Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolidens gruva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en
Bolidens gruva
612
Horisontalskärning av Bolidenmalmen vid 50 m nivfi. Streckat: svavelkis med mer eller mindre koppar.
Svart: arsenikkis.
märkligaste händelsen i det svenska
bergsbrukets månghundraåriga historia. Nämnda
upptäckt skedde ej av någon lycklig slump
utan var resultatet av ett vetenskapligt,
systematiskt organiserat och dyrbart arbete.
Malmen är 600 m lång med en största
bredd av 40 m. Malmkroppen stryker i ö.—v.,
sidostupningen är 80°—85° mot s. och
fält-stupningen 65° mot ö. Malmarean i gruvans
övre del är enl. senaste uppgifter
sammanlagt omkr. 12,000 m2, därav 10,000 m2 samlad
kismalm, 500 m2 impregnationsmalm
(»hårdmalm») och 1,500 m2 guldhaltigt gråberg.
Malmmineralen äro svavelkis, arsenikkis,
kop-parkis och magnetkis, vartill komma mindre
mängder zinkblände och silverhaltig blyglans
jämte gediget guld (endast ytterst sällan
synligt för blotta ögat) samt bl. a. ett antal
komplicerat sammansatta bly-, antimon- och
vis-mutmineral. Malmen håller dessutom kobolt
samt något selen och tellur. Sidostenen
ut-göres av till mycket finfjällig glimmer
(seri-cit) omvandlad porfyr. Malmkroppen består
av en huvudmassa av kopparkishaltig
svavelkis, vari ligga inbäddade linser, större och
mindre, av arsenikkis (se bild). Utom såsom
sådana renare massor förekommer arsenik
-kisen även insprängd i svavelkisen.
»Arsenikmalmerna» utmärkas av anmärkningsvärt hög
guldhalt, 15—mer än 100 g per ton. Den rena
svavelkismalmen är däremot jämförelsevis
guldfri.
Bolidenmalmens kemiska sammansättning
är enl. senaste uppgifter i huvudsak följ.:
29 % svavel, 1,8 % koppar, 9,1 % arsenik;
18,2 g guld och 60 g silver per ton. Vid
skrädningen särskiljas numera fyra sorter:
svavelkis, »hårdmalm» (med något koppar
och guld), anrikningsmalm och smältmalm.
Längre fram kommer man antagl. att låta
svavelkisen ingå i anrikningsmalmen. Det
guldhaltiga gråberg, som erhålles vid själva
malmbrytningen, får ingå i »hårdmalmen».
Bortsett från den översta delen (mellan
50-metersetagen och dagytan), för vilken till
största delen s. k. krater- och pallbrytning
begagnas, uttages Bolidenmalmen medelst
skivrasbrytning. Det malmkroppen
överlagrande täcket av jord och sten med i medeltal
13 m mäktighet (omkr. 1 mill. m3) har
avlägsnats med grävmaskiner. Huvudschaktet,
påbörjat 1929 och 1933 avsänkt till 250 m, är
beräknat för en maximiuppfordring av 600,000
ton per år. Den för B. och Bolidens samhälle
erforderliga elektriska kraften levereras från
Skellefteå stads vattenkraftstationer. Om
malmtransportbanan från B. se Bolidens
g r u v - a. - b., suppl.
Vid 1934 års slut hade i B. brutits 1,25 mill.
ton malm, och 5,9 mill. ton beräknades återstå
obrutna. 1934 brötos 347,124 ton malm med i
genomsnitt 22,9 g guld per ton, vilket är
högre än gruvans medelhalt. Man bryter t. v.
de guldrikaste delarna av malmkroppen för
att kunna draga fördel av det nuv. höga
guldpriset (4,400 kr. i juli 1935; före
guldmyntfotens suspenderande 2,480 kr. per kg) för
största möjliga del av fyndigheten, innan
guldpriset i framtiden kanske avsevärt
sjunker. F. n. inriktar man sig på en
årsbryt-ning av 350,000—375,000 ton malm, vilken
kvantitet längre fram möjl. kommer att höjas
till 400,000 ton.
1934 producerades vid Rönnskär (se d. o. 1),
Bolidens gruv-a.-b:s smältverk, ur
huvud-sakl. malm från B. 8,217 kg guld, 16,923 kg
silver och 4,581 ton elektrolytkoppar. Guldet
hade ett värde av omkr. 37 mill. kr., silvret
1,3 mill. och kopparn 2,7 mill. kr. Dessutom
utvunnos och såldes 51 ton vismut och selen
(ung. lika mycket av vardera), ett par kg
platinametaller och ett 10,000-tal ton svavel. Den
vid B. t. o. m. 1934 brutna malmen beräknas ha
givit omkr. 27,000 kg guld.
Världsproduktio-nen av guld, som stigit avsevärt under det
senaste årtiondet, uppgick 1934 till omkr. 852,000
kg. B:s guldproduktion s. å. uppgick sålunda
till ej fullt 1 % av världsproduktionen. B.
beräknas f. n. (1935) täcka något mer än hälften
av Sveriges årsbehov av silver. Sala gruva
synes under sin glansperiod på Gustav Vasas
tid årl. ej ha lämnat mer än ung. Vs B:s
årsproduktion av samma metall. B:s
kopparproduktion beräknas ersätta 1ls av Sveriges
tidigare normala import. Alla leveranser till
den i Sverige pågående
järnvägselektrifie-ringen ske med koppar från B. Falu gruvas
årsproduktion av koppar var, när den var
som störst, blott ung. hälften av B:s men
hade, nationalekonomiskt sett, självfallet
avsevärt större betydelse.
Det är framför allt genom sin guldhalt,
som Bolidenmalmen vunnit ryktbarhet. Med
nuv. värdeförhållanden är den också i främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
