Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandtekniska laboratoriet - Brandteknisk klassindelning - Brandt-Rantzau, Rolf - Brandts-Buys, Jan - *Brangwyn, F. - Brankialbågar - Brankialhåla - Branner, Per-Axel - Branta - *Branting, A. M. M. - Branting, Georg - *Branting, K. Hj. - *Branzell, K. - Braque, Georges - *Brasilien - Befolkning m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Brandteknisk klassindelning—Brasilien (Befolkning)
678
byggnadsmaterials motståndsförmåga mot
brand. B., som öppnades 1929, har bekostats
genom anslag av Svenska
brandskyddsföreningen. R. Schl.
Brandteknisk klassindelning, en ur
brandskyddssynpunkt företagen indelning av
bygg-nadskonstruktioner, varigenom dessa
graderas med hänsyn till sin motståndsförmåga
mot eld oeh karakteriseras genom angivande
av den tid, under vilken byggnadsdelen
motstår brandprovning. Härigenom blir
konstruktionens brandtekniska klass bestämd enl.
särskilda normer. I en av Statens
provnings-anstalt 1935 publicerad b. ha införts
begreppen brandsäkra byggnadsdelar av
klasserna A—8, A—4 och A—2,
brandhärdiga av klass B—-1, flarn skyddade av
klass C—X samt svårantändliga av
klass D. Den i klassbeteckningen ingående
siffran anger den för klassificeringen
erforderliga brandprovningstiden i timmar. Se
vidare Brandhärdi g, Brandsäker,
Flamskyddad och S v å r a n t ä n d 1 i g,
alla i suppl. R. Schl.
Brandt-Ra’ntzåu, Rolf, norsk pianist (f.
1883), är elev av P. Gallico i New York, där
han debuterade 1898, sedan av Agathe
Bae-ker-Gröndahl och Busoni. B. har gjort sig
känd (i Stockholm vid solistframträdanden i
Konsertföreningen 1925) som en av Norges
bästa pianister. II. G-t.
Brandts-Buys [-böjs], Jan, holländsk
tonsättare (1868—1935), tillhörde tredje
generationen av en holländsk musikerfamilj.
Studerade i Tyskland och var länge bosatt i
Wien, senare i Salzburg. B. väckte först
uppmärksamhet med en prisbelönad
pianokonsert (1897). Av hans operor, som äro föga
kända utanför tyskspråkiga länder och
Holland, vann »Die Schneider von Schönau»
(Dresden 1916) mest framgång med sin
folkligt drastiska handling och lustigt
illustrerande, moderat moderna musik. B:s övriga
produktion omfattar orkesterverk, flera
piano-konserter, konsertstycke för violoncell och
orkester, många sånger, pianostycken och
kammarmusik, däribland »Siciliansk serenad»
för stråkkvartett (av Fitznerkvartetten uppf.
i Sthlm 1918) och en kvintett för flöjt och
stråkar. H. G-t.
*Brangwyn, F., se bild vid Affisch (sp.
203) och vid Engelsk konst (pl. 3).
Brankiälbågar, dets. som gälbågar (se F i
s-k a r, sp. 481 och bild 3 på pl.).
Brankiälhåla, dets. som gälhåla (se F i
s-k a r, sp. 482).
Bränner, Per-Axel, regissör (f. 1899
elev av Dramatiska teaterns elevskola,
skådespelare vid Dramatiska teatern 1921—
24, vid Svenska teatern och
Konserthusteatern 1924—27 samt vid Blancheteatern 1928
—31, därefter verksam huvudsaki. som
filmregissör, sedan 1935 även som
produktionsledare för Paramounts svenska inspelningar.
Bland B:s roller märkas Max i
»Bröllops
dagar», Jacques i »Som ni behagar»,
Benjamin i »Påsk», John Freeman i »Fanatiker»
och Jimmy Dugan i »Mary Dugans process».
Han har iscensatt filmerna »Hans livs
match», »Pettersson & Bendel», »Farmors
revolution», »Unga hjärtan» och »Sången om
den eldröda blomman» (ljudfilmsversionen),
varvid han också tagit verksam del i
manuskriptarbetet.
B. blev 1933 ordf, i Svenska
teaterförbundets sociala sektion och 1934 även i Svenska
teaterförbundet. I denna egenskap har han
deltagit i en rad kommittéarbeten, varit
kon-cessionsexpert i teaterutredningen,
adjungerad led. av teaterrådet i skådespelarfrågor
m. m. R. A-g.
Bra’nta, se Gåsfåglar, sp. 127.
*Branting, A. M. M., dog 1930 13/4. Hennes
bok »Textil skrud i svenska kyrkor» utkom
1920. B:s praktiska arbete har varit ban
brytande inom svensk textil konst, framför
allt inom den kyrkliga. Därjämte utförde B.
ett betydelsefullt textilhistoriskt
forskningsarbete och utgav bl. a. praktverket
»Medeltida vävnader och broderier i Sverige» (2 bd,
1928—29; tills, m. A. Lindblom; eng. uppl..
2 bd, 1932). Hon var en av de ledande
för utställningen av äldre kyrkliga textilier
i Stockholm 1929 (i Liljevalchs konsthall;
katalog n:r 75). A. G-r.
Branting, Georg, advokat (f. 1887 21/9),
son till K. Hj. B. Blev jur. kand. 1913 och
äger sedan 1917 egen advokatbyrå i
Stockholm. B. tjänstgjorde 1920—23 som sekr. i
kommittén ang. industriell demokrati och var
1933 led. av kommittén ang. väpnade kårer.
Han är led. av Stockholms stadsfullmäktige
sedan 1927 och av F. K. sedan 1931. S. H.
*Branting, K. II j. Tal och skrifter utgåvos
i urval (11 dir) 1926—30 av Z. Höglund,
som också skrivit en monogr. över B. (2 dir.
1928—30).
*Branzell, K., har sedan 1924 varit
engagerad vid Metropolitanoperan i New York. Även
under senare år har hon uppträtt på tyska
operascener samt gästspelat på Teatro Colön
i Buenos Aires och på Covent garden i
London, varjämte hon konserterat i Ryssland. B.
var från 1924 g. m. målaren E. O. E d u a r
d-sen (1891—1929). H. G-t.
Braque [brak], Georges, fransk målare
(f. 1882). Redan 1908 målade B. landskap i
kubistisk stil, och han blev snart jämte
Pi-casso den franska kubismens ledare. B:s
senare arbeten visa en dragning åt
surrealismen. I Nationalmuseum i Stockholm finnas
två för B. typiska stilleben, fruktmotiv m. m.,
målade i en gråblond färgskala. B. har även
illustrerat bokarbeten med träsnitt och
litografier. E. L-k.
*Brasilien. Befolkning m. m. Arealen
uppgår enl. senaste uppgifter till 8.511,189 km2.
Befolkningstillväxten sedan 1920 har varit
högst avsevärd; den totala befolkningen
beräknades 1934 till 45,323,660 inv. De helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
