Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolidens gruva - Bolidens gruv-a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Bolidens gruv-a.-b.
614
rummet en guldmalm. Kopparn och silvret
spela ur värdesynpunkt en underordnad roll.
Bland mera bekanta enskilda guldgruvor
intar B. en framskjuten plats. På grund av
malmens egenartade beskaffenhet — B. är en
i sitt slag enastående fyndighet — kan B.
visserligen ej direkt jämföras med andra
större guldgruvor, men med avseende på
årlig guldproduktion har B. (1933) beräknats
komma som n:r 25 i ordningen. I Europa
står B. främst. Bolidenmalmen har en högst
komplicerad sammansättning, som krävt
utarbetandet av särskilda metoder för malmens
smältning. Se härom Rönnskär 1, även i
suppl. Jfr även Arsenik, suppl. — Litt.:
Se Bolidens gruv-a.-b., suppl. N. Zn.
Bolidens gruv-a.-b., Stockholm, idkar
gruvdrift vid Boliden (se Bolidens gruva,
suppl.), Laver i Älvsbyns, Kristineberg i
Lycksele samt Renström och Akulla i Jörns
socken, varjämte det driver smältverk vid
Rönnskär (se d. o. 1, även i suppl.).
Aktie-kap. 42 mill. kr.
1917 började Centralgruppens
emission s-a.-b. systematiska undersökningar av
tidigare kända malmförekomster och
malm-letningsarbeten efter nya fyndigheter,
särskilt inom Skelleftefältet (se d. o.). Vid dessa
malmletningsarbeten utgick man från fynd av
lösa malmblock, som under istiden av
landisen förts längre el. kortare sträckor från
sina ursprungliga klyftorter (se
Blocktransport, suppl.). Uppgiften att
lokalisera dessa klyftorter skulle ha varit ganska
hopplös, om man icke i samband med den
geol. kartläggning, som företogs, även (från
1918) kunnat betjäna sig av geofysiska
undersökningsmetoder, främst de elektriska (se
Geoelektriska letningsmetoder),
som vid malmletningarna i Skelleftefältet
utvecklades till full användbarhet. Den
viktigaste av de under dessa arbeten där funna
malmförekomsterna var den i slutet av 1924
upptäckta Bolidenfyndigheten (se även B
o-1 i d e n s gruva, suppl.). Närmaste
anledningen till att man kom att mera speciellt
intressera sig för trakterna kring Boliden var
ett några km s. ö. därom funnet svavelkisblock.
Elektriska mätningar påbörjades här redan
1921, och de fortsatta undersökningarna
ledde till företagandet av diamantborrningar.
Dec. 1924 upptäcktes därvid
Bolidenmal-mens v. del. Efter i början av 1925 företagna
nya elektriska mätningar och nya borrningar
blev därpå under första hälften av
sistnämnda år hela Bolidenmalmen bekant. De
först analyserade borrkärnorna voro
malmförande men höllo ej guld. Guldhalt (13—496
g guld per ton) visade sig först i de
borrkärnor, som analyserades jan.—febr. 1925.
Sedan visshet erhållits, att malmen var av
ovanligt värdefull beskaffenhet, beslöts 1925,
att Bolidenfyndigheten skulle exploateras,
varvid Centralgruppens emissions-a.-b.
upplöstes och två nya bolag bildades,
Skellef
teå g r u v - a. - b., som övertog
fyndigheterna ö. om Stambanan genom övre Norrland,
och Västerbottens g r u v - a. - b., på
vars lott föllo fyndigheterna v. om banan.
1931 ändrade Västerbottens gruv-a.-b. sitt
namn till Bolidens gruv-a. - b. och
övertog Skellefteå gruv-a.-b :s tillgångar. Om
Ivar Kreugers förvärv av aktiemajoriteten i
B. se K r e u g e r, I., suppl. De i samband
med avvecklingen av Ivar Kreugers konkurs
uttalade farhågorna, att aktiemajoriteten i B.
skulle övergå i utländska händer, i vilket fall
fara för rovdrift ansågs föreligga, föranledde
riksdagen att 1934 antaga en lag (den s. k.
lex Boliden) ang. ändrad lydelse av lagen 30
maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller
aktier i vissa bolag m. m. S. å. tillsatte
regeringen en tremannanämnd, den s. k.
Boliden-nämnden, för att verkställa utredning och
upptaga förhandlingar rörande åtgärder till
skyddande av de allmänna intressena vid
utnyttjandet av de gruvfyndigheter, som
tillhörde B. Enl. nämndens 1935 avgivna förslag
skulle dåv. innehavaren av aktiemajoriteten
i B., Skandinaviska kredit-a.-b., verka för att
gruvbolaget till K. m:t avgåve en förklaring,
i huvudsak innebärande, att brytningstakten
regleras (med 1947 års utgång som beräknad
tidpunkt för brytningens avslutande) och att
B. inom de närmaste åren avsätter en fond
på 3 mill. kr., som vid nedläggandet eller
väsentlig inskränkning av rörelsen ställes till
förfogande för ersättningar åt arbetare och
förmän, vissa fastighetsägare samt
kommuner. Ett villkor från B:s sida är, att B. även
i fortsättningen får tillfälle att utnyttja
guldvärdeskillnaden. Jfr Bolidens gruva,
suppl., sp. 612.
B. äger genom ett dotterbolag den
normal-spåriga, av Skellefteå gruv-a.-b. bekostade
och 1928—29 byggda malmtransportbanan
Boliden—Slind (23 km) samt järnvägsspåret
Skelleftehamn—Rönnskär (2 km).
Malmtransporterna ombesörjas av S. J.
B. bedriver fortfarande en omfattande
malmletningsverksamhet dels inom
Västerbottens län ända upp mot norska gränsen, dels
åt n. inom Norrbottens län och dels åt s.
ned i Bergslagen. Inom Norrbottens,
Västerbottens, Gävleborgs och Kopparbergs län
innehar B. sammanlagt mer än 200 utmål (i en
del av de inom de två förstnämnda länen
belägna är kronan medintressent) och
dessutom ett betydande antal inmutningar, delvis
även inom andra län.
För forskningar rörande malmernas
anrikning och metallurgiska behandling, arsenikens
användning m. m. äger B. ett 1921 upprättat
centrallaboratorium i Stockholm, vilket är
Sveriges största vetenskapliga
industrilaboratorium och sysselsätter omkr. 25
vetenskapsmän och tekniker.
Litt.-. O. Bæckström, »Om Boliden jämte
några andra Väster bottensfyndigheter» (i In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
