Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bolag - Bolander, Carl-August - Bolander, Nils Fredrik - Bolby - *Boldini, G. - Bolesławski, Ryszard (Boleslavski, Richard) - *Boletus - Boliden - Bolidennämnden, Bolidens centrallaboratorium - Bolidens gruva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Bolander—Bolidens gruva
610
förvärva aktier i svenska aktiebolag, som
besitta naturtillgångar i riket, ha ytterligare
skärpts 1934 (anledningen härtill var bl. a.
frågan om kontrollen över Bolidcngruvorna).
Jfr Utlänning, suppl. Samtidigt har man
genom särskild lag sökt förhindra, att gällande
förbud mot aktieförvärv kringgås genom att
aktierna för de verkliga intressenternas
räkning innehas av bulvaner (se B u 1 v a n f ö
r-hållande, suppl.). Om b. för drivande av
bankrörelse se Bank, även i suppl. Ä. M.
Bolander, Carl-August, författare,
litteraturkritiker (f. 1888 20/e), bror till N. F. B.
Anställdes i Dagens Nyheter 1918 och är
sedan 1932 dess Pariskorrespondent. B. har
utgivit essäsamlingarna »Svenska diktare just
nu» (2 bd, 1915—16) och »Ismer och dikt»
(1928), reseskildringen »Attiska dagar» (1927)
samt en mångfald romaner, bland vilka må
nämnas »Georg Vrede» (1917), »Helena Pegel»
(1918), »Hotel Europa» (1919), »Tidens oro»
(1923), »Mannen avNazaret» (1925), »Den dolda
guden» (1929) och »Kyssarnas bok» (1930).
Bolander, Nils Fredrik, präst, skald
(f. 1902 18/7), bror till C.-A. B. Blev teol. lic. i
Uppsala 1929 och är komminister i Hedemora
sedan 1933. Har bl. a. utgivit
diktsamlingarna »Under öppnad himmel» (1933) och »I
stenbrottet» (1934), som bägge utgått i nya
uppl., samt betraktelsesamlingen
»Betvingande tro» (1931). Han blev 1935 sekr. i Den
kristna ungdomens litteraturnämnd. Li.
Bolby, se Avgärdaby (med ändring i
suppl.).
♦Boldini, G., dog 1931. Monogr. av
Car-doria (s. å.).
Bolesla’wski, R y s z a r d (B o 1 e s 1 a v s k i,
Richard), polsk författare, filmregissör (f.
1889). Var vid världskrigets utbrott
skådespelare vid konstnärsteatern i Moskva,
deltog i kriget som
officer i första polska
lan-siärreg:tet och slog sig
under villervallan i
Ryssland 1917 igenom
till Polen; B. har
härom skrivit »Way of
the lancer» (1932; sv.
övers., »Polska
ryttare», 1933) och
»Lan-ces down» (1932; sv.
övers., »Brutna
lansar», 1934). B. reste
1920 till Amerika i
sällskap med en trupp flyktande skådespelare
från konstnärsteatern i Moskva. Han
turnerade med dessa, engagerades av Max Reinhardt
som regiassistent vid iscensättning av
»Miraklet» och kom sedan till Hollywood, där han för
Pathé gjorde filmen »The last of the lone
Wolf» och för Metro iscensatte den stora
Bar-rymorefilmen »Rasputin och kejsarinnan», som
blev en framgång. Han har sedan bl. a.
iscensatt »Män i vitt» och Greta Garbos film
»The painted veil». A. A-t; R. A-g.
Karta över Boliden med omgivningar. Skala 1:100,000.
♦Boletus, se även färgpl. Svampar 3.
Boliden, gruvsamhälle i Skellefteå
landskommun, Västerbottens län, invid Bolidens
g r u v a (se d. o., suppl.), omkr. 30 km v. n. v.
om Skellefteå; omkr. 2,000 inv. (1935), tills,
m. de närbelägna »förstäderna» Strömfors och
Bjurliden omkr. 3,000 inv. Redan 1925. då
brytning av Bolidenfyndigheten beslöts,
påbörjades tomtstyckning och bebyggelse,
delvis på spekulation, vid Strömfors i n., där
det blivande gruvsamhället urspr. troddes
komma att uppstå. Samhället anlades
emellertid invid malmfyndigheten. I B. började
tomtförsäljningen i slutet av 1926. I
huvudsak har B. utvecklats efter en av T.
William-Olsson utarbetad, 1929 fastställd stadsplan,
varigenom B., som är mönstergillt ordnat och
bebyggt, fått karaktären av trädgårdsstad
med ett efter de naturliga förutsättningarna
anpassat gatunät samt parker och
planteringar. Landsväg
Strömfors—B.—Finnfors-fallets station har anlagts. Persontrafiken
ombesörjes genom omnibuslinjer till
Skellefteå, Finnforsfallet, Jörn m. m. (jfr kartan vid
Västerbotten). Inv. ha huvudsaki.
kommit från Skellefteå landskommun och
närbelägna kommuner i Västerbottens län men
även från den mellansvenska Bergslagen och
de lappländska malmfälten. — Litt.: Se B
o-1 i dens gruv-a.-b., suppl. N. Zn.
Bolidennämnden, Bolidens
centrallaboratorium, se Bolidens gruv-a.-b., suppl.
Bolidens gruva, vid vilken Bolidens (se d. o.,
suppl.) gruvsamhälle uppvuxit, brytes på den
värdefullaste av alla Skelleftefältets (se d. o.)
malmkroppar och är samtidigt en av de större
och viktigare kismalmsfyndigheterna i
världen. Med avseende på värdet av sina
produkter är B. av samma storleksordning som Falu
koppargruva och Sala silvergruva varit.
Upptäckten (dec. 1924; se även Bolidens
g r u v - a. * b., suppl.) av Bolidenmalmen, som
låg dold under mäktiga jordlager, har med
rätta betecknats som den i flera hänseenden
XXI. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
