Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Brasilien - Författning och förvaltning - Historia - Litteraturanvisningar - *Brask, H. - *Brasov - *Brasseur, A. J. - *bratianu, Ion - Bratianu, Vintila - *Bratislava - *Bratt, Hj. - *Bratt, I. - Bratt, Karl-Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Brask—Bratt, K.-A.
684
maktens tyngdpunkt förlagts, består av 300
medl., varav 250 äro direkt folkvalda och 50
valda av olika korporationer, representerande
dels arbetarna, dels arbetsgivarna inom
åkerbruk, industri och handel, dels de fria
yrkena. Kammaren delar den lagstiftande
makten med en senat på 42 medl., 2 från varje
delstat. Presidenten, som skall ha fyllt 35
år, väljes för 4 år. G. H-n.
Historia. Utmärkande företeelser i de
senaste årens historia ha varit upprepade lokala
oroligheter, tidtals övergående i väpnade
uppror, vidare ansträngda statsfinanser och
kriser på kaffemarknaden, moratorier och
statsingripanden i utrikeshandeln. Förhållandet
till grannarna har varit gott, och B. hqr slutit
nya gränstraktater med flera grannstater;
1933 undertecknades i Rio de Janeiro en
non-aggressionspakt mellan flera syd- och
centralamerikanska stater. 1926 avgav B. sitt veto
mot att Tyskland tilldelades en permanent
plats i N. F:s råd (B. krävde själv en dylik)
och utträdde ur förbundet.
Oroligheterna 1924 blossade upp igen 1925
men upphörde småningom. 1926 valdes förre
guvernören i Säo Paulo Washington Luis utan
opposition till president; hans ämbetstid (1926
—30) förflöt till en början lugnt under
gynnsamma konjunkturer. Efter presidentvalet
våren 1930, då J. Prestes från Säo Paulo
segrade över G. Vargas från Rio Grande do
Sul, uppstodo en del oroligheter, delvis
orsakade av missnöje med fallande kaffepriser,
delvis även av rivaliteten mellan Säo Paulo
o. a. stater. Oroligheterna övergingo till
inbördeskrig, i vilka regeringen först hade
överhand, men sedan trupperna i huvudstaden
gått över till de upproriska, måste Luis
lämna plats för en militärregering, och Varnas
förklarades i okt. s. å. för president utan nytt
val. 1932 utbröt uppror i Säo Paulo, vilket
dock efter ett par mån. krossades. Det
inverkade på statsfinanserna, som starkt
försämrats genom världsdepressionen och de fallande
kaffepriserna. En 1933 vald konstituerande
nationalförsamling antog en ny författning (se
ovan, sp. 682 f.). Juli 1934 valdes G. Vargas
till konstitutionell president. A. A-t.
Litteraturanvisningar. H. G. James,
»Bra-zil after a century of independence» (1925);
F. Koehler, »B. heute und niorgen» (1926);
A. Funke, »B. im 20. Jahrhundert» (s. å.);
R. Nash, »The conquest of Brazil» (1927);
P. Denis, »Amérique du Sud» (P. Vidal de la
Blache och L. Gallois, »Géographie
univer-selle», bd 15, del 1, s. å.); W. Schück, »B.
Land und Leute» (1928); D. Melin, »I
Amazonas urskogar» (1929); K. Günther, »A
naturalist in Brazil. The flora and fauna and
the people of Brazil» (1931); W. Bonsels och
A. v. Dungern, »B. — paradis och inferno»
(1933); The Yearbook of Brazil (utg. av britt,
handelskammaren i Säo Paulo).
*Brask, H. Jfr N. Ahnlund. »Brasklappen»
(i »Från medeltid och Vasatid», 1931).
*Brasov [braJåV] hade 56,234 inv. 1930 och
är huvudstad i ett liknämnt dep. (1,491 km2,
164.946 inv.).
*Brasseur, A. J., dog 1932.
*Bratianu, lon, dog 1927. B. avgick mars
1926 men blev ånyo statsminister juni 1927.
Bratianu [brotia’no], V i n t i 1 a, rumänsk
politiker (1867—1930), son till I. B. (d. ä.). Var
urspr. ingenjör, sedan finansman och hade
olika poster i sin bror I. B:s ministärer. Vid
dennes död 1927 var B. finansminister och
efterträdde honom som ministerpresident och
chef för liberala partiet. Vid valen 1928 led
dock partiet ett förkrossande nederlag, och B.
måste avgå. lian motsatte sig energiskt kung
Karls återkomst. — Jan. 1934 blev hans bror
Konstantin (Dinu) B. efter Duca chef för
liberala partiet; han var nov. 1933—jan. 1934
finansminister. — En son till I. B. d. y„
Gheorghe B., prof, i historia i lasi. är
ledare för en fronderande grupp av liberala
partiet. — En annan inflytelserik medlem av
familjen är Konstantin B. (f. 1887),
kusin till I., K. och V. B. A. A-t.
*Bra’tislava är nu Tjeckoslovakiens till
folkmängden fjärde stad och hade 123,844 inv.
1930, oberäknat den på motsatta
Donaustran-den belägna förstaden Petrzalka (14.196 inv.).
Av befolkningen voro 51,3 % slovaker och
tjecker, 28 % tyskar, 16,2 % magyarer och
4,1 % judar. Univ., benämnt Komenskyuniv.,
har slovakiskt undervisningsspråk; 3
fakulteter med 2,395 stud. (1932/33). Bland övriga
högre läroanstalter märkas även en lutersk
teol. högskola, handelsakad. och mus. akad.
Den kombinerade gatu- och järnvägsbron över
Donau hetfer numera Donaubron. Industrien
har utvecklats och omfattar även
petroleumraffinaderier, chokladtillv., trävaru- och
elek-troteknisk industri m. m. Hamnen har
utvidgats avsevärt och har en betydande
varuomsättning, trots konkurrens från Komårno; de
förnämsta importvarorna äro spannmål, mjöl
och petroleum. I B. hålles årl. en internationell
Donaumässa. B. har flyghamn (vid Vajnory,
8 km i n. ö.) och rundradiostation. — Litt.:
K. Benyovszky, »B.-Pressburg» (1931). S. F.
*Bratt, H j., lämnade 1931 Hvar 8 Dag.
*Bratt, I., lämnade 1928 direktörskapet i
Vin- och spritcentralen och är sedan 1929
verkst. dir. för Sv. kullagerfabrikens
dotterbolag i Paris.
Bratt, Karl-Axel,
militär och författare
(f. 1882 23/i2),
underlöjtnant vid
Värmlands reg: te 1904,
kapten vid
Generalstaben 1918 och major
där 1926, vid Svea
livgarde 1928,
överförd på övergångsstat
s. å., överstelöjtnant i
armén 1932. B.
tjänstgjorde 1925—26 som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
