Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Brasilien - Befolkning m. m. - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G79
Brasilien (Näringar—Kommunikationer)
680
vita utgöra omkr. 60 %, blandras av vita,
negrer och indianer omkr. 25 %, negrer 12 %
och resten indianer och asiater. Den
europeiska invandringen är alltjämt betydande,
särskilt ’av portugiser, av vilka 1,250,000 pers,
invandrat sedan 1820, och italienare. 1930
invandrade 67,066 pers., därav 18.719
portugiser och 14,067 japaner, 1933 48,812 pers.,
därav 24,491 japaner och 10,696 portugiser.
Fr. o. m. 1931 är invandring av jordbrukare
tillåten endast för dem, som äga vissa
kvalifikationer. — Huvudspråket är portugisiska,
men italienska och tyska talas mycket i de
s. staterna; f. n. finnas i B. omkr. 500,000
pers, av tysk härstamning och mer än 500
tyska skolor.
De olika staternas yta och folkmängd enl.
off. uppgifter 1934 meddelas i följ, tab.:
„ , km2 inv.
Nordostliga Atlantstater :
Parå ........................ 1,362,966 1,682,847
Maranhäo ...................... 346,217 1,287,299
Piauhy ...................... 245,582 914,521
Cearå ......................... 148,591 1.778,461
Rio Grande do Norte .... 52,411 847,100
Parahyba ....................... 55,920 1,515,723
Pernambuco ..................... 99,254 3,244,779
Atlantiska mellanstater:
Alagöas ........................ 28,571 1,292,744
Sergipe ....................... 21,552 581,491
Bahia ......................... 529,379 4,535,857
Espirito Santo ................. 44,684 774,723
Förbundsdistriktet .............. 1,167 1,626,128
Rio de Janeiro ................. 42,404 2,220,177
Säo Paulo ..................... 247,239 7,377,077
Atlantiska sydstater:
Paranä ........................ 199,897 1,132,539
Santa Catharina ................ 94,998 1,101,587
Rio Grande do Sul ............. 285,289 3,372,184
Inre stater:
Amazonas .................... 1,825,997 468,098
Territorio do Acre ........... 148,027 124,322
Matto Grosso ................ 1,477,041 406,427
Goyaz ......................... 660,193 820,479
Minas Geraes .................. 593,810 8,228,097
Näringar. Den odlade jorden har ökats och
uppgår f. n. till omkr. 7 mill. har, varav
huvudsädesslaget, majs, upptar 2,8 mill., kaffe
1,7 mill., bomull 0.6 mill. och ris 0,5 mill. har.
Kaffet utgör 60—75 % av B:s årliga export,
och 3/« av världsproduktionen av kaffe
komma vanl. från B. Omkr. 60% av
kaffeexporten gå över Santos, 30 % över Rio de Janeiro,
främst till U. S. A. (60%), Frankrike och
Tyskland (vardera 10 %). Den oerhörda
överproduktionen under senare år har framtvingat
den s. k. kaffevalorisationen (se V a 1 o r i s
a-t i o n) med reglering av exporten. Kolossala
mängder kaffe (tidtals omkr. 300,000 balar i
veckan) ha förstörts för att minska
tillgången. Kaffeexporten var 1929 14,281,000 balar
om 60 kg till ett värde av 67,3 mill. pd st.,
1931 17,851,000 balar till ett värde av blott
34,1 mill. pd st. B. är numera världens näst
största producent av kakao (94,000 ton 1932),
varav huvuddelen går till U. S. A.
Tobaksodlingens centrum är staten Bahia, varifrån
nästan hälften av B-.s årsskörd kommer. Omkr.
2/3 av hela Sydamerikas bomullsskörd
här
stamma nu från B., huvudsaki. från de n. ö.
staterna; 90 % av skörden finna avsättning
inom landet. Risodlingen har utvecklats,
särskilt i Rio Grande do Sul, som lämnar omkr.
90 % av totalexporten. Sockerrörsodlingen
har sedan 1921 mer än fördubblats; de
största plantagerna ligga i staterna Pernambuco,
Alagöas och Sergipe, men odlingens
tyngdpunkt har på senare år förskjutits mot s.
Fruktodlingen (apelsiner, bananer, ananas),
som har gjort ett betydande uppsving,
gynnas av en god exportorganisation och
be-drives mest i Säo Paulo, Rio de Janeiro, Bahia
och Minas Geraes, bananodlingen i synnerhet
kring Santos. Italienarna ha infört och
bedriva silkesmaskodling. Produktionen av
matte i södra B. har gått tillbaka, bl. a. på
grund av minskad efterfrågan i Argentina,
den största avnämaren. En viktig exportvara
är karnaubavax (export 1932 6,380 ton).
Den inhemska konsumtionen av torkat och
färskt kött är i stigande, den animaliska
produktionen har avsevärt stegrats, och modern
beteskultur har vunnit stor utbredning i Säo
Paulo och Rio Grande do Sul, som blivit
centra för nötkreatursaveln. Den animaliska
produktionens viktigaste exportartikel är
hård- eller lättfruset kött, som till stor del
avsättes i Italien. Mineraltillgångarna av
manganmalm ha alltmer tagits i bruk och
utgöra numera B:s viktigaste mineralexport
(192,000 ton 1930), huvudsaki. till U. S. A.
Minas Geraes’ järnmalm (kallad itabirit efter
staden Itabira) förädlas numera på ett 10-tal
platser. Det gamla guldbergverket Ouro
Pre-to nedlades 1926, endast ett större verk
drives nu, och guldproduktionen (omkr. 500,000
pd st. årl.) säljes till staten; exportförbud
råder för guld sedan 1918. Exporten av
diamanter och ädla stenar hade 1928 ett värde av
384,000 pd st. mot blott 45,000 pd st. 1931.
Kolproduktionen, omkr. 370.000 ton per år,
täcker ej på långt när behovet.
Petroleumtillgångarna i de n. ö. staterna äro ej
exploaterade; av vattenkraften, som beräknas till
omkr. 25 mill. utbyggnadsbara hkr, äro blott
700,000 hkr utnyttjade. Industrien har
under senaste årtiondet utvecklats snabbt,
särskilt textil- och beklädnadsindustrien; vidare
må nämnas järn-, stål- och cementindustri,
silke-, pappers-, glas-, läder- och träindustri.
Kvarnindustrien har sitt centrum i Rio de
Janeiro, som inför vete från Argentina,
Uruguay och U. S. A. — Värdet av importen var
1934 25,5 mill. pd st., av exporten 35,4 mill.
pd st. mot resp. 91 mill. och 97 mill. pd st.
1928. U. S. A. lämnade 1933 omkr. 21 % av
importvärdet, Storbritannien 19 %. Av
exportvärdet kommo 46 % på U. S. A. Sveriges
export till B. värderades s. å. till 8,5 mill. kr.
(pappersmassa, papper, maskiner,
metallvaror och ammunition), dess import från B. till
30,6 mill. kr. (därav kaffe 29,7 mill. kr.).
Kommunikationer. Landsvägstransporten
får i B. ökad betydelse för godstrafiken, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
