Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsakustik - *Byggnadschef - Byggnadskonsulent - Byggnadskreditiv - Byggnadslånebyrå, Statens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Byggnadschef — Byggnadslånebyrå
752
Bild 4. Ef ter klangstiden för några lokaler.
att klinga fylligt. Den bör vidare i större
lokaler vara något längre än i mindre (jfr
bild 4). Efterklangstiden bestämmes antingen
så, att man med stoppur i handen avlyssnar
efterklangen av ett ljud med styrkan 60 db,
eller, för erhållande av större noggrannhet,
med efterklangsmätare, som kan vara
konstruerad efter samma princip som
bullermätare enl. objektiva metoden (se Buller,
suppl.) och som dessutom har anordningar
för stoppurets manövrering på
elektroakustisk väg. Apparater finnas även för grafisk
registrering av hela efterklangsförloppet.
Väggarna kring ljudkällan böra reflektera
så mycket som möjligt av ljudet ut mot
auditoriet. Ljudet bör träffa åhöraren från flera
håll samtidigt, vilket kan åstadkommas
genom passande konstruktion hos taket. Man
har vidare funnit lämpligt att bekläda
väggarna med träpaneler, vilka sättas i
svängning under trycket av ljudvågorna och på
så sätt tjänstgöra som sekundära ljudkällor,
utstrålande ljud i alla riktningar. J.-H. S.
*Byggnadschef, se även
Byggnadsstyrelsen, suppl.
Byggnadskonsulent. Liksom byggnadsnämnd
i stad i regel skall ha en stadsarkitekt till
sitt biträde, skall enl. byggnadsstadgan (se
d. o., suppl.) även byggnadsnämnd på landet
såvitt möjligt biträdas av en
byggnadstek-niskt utbildad, av K. B. godkänd person,
benämnd b. Flera byggnadsnämnder kunna ha
gemensam b. R. Str.
Byggnadskreditiv. Innan en fastighet
blivit färdig och slutavsynad, kunna inga
in
teckningslån erhållas på densamma. Om en
byggnadsföretagare, såsom i regel är fallet,
själv icke förmår finansiera mer än en del
av fastigheten, har han därför behov av
särskild kredit under byggnadstiden. Sådan
kredit lämnas bl. a. av affärsbanker i form av
b. Enl. ett av långivaren och låntagaren
undertecknat kontrakt erhåller den senare
härvid rätt att mot anvisning utfå kredit
intill ett visst fixerat belopp (se Kreditiv,
suppl.), dock att långivaren vanl. förbehåller
sig att göra utbetalandet beroende av
byggnadsarbetets fortskridande, vilket långivaren
brukar kontrollera. Dylika räkningar gälla
vanl. för en tid av ett år. Utom ränta
erlägges i regel särskild kreditivavgift,
utgörande t. ex. ^/o % av kreditivbeloppet.
Bankerna, som bl. a. i egenskap av långivare på
fastighetsmarknaden ha intresse av dennas
likviditet, ha stora möjligheter att genom
ransonering av b. hämma
byggnadsverksamheten, när fara för fastighetskris anses
föreligga. En begränsning i den bankmässiga
byggnadskrediten leder å andra sidan lätt till
att företagarna i stället vända sig till
privata långivare, som ej sällan anses ta
oskäliga räntor, vilka äro ägnade att höja
bygg-nadskostnaderna. R. Str.
Byggnadslånebyrå, Statens, tillsattes
enl. k. f. 24 nov. 1933 för att handha viss
statlig låneverksamhet med ändamål att i
arbetslöshetsbekämpande syfte främja
bostadsproduktion (numera även ombyggnad av
äldre fastigheter) i städer och stadsliknande
samhällen. B. mottar inga direkta lånean-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
