Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Borrby - *Borreby - *Borrestad - Borretsch - *Borrie - *Borrlunda - Borrow, George Henry - Borrowstounness - Borrsnäcka - Borrtorn - Borsi, Giosuè - Borsjömästaren - Borstahusen - Borstbrygga - *Borste - Borsthållare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Borreby—Borsthållare
642
hälle vid Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg,
blev 30 juni 1934 municipalsamhälle; 109 har,
1,074 inv. (1935).
*Borreby, se D a n s k konst, bild 9.
*Borrestad har förr lytt under Maltesholm.
På huvudgården finnes ett stort
potatisbrän-neri. Godsets tax.-värde 1,315,000 kr. (1933).
Bo’rretsch, bot., se Strävbladiga
växter.
*Borrie. Kyrkan (B. kapell), som sedan 1874
varit obegagnad och till stor del fallit i
ruiner, återinvigdes efter restaurering 1929.
Den är en romansk byggnad med intressanta
detaljer; det traditionellt uppgivna
byggnadsåret 1319 är oriktigt. — Se L. Weibull,
»Ärkebiskop Birgers brev» (i Hist. Tidskr.
för Skåneland, 3, 1909). H. W-n.
*Borrlunda heter sedan 1927 off.
Bor-lunda.
Borrow [bå’räu], George Henry, engelsk
författare (1803—81), sökte först förgäves tjäna
sitt bröd som tidningsman. Hans romantiska
läggning tog sig uttryck i översättning av
den tyske Sturm- und Drangförfattaren
Kling-ers »Faust» (1825) och
danska dikter (1826;
kämpavisor, dikter av
Oehlenschläger m. m.).
Fattig men kroppsligt
ovanligt stark, gav
han sig ut på den
engelska landsbygden,
vandrade ikring med
skärslipare och
kittel-flickare, följde med
zigenare, vilkas
förtroende han vann och
vilkas språk han lärde
sig Han trädde sedan i tjänst hos Brittiska
och utländska bibelsällskapet, för vars räkning
han företog vidsträckta resor i Ryssland,
Spanien, Portugal och Marocko, där han verkade
för den reformerta läran. Själv tolkade han
evangelierna på manchuspråket och
Lukas-evangeliet på spansk zigenardialekt.
»Tar-gum» (utg. i Petersburg 1835) innehåller
övers, från trettio olika språk el. dialekter.
Han var otvivelaktigt ett språksnille men
däremot ingen filolog, och den zigenarordbok han
gav ut som äldre kritiserades mycket hårt. — I
Spanien slöt han sig ånyo till kringvandrande
zigenare, vilkas seder och
levnadsförhållanden han skildrade i den intressanta »The
zin-cali» (2 bd, 1841) och dess forts., »The bible in
Spain» (3 bd, 1843), rika på fängslande
skildringar av folklivet och spännande äventyr.
De självbiografiska romanerna »Lavengro, the
scholar, the gipsy and the priest» (1851; sv.
övers. 1930) — lavengro är ett zigenarord,
som betyder språkkännare — och »The
ro-many rye» (2 bd, 1857) — titeln betecknar
en främling, som förstår zigenarnas språk och
är deras vän — äro klassiska verk i sin art.
Som skildrare av zigenarna är han en nykter
•och klarsynt realist, på samma gång hans
lynne låter honom begripa och njuta
vaga-bondlivets poesi. Hans teckningar av engelskt
folkliv och engelska landskap äro berömda.
B:s samlade skr. utgåvos 1923—24 i 16 bd av
C. Shorter. — Biogr. av W. Knapp (2 bd, 1899),
H. Jenkins och E. Thomas (båda 1912). Jfr Y.
Hirn, »Den gamla postvagnen» (1926). R-n B.
Borrowstounness [båroståune’s el. bäu’nis]
el. B o’n e s s, stad i skotska grevsk. West
Lothian, vid Forths mynning; 10,095 inv.
(1931). Viktig hamn med stor export av
stenkol och import av pitprops.
Borrsnäcka, se Snäckor, bild 23.
Borrtorn, vid djupborrning använd
torn-liknande konstruktion, vilken antingen
uppbär borrningsattiraljen under arbetet (vid
stötborrning) eller endast brukas för
upp-hängning av denna, då den nedföres i eller
upptages ur borrhålet (vid borrning med
roterande verktyg, t. ex. diamantborrning). Se
bild vid Baku. E. Hlr.
Borsi [båTsi], Giosuè, italiensk
författare (1888—1915). Som carduccian och
antiklerikal framträdde B. under sina första kampår
som red. för Nuovo Giornale (Florens). Hans
systers död påskyndade en länge latent
religiös kris. Om sin omvändelse och sina
krigs-upplevelser skrev B. de trosjublande
»Con-fessioni a Giulia» (1915), »Il testamento
spi-rituale» (s. å.) och »Colloqui» (s. å.), som i
likhet med »Colloqui scritti al f ron te» (1916),
utg. sedan B. stupat i världskriget, nått långt
utanför Italiens gränser och genom sitt stora
och djupgående inflytande framkallat ett
förslag, att B. skulle erkännas som en av den
katolska kyrkans beati. G. B-h.
Borsjömästaren, se A. S.
Borstahusen, fiskläge inom Landskrona
stads område, vid Öresund, 3 km n. om själva
staden; 122 yrkesfiskare (1932). Hamnen,
som har en kajlängd av 744 m och ett
kajdjup av 1,8—3 m, ombyggdes 1921—24.
Borstbrygga, se Borste, suppl.
*Borste. 2. B. på elektriska maskiner
tillverkas numera i regel av kol, som i
fin-pulveriserat tillstånd pressas till önskad form,
stundom efter inblandning av metallpulver,
ss. koppar eller brons (b r o n s k o 1). Det mer
eller mindre rena kolet i grafitborstar
erbjuder vanl. högre övergångsmotstånd i
kontaktytan än bronskolet. Grafitborstar
brukas därför vid kommutatorer, där man för
begränsning av strömmen i de kortslutna
härvorna önskar ett täml. högt
övergångsmotstånd, medan bronskolborstar användas
vid släpringar samt vid vissa lågspända
kommutatorer för hög strömstyrka. B.
grupperas i borstsatser, vardera motsv. en
elektrisk uttagspunkt, och fästas härvid i
borsthållare (se d. o., suppl.), vilka i sin
tur fästas vid en borstbrygga, vanl. i
form av en med maskinaxeln koncentrisk
ring. Jfr bild 13 och 14 till Elektriska
maskiner. F. D-n.
Borsthållare, anordning, som uppbär bors-
XXI. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
