Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Brasilien - Kommunikationer - Mynt- och bankväsen - Finanser - Armén - Örlogsflottan - Flygvapnet - Sport och idrott - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Brasilien (Mynt- och bankväsen—Författning och förvaltning)
682
särskilt Säo Paulo äger utmärkta vägar.
Antalet automobiler i B. uppgick 1932 till
143,260, därav 56,000 lastvagnar. Trådlös
telefonförbindelse med U. S. A. öppnades 1931.
Luftfartsväsendet började organiseras 1927.
Trafik uppehälles mellan alla större städer i
B. och med andra sydamerikanska stater i
samtrafik. M.
Mynt- och hankväsen. Trots upprepade
försök har någon reda i myntväsendet ej
kunnat uppnås. Betalningsmedlet är
pappers-milreis (jfr Cruzeiro, suppl.).
Valutahandeln med utlandet är underkastad statlig
kontroll, varvid av staten fastställda kurser
tillämpas. Denna kontroll har dock efter
hand begränsats till 35 % av exportväxlarna.
I juni 1935 noterades 1 milreis off. till 4*/«
samt i fria marknaden till omkr. 21/2 eng.
pence.
Sedelutgivande bank är Banco do Brasil,
som även driver affärsbanksrörelse. Därjämte
finnes ett stort antal banker och bankirfirmor
under uppsikt av en bankinspektion. E. H-ss.
Finanser. Unionens inkomster
uppskattades enl. budgeten för 1935 till 2,17 mill.
contos de reis (1 conto de reis = 1,000
milreis) mot verkliga inkomster av 1,70 mill.
1932 (importtullar 0,69 mill.,
konsumtions-skatter 0,44 mill., omsättningsskatt 0,25 mill.,
inkomstskatt 0,14 mill. etc.). Unionsutgifterna
upptogos i samma budget till 2,69 mill. contos
de reis mot verkliga utgifter av 2,86 mill.
1932 (finansministeriet, inkl, räntor och
amorteringar på unionsskulden, l,oi mill.,
krigs-och marin ministerierna 0,67 mill. etc.),
varigenom ett underskott av 0,52 mill. återstod.
Delstaternas sammanlagda inkomster och
utgifter beräknades för 1933 till 1,28 mill.
contos de reis, resp. 1,36 mill. Summan utländska
lån angavs efter parikurs till 229,78 mill. pd st.
vid utgången av 1931 (unionen 135,82 mill.,
delstaterna 69,82 mill., städerna 24,64 mill.).
Efter övergång s. å. till vissa
räntebetalningar medelst 5 % scrips ställdes enl. dekret
i febr. 1934 efter uppgörelse med
fordringsägarna sammanlagt årl. 8.4 mill. pd st. till
förfogande för räntor och amorteringar på
samtliga utländska lån, vartill eljest
erforderliga 22,6 mill. pd st. nedsatts intill april 1938.
Sammanlagda inhemska fonderade
unionsskulden utgjorde vid 1933 års utgång 3,02 mill.
contos de reis. — B:s bank innehade vid 1934 års
utgång 0.04 mill. contos de reis guld (0,41 mill.
1929). Motsv. uppgift saknas för den 1926
för sedelinlösen inrättade Caixa de
estabili-sagäo (stängd 1930, sedan guldförrådet
nedgått till 0,13 mill. contos de reis mot 0,85
mill. 1929). Summan utelöpande banksedlar
stannade i dec. 1934 vid 0,02 mill. contos de
reis; som huvudsakligt betalningsmedel
användes av finansministeriet emitterade sedlar
för 3,ii mill. Härtill kommo Caixa de
esta-bilisagäos återstående sedlar (inlösta intill
0,04 mill. contos de reis vid 1933 års utgång
mot 0,85 mill. 1929). N. Sbg.
Armén. Numera fullgöres värnplikten i
aktiva armén och dess reserv fr. o. m. 21 :a
t. o. m. 40 :e, i territorialgardet fr. o. m. 41 :a
t. o. m. 45:e levnadsåret. Fredsstyrkan
utgjorde 1932 omkr. 5,500 officerare och 58,000
man övrig personal. Den tjänstgöringstid de
inkallade värnpliktiga kunna åläggas växlar
mellan 12 och 18 mån. Territorialgardet kan
inkallas under 4—6 veckor årl.; dylik
inkallelse äger dock i regel icke rum. Enl. lag
av 1933 skall bland arméns truppförband
tillkomma 3 luftvärusart.- och 7 flygreg:ten.
Inom förbundsdistriktet finnes en militär
polisstyrka på 6 inf.-bataljoner och 1
kav.-reg:te (sammanlagt 5,500 man). C. A. E.
örlogsflottan består 1935 av 2 slagskepp
(38,400 ton), 2 kryssare (6,300 ton), 1
kust-försvarsfartyg (3,162 ton), 9 jagare (5,974
ton), 4 u-båtar (2,200 ton) med sammanlagt
deplacement av 56,036 ton; härtill komma 9
minutläggare och vaktfartyg. Personalen
uppgår till 12,975 man.
Flygvapnet omfattar 3 flygreg:ten, vart
och ett delat i 2 grupper om 2 eskadrar;
eskadern räknar 6—8 flygplan. Personalen
uppgår till omkr. 2,000 man. ö-g.
Sport och idrott. Den fysiska fostran
varierar avsevärt i delstaterna, som själva
bestämma i sådana frågor. Fransk
gymnastik användes i armén och har
därigenom fått ett visst inflytande. Den
gym-nastica sueca, som rätt allmänt förekommer,
är eg. endast till namnet svensk. I staten
Säo Paulo har dock den svenska gymnastiken
under ledning av gymnastikdir. F. Detthow
fått ett centrum, varifrån de Lingska idéerna
börja spridas över landet. I sitt arbete på
landets nydaning ha myndigheterna tagit
sporten i sin tjänst och nedlägga mycken
energi på folkets fysiska fostran. Moderna
idrottsplatser och simbad (t. ex. Fluminense
stadion i Rio de Janeiro) anläggas, och
undervisningen i skolorna moderniseras. Liksom
i hela Sydamerika är fotbollen den stora
folksporten; den står högt men är i regel
något underlägsen Argentinas och Uruguays.
Två gånger — 1919 och 1922 — har dock
sydamerikanska mästerskapet erövrats.
Vattenidrotterna, segling, simning, vattenpolo
och rodd, äro av gammalt populära i B. på
grund av det varma klimatet och rikedomen
på vatten. Den fria idrotten har många
utövare men har ännu ej nått internationell
standard. B:s huvudorganisation för sport är
Confederagäo brasileira de deportos (gr. 1914)
i Rio de Janeiro, som administrerar alla de
stora idrottsgrenarna, fotboll, fri idrott,
simning, rodd, tennis och skytte. Förbundet hade
sept. 1934 19 underförbund och omkr. 600
klubbar. A-ö.
Författning och förvaltning. 1891 års
författning har modifierats 1926. En ny
författning antogs 16 juli 1934. Staten har ett
betydande inflytande över industrien och
affärslivet. Deputeradekammaren, till vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
