Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåssköljning - Blåsstick - Blåsstål - Blåssäl - Blåsten - Blåvärme - *Blåyta - Blå örnen - *Bläcksvamp - Blästermasugn - Blöndal, Sigfús - *Bo - -bo - *Boards - *Boas, F. - *Boas, J. E. V. - *Bobé, L. - *Boberg, A. - Boberg, Carl Gustaf - *Boberg, G. F. - *Bobruisk (Bobrujsk) - *Bobrzyński, M. - Bocage - Bocas del Toro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Blåssköljning—Bocas del Toro
594
Blåssköljning (se Biåskatarr). Vid olika
sjukdomar i urinblåsan, oftast s. k. katarr,
förorsakad av någon infektion, äro
skölj-ningar med någon vätska — borsyrelösning,
lapislösning, kaliumpermanganat o. dyl. —
sedan långliga tider brukliga. Vätskan
införes vanl. genom rör av metall eller gummi,
kateter (se d. o.). Vid dröppel, gonorré,
brukas en särskild metod, den Janetska, varvid
vätskan inpressas i blåsan genom sitt eget
tryck och ej genom kateter. K. M-s.
Biåsstick, kir., insnitt i urinblåsan för
avledning av urinen vid tömningshinder. Se
f. ö. S t e n s n i 11. T. R.
Biåsstål, se Brännstål.
Blåssäl, se Klappmytsen.
Blåsten, kristaller av kopparsulfat (ev. tills,
m. alun), etsmedel (se d. o.) för behandling
av vissa ögonåkommor.
Blåvärme, se Blåskörhet.
♦Blåyta. De under släktet Ceratostomella
nämnda arterna föras numera till släktet
Ophiostoma, vilket torde böra inordnas i avd.
Plectascales av askomyceterna. T. Lbg.
Blå örnen, i U. S. A., se A m e r i k a s
förenta stater, suppl., sp. 157.
♦Bläcksvamp, se även färgpl. Svampar 1,
bild 1, och Svampar 8, bild 84, suppl.
Blästermasugn, masugn, i vilken det för
malmens smältning oeh reduktion erforderliga
värmet alstras genom förbränning av träkol
eller koks medelst bläster, till skillnad från
elektrisk masugn, där elektriska ljusbågar
alstra värmet. Jfr Masugn, även i suppl.
Blöndal, S i g f ü s, isländsk filolog och
författare (f. 1874), cand. mag. i klassiska
språk och engelska i Köpenhamn 1898, senare
bibliotekarie vid Det kongelige bibliotek i
Köpenhamn. B. har utgivit två viktiga
isländska autobiografiska skrifter från
1600-talet, men hans huvudverk är en mycket
rikhaltig isländsk-dansk ordbok (1920—24), den
första stora ordboken över nutida isländska
och av synnerligen stor betydelse för nordisk
språkforskning. B. har även skrivit en
diktsamling på isländska (1917). J. H-n.
♦Bo, socken på Värmdön, har flera större
villasamhällen (delvis sommarvillor), bl. a.
Björknäs (890 inv. 1931), Lännersta och
Kummelnäs; täta omnibusförbindelser med
Stockholm. 2,272 inv. (1935).
-bo i svenska gårdsnamn är mera sällan ett
fsv. bo, bostad, gård, egendom (t. ex. Bjälbo),
oftare, särskilt i skogstrakter, utvecklat av
äldre -bodha, tillfällig bostad (fäbod, sjöbod
o. dyl.), t. ex. Falsterbo (sjöbodar, tillhöriga
invånarna på det danska Falster), Gullebo,
Persbo. I många socken- och häradsnamn är
-bo förk. av -boar, inbyggare, t. ex. Åkerbo,
Bråbo, Vedbo, Selebo (invånarna på Selaön),
öknebo. Slutligen kan -bo i några bygdenamn
beteckna ett förvaltningsdistrikt: Vadsbo, det
»bo», som hör under kungsgården Vad, trol.
också Valkebo i Östergötland, östbo, Vüstbo
och Sunnerbo i Småland. E. W-én.
♦Boards, se även Sågat virke.
♦Boas, F., har bl. a. ytterligare utgivit
»Primitive art» (1927) och »Anthropology and
modern life» (1928).
♦Boas, J. E. V., avgick som prof. 1927 och
blev fil. hedersdr i Uppsala s. å.
♦Bobé, L., som är ordf, i Samfundet for
dansk genealogi og personalhistorie, blev
1921 kungl. ordenshistoriograf och har sedan
1925 bostad i Bakkehuset (se d. o., suppl.).
B:s stora verk
»Efter-ladte papirer fra den
Reventlowske
fami-liekreds» avslutades
med bd 10 (1932). Av
B:s rika och
betydande produktion må
vidare framhållas, jämte
doktorsavh.,
»Frede-rikke Brun, födt
Mün-ter, og hendes kreds»
(1910), en rad arbeten
om Grönland, monogr.
om Köpenhamnsför-
samlingar (1920, 1925) och boken »Moritz
Hart-mann MDCLVI—MDCXCV» (1933), som rör
Danmarks förbindelser med Venezia. Sedan
1917 redigerar B. de i Danmarks Adels Aarbog
ingående ättartavlorna, där han bl. a. utförligt
behandlat släkterna Ahlefeldt (1929; och
Rant-zau (1930) samt i årg. 1933 skrivit
»Adelsge-nealogisk forskning gennem tiderne». B. H-d.
♦Boberg, A., dog 193 5 27/i. Nationalmuseum i
Stockholm inköpte 1931 hennes målning
»Hamnen i Svolvær, Lofoten». Skr.: »Genom
Indien i kronprinsparets följe» (1928) och »Envar
sitt ödes lekboll» (1934; memoarer). E. L-k.
Boberg, Carl Gustaf,
frikyrkopredi-kant (f. 1859 18/8). Var predikant bl. a. i
Immanuelskyrkan i Stockholm 1892—1909 och
gjorde vidsträckta predikoresor i landet. B.
tillhörde Sv. missionsförbundets styrelse
1897—1902 och var red. för veckotidningen
Sanningsvittnet 1889—1915. Som
sångförfattare står han i främsta ledet bland den
svenska folkväckelsens män. B. tillhörde F.
K. 1912—31; både som politiker och religiös
skriftställare är han utpräglat konservativ.
Han har också ogillat Sv. missionsförbundets
utformning till självständigt kyrkosamfund
med egen pastorskår och egna kyrkliga
förrättningar. G-r W-n.
♦Boberg, G. F. Jfr bilder vid Bromma
och Värmland (bild 14—15).
♦Bobruisk, riktigare Bobrujsk, tillväxer
snabbt och hade 64,800 inv. 1933.
♦Bobrzynski, M., dog 1935. Utgav på senare
år flera historiska och statsrättsliga arbeten.
Bocage [båkä’$], fr., »lund», i n. Frankrike
benämning på en landskapstyp, kännetecknad
av att ägor och skiften avgränsas genom
jordvallar, planterade med buskar och träd. Jfr
Bretagne, sp. 1199.
Bocas del Toro [coå’kas däl tå’rå], hamnstad
vid n. kusten av republiken Panama, på en ö i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
