Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borsthållare - Borstnate - Bortfraktare - *Bortkiewicz, L. v. - Bortkievitj, Sergej Eduardovitj - Borup, Johan Jacob Nansen - *Borysław - *Borås - Borås domsaga - Borås Nyheter - Borås—Ulricehamns järnväg (B. U. J.) - *Borås väveri-a.-b. - *Borås yllefabriks a.-b. - Bosæus, Elis - Bosæus, Wilhelm Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Borstnate—Bosæus
644
tarna vid elektriska maskiner. Vid större
kommutatormaskiner med konstant
rotations-riktning skiljer man mellan aktions-, r
a-d i a 1- och reaktionsborsthållare,
allteftersom den linje, längs vilken borsten
tryckes av den i b. ingående fjädern, är
riktad snett med, rent radiellt eller snett mot
rotationsriktningen. F. D-n.
Borstnate, Potamogcton pectinätus, bot., se
Potamogeton.
Bortfraktare, se Fraktavtal.
*Bortkiewicz, L. v., dog 1931. Han var ända
till sin död verksam vid Berlins univ.
Bortkie’vitj, Sergej Eduardovitj,
rysk tonsättare (f. 1877), efter
omvälvningarna i Ryssland bosatt bl. a. i Wien och
Berlin. B:s flesta verk äro skrivna för piano
(en sonat, etyder, konserter m. m.).
Konserten i B dur (uppf. i Konsertföreningen i
Stockholm 1914 och senare) har blivit mest
känd. B. har även bl. a. komponerat
violin-och violoncellkonserter, orkesterverk och
sånger. H. G-t.
Borup, Johan Jacob Nansen, dansk
folkhögskoleman (f. 1853). Blev teol. kand.
1877 och var verksam som lärare i
Köpenhamn. 1891 upprättade B. där B:s kursus,
senare kallad B:s læreanstalt, från 1916 B:s
folkhögskola, som han ledde till 1932. Detta
första försök att omplantera den
Grundt-vigska folkhögskolerörelsen i Köpenhamn
har genom B:s framstående läraregenskaper
blivit av icke ringa betydelse i danskt folkliv.
P. E-t.
*Borysiaw. Efter inkorporeringen av
grannstaden Tustanowice hade B. 41,683 inv. 1931.
*Borås. Folkmängden hade 1935 stigit till
42,019 inv. De äldre stadsdelarnas
trähusbebyggelse har nu i stor utsträckning ersatts
av stenhus. B. har numera även
latingymnasium, kommunal flickskola och skolor för
yrkesundervisning. Vid den tekniska
elementarskolan finnes en textilteknisk linje med
ett lektorat i textil teknologi, det första i
Sverige. För textilundervisningen har en
särskild byggnad uppförts. Varje söckendag
utges nu även Borås Nyheter och
Västgöta-Demokraten, varjämte Westgöten, Södra
Älvsborg och Sjuhäradsbygdens Tidning
utges 3 ggr i veckan.
B. är huvudort inom Sveriges mest
betydande textildistrikt, Sjuhäradsbygden. Omkr.
Ve av landets bomulls- och ylleindustri, nära
3/4 av dess trikåindustri samt 1/s av
sömnads-industrien äro förlagda till staden. Dessutom
finnas här tryckerier, färgerier, band- och
gardintillv. m. m., likaså Sveriges enda
konst-silkefabrik. Antalet inom textilindustrien
sysselsatta fabriksarb. var 7,412 1932,
fabrikernas tillv.-värde s. å. 71,500,000 kr. Bland
företagen märkas Borås väveri-a.-b., a.-b.
Sveriges förenade trikåfabriker, Borås yllefabriks
a.-b., Kilsunds a.-b., Druvefors väveri-a.-b.,
Åkerlunds bomullsspinneri-a.-b. och a.-b.
Svenskt konstsilke. — Tax.-värde å fastigheter
142,052,700 kr., därav 130,766,600 kr.
bevill-ningspliktigt (1934), till kommunal
inkomstskatt beskattad inkomst 33,495,300 kr. (s. å.)i
— Litt.: O. Mannerfelt, »Sjuhäradsbygden»
etc. (1922); »B. Festskrift utgiven av Tekniska
förbundet i B.» (1933). S. S-ll; A-x E-m.
Borås domsaga, i Älvsborgs län, under Göta
hovrätt, omfattar 2 tingslag: Äs, Vedens och
Bollebygds härad (tingsställe: Borås; samt
Gäsene härad (tingsställe: Ljung).
Borås Nyheter, tidning i Borås, började okt.
1922 som varannandagstidning, utges sedan
slutet av 1926 sex ggr i veckan. Red. är
sedan 1928 C. I. H. Tegfors (f. 1902).
Tidningens politiska ståndpunkt är Folkpartiets.
Borås—Ulricehamns järnväg (sign. B. U. J.),
spårvidd 1,435 m, 38,o km lång, förbinder
Gång-hester (Borås—Alvesta järnväg) med
Ulricehamn (Halmstad—Nässjö järnvägar) och
öppnades för allmän trafik 1917. Jfr
Ulricehamn — Jönköpings järnväg. F. P.
*Borås väveri-a.-b. äger numera
bomullsspinnerier, väverier och färgerier i Borås och
Skene, vigognespinneri i Skene, vistraspinneri
i Borås samt tygtryckeri och appreturverk i
Borås. B. förfogar över omkr. 105,000 spindlar
och 1,800 vävstolar, därav omkr. 1,500
automatiska. B. äger även vattenkraftstation i
Skene samt ångcentral i Borås. Tillv.
omfattar numera även tryckta och kulörta
konstsilkevävnader samt färgade och
merce-riserade vävnader. Aktiemajoriteten i B.
inköptes 1888 av Axel Lorentz Bergengren
(1839—1901), vilken som verkst. dir. 1900
efterträddes av sonen Axel Georg Bergengren
(se d. o., suppl.). Teknisk chef är sedan 1920
överingenjör Alex Engblom.
*Borås yllefabriks a.-b., som numera
sysselsätter 400 arb-, är anslutet till Svenska
yllekoncernen a.-b.
Bosæus, Elis, tekniker och ämbetsman (f.
1876 31/s), bror till W. B. B. Utexaminerades
från Tekn. högskolan 1899, var verkst. dir.
i Lessebo a.-b. 1902—18, led. av Arbetsrådet
1919—25, dess ordf,
och chef 1923—25 samt
verkst. dir. i
Strömsnäs bruks a.-b. 1926
-—33; han förordnades
till föredragande i
So-cialdep. för vissa
frågor ang.
arbetslösheten 1933 och blev ånyo
led. av Arbetsrådet
1934. B., som i sin
tekniska verksamhet
specialiserat sig på
pappers- och pappers-
massetillv., har varit verksam som
skriftställare och lärare på berörda områden samt
anlitats som sakkunnig ej blott på dessa
områden utan jämväl på socialpolitikens,
särskilt beträffande arbetslösheten. A. M.
Bosæus, Wilhelm Birger, patolog (f.
1891 3/3), bror till E. B. Blev 1926 med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
