- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
743-744

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Burlöv - *Burman, E. O. - *Burmester, W. - *Burne-Jones, sir E. - *Burnett, F. - *Burnham, H. L. W. L. - Burnham, Daniel Hudson - Burns, William Chalmers - Burroughs, Edgar Rice - Burt, Cyril Lodowic - Burte, Hermann (Struebe) - *Burträsk - *Bury, J. - Busch, Adolf - Busch, Fritz - *Buschan, G.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

743

Burlöv—Buschan

744

*Burlöv utgör f. n. (1935) eget pastorat,
varmed (enl. k. br. 1924) framdeles Tottarp,
Görslöv och Särslöv skola förenas.

*Burman, E. O. Större delen av B:s
efterlämnade förmögenhet tillföll, efter hans makas
död 1934, Uppsala univ. Av avkastningen
användes större delen till två docentstipendier
i filosofi, vartdera på 6.000 kr., och
återstoden bildar en fond för bidrag till tryckning
av skrifter inom humanistiska sektionens
läroområden.

*Burmester, W., dog 1933. Författade
»Fünf-zig Jahre Künstlerleben» (1926).

*Burne-Jones, sir E., dog 1898 (ej 1892).

*Burnett, F., dog 1924.

*Burnham. H. L. W. L., viscount B., dog
1933. Han tog livlig del i uppbyggandet av
Internationella arbetsorganisationen och var
ordf, vid dess konferenser 1921—22 och 1926.
Han var också ordf, vid
världspresskonferensen i Genève 1927. Inom det brittiska
imperiets pressammanslutningar spelade han
likaså en framträdande roll. 1927 var han
medlem av den av sir J. Simon ledda
kommissionen för reformering av Indiens
konstitution. 1928 sålde han Daily Telegraph till
Berrykoncernen. L-ts.

Burnham [bö’nem], Daniel Hudson,
nordamerikansk arkitekt (1846—1912). Tills,
m. arkitekten J. W. Root utövade B. en
omfattande verksamhet i Chicago från 1871 och
ritade privatvillor, affärs- och kontorshus. På
1880-talet uppfördes efter B:s ritningar 10—
16 våningars byggnader av tegel, de första
egentliga skyskraporna i Chicago, och 1890
byggde B. ett frimurartempel där i 18
våningar med stålskelett. Som chefsarkitekt för
världsutställningen i staden 1893 genomförde
han en klassisk stil i den väldiga
anläggningen, som kraftigt påverkade den
nordamerikanska byggnadskonsten i annan riktning, än den
han själv arbetat för i sina tidigare höghus.
Senare utarbetade B. stadsplaner för viktiga
delar av bl. a. Washington, Cleveland och San
Francisco. Ett förslag till omreglering av
Chicago (publicerat 1908, endast delvis följt)
visar B:s beundran för Haussmanns
Paris-plan. E. L-k.

Burns [bönz], William Chalmers,
skotsk missionär (1815—68). Sändes 1847 av
engelska presbyterianer till Kina och blev där
en banbrytare för kristendomen, särskilt i
s. Kina (ö. Kuang-tung och Fu-kien) men till
sist ända upp till Manchuriet. K. B. W-n.

Burroughs [ba’råuz], Edgar Rice,
nordamerikansk författare (f. 1875), prövade i
yngre år de mest skilda yrken och var bl. a.
kavallerist, cowboy, handlande och polis,
debuterade 1914 med »Tarzan» (sv. övers. 1921;
flera uppl.), en äventyrshistoria om en man,
som vuxit upp ensam i vildmarken bland
djuren och blivit mycket intim med elefanter,
apor o. s. v., vilka tjäna honom (Kiplings
Mowgli är förebilden). B. har gett ut ett
40-tal böcker, många fortsättningar på Tarzan

(flera i sv. övers.), »The princess of Mars»
(1917; sv. övers. 1925) m. m. R-n B.

Burt [bot], Cyril Lodowic, engelsk
psykolog och pedagog (f. 1883), prof, i
psykologi vid Londons univ. sedan 1931. B. har
särskilt ägnat sig åt intelligensprövningens
problem samt åt vissa psykologiska frågor
rörande industriarbete. Bland B:s skrifter
må nämnas »The distribution and relation of
educational abilities» (1917), »Mental and
scho-lastic tests» (1922), »Ila udbook of tests» (1924)
och »The young delinquent» (1925). Bjstm.

Burte [bo’rto], H e r m a n n, pseud. för den
tyske författaren Herm ann Struebe (f.
1879). Han ägnade sig först åt målning, har
gett ut sonetterna »Patricia» (1910), den
högt-strävande men svårlästa romanen »Wiltfeber,
der ewige Deutsche» (1912), där
fäderneslandet anklagas: landsmännens småsinne och
gemenhet ge härskarnaturen ingen plats —
Nietzsche är förebildande både i fråga om
konflikten och stilen —, skådespelen »Herzog
Utz» (1913), »Katte» (1914), »Simson» (1918),
»Warbeck» (1921), »Apollon und Kassandra»
(1926), »Krist vor Gericht» (1930) och
»Pro-metheus» (1932), berättelserna »Mit Rathenau
am Oberrhein» (1925) och »Der besiegte
Lurch» (1933) samt diktsamlingarna »Madlee»
(1923; på alemanniska) och »Ursula» (1930).
B. har småningom vunnit en bemärkt
ställning framför allt som dramatiker; han bar
fått både Kleist- och Schillerprisen. R-n B.

*Burträsk. Kyrkbyn (Gammelbyn), som är
tingsställe, blev 2 okt. 1930 municipalsamhälle
under namnet B. (243 har. 780 inv. 1935).

*Bury, J., dog 1927. Bibliogr. av N. H.
Baynes (1929).

Busch [boj], Adolf, tysk violinist och
tonsättare (f. 1891), bror till F. B. Blev 1918
förste violinprofessor vid musikhögskolan i
Berlin och är sedan 1926 bosatt i Basel. B.,
som räknas som en av de största violinisterna
sedan Joachim, var solist i Konsertföreningen
i Stockholm f. ggn 1917 och därefter 1921 och
1923. Han är primarie i en efter honom
benämnd stråkkvartett och ger sonataftnar tills,
m. R. Serkin. B., som ofta spelade Regers
kammarmusik tills, m. kompositören, har
påverkats av denne i sin produktion,
omfattande kör- och orkesterverk, kammarmusik,
sånger m. m. H. G-t.

Busch [boj], Fritz, tysk dirigent (f. 1890),
bror till A. B. Har varit dirigent i olika tyska
städer. Han blev 1919 operachef i Stuttgart
och var 1922—33 chef för och dirigent vid
Dresdenoperan. Sedan han avlägsnats från
denna befattning, är han verksam vid Teatro
Colön i Buenos Aires. Som både konsert- och
operadirigent är B. en betydande kapacitet. I
Stockholm framträdde han som pianist
(ackom-panjatör) 1923 och var 1932 gästdirigent i
Konsertföreningen. H. G-t.

*Buschan, G., har gjort forskningsresor i
bl. a. Kamerun (1911) och Östasien (1925—
26) och är sedan dess bosatt i Stettin. Bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free