Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Buschan, G. - *Buschmän - *Buskärs fyr - *Busoni, F. B. - Buss - *Buss, E. - Bussum - Bustvalen - Buthus - Butler, Harold - *Butler, N. M. - *Buttle - *Buxtehude, D. - Buxton - *Buxton - *Buysse, C. - Buzuluk - B-vitaminer - *By (bebyggelse) - *By (socken i Dalarna) - -by - *Byblos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Buschmän—Bybios
746
hans talrika skrifter märkas »Die Sitten der
Völker» (4 bd, 1914—22), »Im Anfang war
das Weib» (3 bd, 1928) och »Religion und
Erotik im Volksleben» (1931). B. har med
bidrag av andra framstående forskare utgivit
»Illustrierte Völkerkunde» (1910; 2:a och 3:e
uppl., 3 bd, 1922—26). Han utgav 1896—1913
Zentralblatt für Anthropologie. K. G. L.
*Buschmän. Litt.: II. Obermaier och II.
Kühn, »Buschmannkunst» (1930).
*Buskärs fyr, se även V i n g a.
*Busoni, F. B. Ilans efterlämnade opera
»Doktor Faust» (till egen text) fullbordades
av Ph. Jarnach och uppfördes i Dresden 1925.
— Biogr. av E. J. Dent (1933).
Buss, se O m n i b u s, även i suppl.
*Buss, E., dog 1935.
Bussum [bö’söm], kommun i nederl. prov.
Nordholland, 20 km s. ö. om Amsterdam;
26,868 inv. (1934). Raskt växande villaförort
till Amsterdam samt utflyktsort.
Bustvalen, se A r m f e 11, K. G., suppl.
Büthus, se Skor piongift.
Butler [ba’tlø], Harold, engelsk
socialpolitiker (f. 1883). Efter studier i Oxford
inträdde B. 1907 i engelsk statstjänst, för
någon kortare tid i Local government board och
därefter i Home office.
Han deltog i
upprättandet av Ministry of
labour, vari han 1919
blev avdelningschef.
Vid fredskonferensen
i Paris efter
världskrigets slut var han
biträdande generalsekr.
i den av konferensens
kommissioner, som
utarbetade förslaget till
fredsfördragens avd.
om »arbetet». Vid
In
ternationella arbetskonferensens första
sammanträde, i Washington 1919, fungerade B.
som generalsekr. och utsågs 1920 till v. dir.
för Internationella arbetsbyrån. I denna
egenskap besökte han, för att studera de
sociala förhållandena och stärka sambandet med
arbetsbyrån, ett stort antal länder, bl. a.
Sverige och ett par gånger U. S. A. Efter Albert
Thomas’ frånfälle 1932 valde arbetsbyråns
styrelse B. till dir. för byrån, och B. anses
hittills ha med framgång fullgjort den krävande
uppgiften att ersätta Thomas. A. M.
*Butler, N. M., har på senare år blivit
alltmera liberal och internationell. Han delade
1931 med J. Addams Nobels fredspris. B. har
utgivit en rad politiska essäer samt »Between
two worlds: interpretations of the age in
which we live» (1934). N-th H.
*ButtIe skall framdeles ingå i Vänge, B.,
Guldrupe, Sjonhems och Viklau pastorat.
*Buxtehude, D. En samlad uppl. av B:s
verk började utges 1925.
Buxton [ba’ksten], stad i Derbyshire, mell.
England, i Penninska bergen, 45 km n. v. om
Derby; 15,353 inv. (1931). Mycket besökt
bad- och kurort samt vintersportplats;
ra-diumhaltiga, varma källor.
*Buxton. N o e 1 B. blev 1930 baron med
tillnamnet Noel-Buxton och övergick då
till överhuset. Han var jordbruks- och
fiskeri-minister även 1929—30. Om hans verksamhet
som politiker jfr T. P. Conwell-Evans,
»For-eign policy from a back bench, 1904—1918. A
study based on the papers of lord Noel B.»
(1932). — Hans bror C h. R. B. tillhörde
underhuset även 1929—31.
*Buysse, C., dog 1932.
Buzuluk [bozolo’k], stad i mell.
Volgaom-rådet, Sovjetryssland, 145 km ö. s. ö. om
Sa-mara, vid järnvägen till Orenburg; 30,400
inv. (1932). Spannmålshandel, kvarnar;
hyttor och maskinindustri.
B-vitaminer, se Vitaminer, även i suppl.
*By. Viktigare nytillkommen litt. bl. a.:
G. Nordholm, »Geografiska studier över de
nordeuropeiska byarnas grundformer» (i Sv.
Geogr. Årsbok 1931); »Bidrag til
bondesamfundets historie», 2 (1933), med uppsatser om
dansk och svensk bybebyggelse; Olga Falk,
»Geografiska och etnografiska studier över
Ölands lantbebyggelse» (i Sv. Geogr. Årsbok
1932); Gerd Enequist, »Storbyar i Norrland
i äldre tid» (i Ymer 1935); S. Erixon i
Fataburen 1931 och »Byar» (i Sv. Kulturbilder, 12.
1932); M. Bloch, »Les caractères originaux de
1’histoire rurale frangaise» (1931). G. Brg.
*By, socken i Dalarna, har efter
gränsreglering 1927 en areal av 336,oo km2; 5,420 inv.
(1935). Där invigdes 1929 i Smedsbo Mellersta
Sveriges arbetshemsförbunds arbetshem för
kvinnor.
-by är mycket vanligt i svenska ortnamn,
särskilt på slättbygderna i landets s. och
mell. delar. Förleden betecknar i regel något
för terrängen, naturen el. bebyggelsen
utmärkande: Dalby, Sandby, Ekeby, Ljungby,
Norrby, Broby, Ilögby (byn med gravhögar),
Mjölby (fsv. Mölnoby, byn med »mölla», kvarn)
o. s. v. I stort sett torde namnen på -by härröra
från vikingatiden. — Se E. Hellquist, »De
svenska ortnamnen på -by» (1918). E. W-én.
*Byblos. Renan undersökte B. flyktigt
under sin syriska resa. Sedan Syrien blivit
franskt mandat, har den franska
antikvitets-tjänsten från 1921 företagit synnerligen
viktiga grävningar. B. var Feniciens huvudstad
under det egyptiska herraväldet och bas för
Thotmes III:s (1501—1449 f. Kr.) fälttåg i
Syrien. Bland fynden märkas rester av ett
egyptiskt och ett feniciskt tempel samt
kunga-gravar. En innehöll praktfulla egyptiska
föremål från 1800-talet f. Kr. jämte ett par
mi-noiska. Märkligast är Ahirams grav med
egyptiska föremål från 1200-talet, mykenska
skärvor och en sarkofag i babyloniserande
stil med två inskrifter i fullt utvecklat
feniciskt alfabet, vilket således är fyra årh. äldre,
än man förut trott. På annat håll påträffades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
