning. B. matas i regel av den
ström, som skall brytas, varför den kan
användas vid såväl likström som växelström.
— Vid elektrisk svetsning (se d. o., även i
suppl.) brukar man stundom med b. ge
ljusbågen önskad riktning. F. D-n.
Blåsot el. Blåsjuka (mo’rbus caeru’leus),
se C y a n o s.
Biåssjukdomar. Urinblåsan kan bli säte för
en hel del sjukliga förändringar. Den är
väl tillgänglig för undersökning. Sjukdomens
natur klarlägges genom införande av sönder,
tappning och direkt kontroll med ögat efter
införande av ett smalt kikarrör med
elektrisk lampa (cystoskop, se d. o.) samt
röntgenfotografering efter fyllning av blåsan med
luft eller lösning, som avtecknar sig på
röntgenfilmen. Skador på blåsan orsakas av
slag på buken vid fylld blåsa, någon gång
genom utspänning och sprängning vid hinder
för avflödet. B 1 å s k a t a r r (se d. o.) är
antingen en primär sjukdom eller sekundärt
uppkommen efter införande av bakterier.
Detta kan ske såväl genom urinröret
(tappning) som vid inflammationer i njurarna, då
infekterad urin nedkommer i blåsan.
Stagnation av urinen t. ex. vid förstoring av
blås-halskörteln (prostatahypertrofi)
predispone-rar för biåskatarr. T u b e r k u 1 ö s a sår i
blåsan uppstå vid njurtuberkulos.
Främmande kroppar påträffas någon gång i
blåsan. Oftare förekomma i kroppen själv
bildade avlagringar, biåssten (se d. o.).
Svulsterna i blåsan förete övergångar
mellan mera godartade, med smal stjälk
försedda, och kräftbildningar, som genomsätta
biåsväggen. Ofta kunna de med framgång
behandlas med elektrisk utbränning med i
urinröret infört instrument (operationscystoskop),
i andra fall måste man öppna blåsan (jfr
Biåsstick, suppl.) och avlägsna svulsten
eller inlägga radium. Biåsrubbningar
förekomma slutligen på nervös bas, orsakade
av störd innervation (enuresis, se d. o.). T. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
