Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brind, John Edward Spencer - *Brindisi - *Brinell, J. A. - Brinelltal - *Bring, släkt - Bring, Anders Ebbe Ragnar - Bring, Gustaf Gabriel - *Bring, S. E. - Bring, Sven Casper - Brioche - Brisad - Brisbane, Arthur - *Brisman, S. B. - Brisson, Carl - *Bristol (England) - Bristol (bolag) - Bristsjukdomar - British and foreign Bible society - *British Columbia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Brindisi—British Columbia
698
ningen jan. 1935. Mars s. å. blev lian
generallöjtnant.
*Brindisi hade 39,658 inv. 1931 och är
sedan 1927 huvudstad i en liknämnd prov.
(1,838 km2, 242.215 inv.). Flyghamn.
*Brinell, J. A., dog 1925 17/n.
BrineTltal, se Hårdhet, suppl.
*Bring, svensk släkt. Om E. G. B:s son S.
C. B. se nedan. E. G. B:s sonson Carl
Ebbe Richard B. (f. 1877 2/7) var t. f.
landssekr. i Uppsala 1914—17 och 1920—23
och blev ord. landssekr. där 1923, är sedan
1930 underståthållare i Stockholm samt har
erhållit ett stort antal andra offentliga
uppdrag. Om hans kusin A. E. R. B., sonson till
E. G. B., se nedan. — T h. B. dog 1925 13/u.
Bring, Anders Ebbe Ragnar,
teolog (f. 1895 10/7); jfr släktart., suppl. Blev
docent 1929 och teol. dr 1930 i Lund, t. f.
prof, i Åbo 1930, prof, där i systematisk
teologi 1933 och i Lund 1934. Skr.: »Dualismen
hos Luther» (1929), »Förhållandet mellan tro
och gärningar inom luthersk teologi» (1933)
och »Till frågan om den systematiska
teologiens uppgift», I (s. å.). B. har i sitt teol.
författarskap fullföljt och vidare utfört G. Auléns
och A. Nygrens teologiska uppslag. Hj-r Lth.
Bring, Gustaf Gabriel, ingenjör (f.
1876 11/4), blev efter ingenjörsanställning vid
olika gruvföretag, däribland Luossavaara—
Kiirunavaara a.-b. 1913—29, prof, i
gruvveten-skap vid Tekniska högskolan 1929. B:s
vetenskapliga produktion berör främst anrikningen,
inom vilket område han även gjort sig känd
som skicklig tekniker.
*Bring, S. E. B:s »Göta kanals historia»
avslutades med bd 2 (1930). Han har vidare
skrivit bl. a. »Södertälje kanals historia till
1819» (i »Södertälje kanal», 1924), »Gustaf II
Adolfs donation .. . till Uppsala universitet
1624» (s. å.; tills, m. O. Kollberg),»Uppsala läns
brandstodsbolag» 1845—1925 (1925), »Tyska
bryggeriet» (1930), »Upsala sparbank 1830—
1930» (1931) och »Bibliografisk handbok till
Sveriges historia» (1934). B. har redigerat
»Svend Dahls bibliotekshandbok» (2 bd, 1924
—31) och utger tills, m. S. Tunberg Norstedts
»Världshistoria» (1926 ff.). Han har även
utgivit E. H. Weismantells dagbok 1709—14
(Ilist. Handl., 28: 1, 1928). B. H-d.
Bring, Sven Casper, översättare (1842
—1931); jfr släktart. ovan. Var länsnotarie i
Uppsala 1875—87, civilrådman där 1884—
1910, översatte Dantes »Divina commedia»
(2:a, omarb. uppl. 1928), texter till
Mozart-operor m. m. och utgav »Svenskt ordförråd
ordnat i begreppsklasser» (1930).
Brioche [briå’j], fr., finare bakverk av jäst
vetedeg med mycket smör och ägg; till följd
av ett komplicerat beredningssätt synnerligen
lätt och poröst. T. D-n.
Brisäd, en med brisant sprängämne laddad
projektils sönderspringande. Beroende på var
b. äger rum i projektilbanan, skiljer man på
luftbrisad, nedslagsbrisad och studsbrisad.
Fördröjningsbrisad är en nedslagsbrisad, som
inträffar någon bråkdel av en sekund efter
det att projektilen träffat marken eller
målet, varigenom den hinner intränga längre och
verkan kan bli större. Motsatsen är
ögon-blicksbrisad. Se Luftkrevad,
Nedslags-krevad och Studsbrisad, med bilder. R. Å.
Brisbane [bri’zbéln], Arthur,
nordamerikansk publicist (f. 1864). B. började sin
tid-ningsmannabana som reporter i New York Sun
under Ch. A. Dana, övergick sedan till J.
Pu-litzers New York World, 1897 till W. Hearst
och utgav 1897—1921 New York Evening
Journal. På senare år har han dagl. skrivit en
mycket läst spalt, kallad »Today», åt
Ilearst-pressen. B. har även utgivit andra tidningar,
senare sålda till Hearst, och anses vara
världens högst betaide tidningsman. N-th H.
*Brisman, S. B. Av B:s arbete »Svenska
affärsbanker» har utkommit
»Utvecklingstiden» (1934), som går till 1890-talets mitt.
Brisson [-så’q] (eg. Pedersen), Carl,
revy-och operettsångare av dansk börd (f. 182?3). B.,
tidigare observerad som boxare, vann från
1915 på kabarétribunen popularitet som
sångare och dansör, även i Sverige. Han har
sedan 1920 huvudsaki. uppträtt i England (på
engelska), sedan 1923 med stor framgång i
operetten och senare också i filmen. G. K-g.
*BristoI (i England) hade 397,012 inv. 1931.
Dockorna vid Avonmouth utvidgades 1921—
29. Nya universitetsbyggnader invigdes 1925
i förstaden Clifton.
Bristol [bristl], eng. bolag (The Bristol
aeroplane co., Itd.), som tillverkar flygplan
och motorer. Av B:s flygplan är den
ensit-siga jagaren B. Bulldog särskilt känd och
förekommer bl. a. i sv. flygvapnet (sedan
1930). Bristolmotorerna äro luftkylda,
niocy-lindriga och tillverkas förutom hos B. på
licens i flera länder, bl. a. i Sverige hos Nohab
flygmotorfabriks a.-b., ett dotterbolag till
Nydqvist & Holm a.-b. i Trollhättan. ö-g.
Bristsjukdomar. 1. (Med.) Sjukdomar,
framkallade av brist på vissa beståndsdelar i
födan, vissa former av struma och idioti vid
jodbrist, bleksot vid järnbrist etc. Vanl.
hänför man till b. sjukliga tillstånd, orsakade
av brist på något vitamin (avitaminoser, se
d. o.). Jfr Vitaminer, suppl. U. v. E.
2. (Veter.) Sjukdomar hos nötkreatur, får
och svin, framför allt förorsakade av brist på
nödiga mineralämnen el. vitaminer i
näringen. Till b. hänför man bl. a. blodbrist (se
d. o., suppl.) hos spädgrisar, danssjuka hos
gris (se S p a s m o f i 1 i, suppl.), mjölkliälta
och skravelsjuka (se dessa ord, suppl.). N. L.
3. (Bot.) Se Växtsjukdomar, sp.
1069 och färgpl. 1 och 2.
British and foreign Bible society [bri’ti.f
ond få’rin bäl’bl søsåFøti], se
Bibelsällskap.
*British Columbia hade 1931 694,263 inv.
(ökning 1921—31 32,3 %), därav 46 % födda i
utlandet. De i Sverige födda voro 1933 7,051
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
