Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bärvin - Bärvåg - *Bäumer, G. - Bäumler, Baeumler, Alfred - *Bäver - *Böcklin, A. - Böckman, Marcus Olaus - *Böda - Bödel - Bödtker, Adam Fredrik Trampe - *Bödtker, S. - Böe, Johannes - Bögholm, Niels - *Böhlau, H. - *Böhle (Boehle), F. - *Böhm, R. - *Böhme, J. - *Böhmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Bärvåg—Böhmen
764
ten, som erlägges vid partihandelsbolagets
försäljning till detaljhandelsbolagen, kan
beräknas komma att inbringa omkr. 1/2 mill.
kr. per år. Förbud mot vintillverkning för
eget behov finnes ej. Användes socker och
står sockermängden ej i rimlig proportion till
fruktmängden, kan tillverkaren emellertid
ådömas ansvar för olaga
brännvinstillverkning (jfr Högsta domstolens utslag 12 mars
1935). H. G-n.
Bärvåg, se R a d i o t e k n i k, sp. 408.
*Bäumer, G., har även utgivit »Handbuch
der Frauenbewegung» (5 bd, 1901—12), »Die
seelische Krisis» (1924), »Europäische
Kulturpolitik» (1926), »Sonntag mit Silvia Monica»
(1932), »Lebensweg durch eine Zeitwende»
(1934) och »Männer und Frauen im geistigen
Werden des deutschen Volkes» (1935).
Bäumler [bäi’mler], Baeumler, Alfred,
tysk filosof (f. 1887), deltog på österrikisk sida
i världskriget, blev 1929 prof, vid tekn.
högskolan i Dresden samt lärare vid
folkskole-seminariet där. B. anslöt sig tidigt till
nationalsocialismen. 1933 prof, i filosofi och
politisk pedagogik och chef för det nyinrättade
institutet för politisk pedagogik vid Berlins
univ., räknas B. jämte A. Rosenberg såsom
den nationalsocialistiska världsåskådningens
främste teoretiske representant. Bland hans
arbeten märkas »Kants Kritik der
Urteils-kraft — ihre Geschichte und ihre
Systematik» (1923), »Nietzsche, der Philosoph und
Politiker» (1931) och »Männerbund und
Wissen-schaft» (1934). R. C-n.
*Bäver. Införandet av norsk b. till Sverige
har fortsatt. I Jämtland ha de i Bjurälven
utsatta b. starkt ökats och spritt sig till
andra vatten, bl. a. i närheten av
Leipikvatt-net men även till Hoting i Ångermanland.
Vid Görvik i Hammerdal, Jämtland, finns en
god stam, varifrån en utvandring till Frostån
i Ramsele skett. 1926 vid Åbo, v. om sjön
Anjan, släppta b. ha flyttat flera ggr. Vid
Gesten, Mörsil, släpptes 3 b. hösten 1934 och
samtidigt ytterligare en i Bjurälvsdalen. I
Jämtland räknas b. enl. lokal uppskattning
till flera hundra. I Västerbotten, där 7 b.
släpptes 1926 i Tärnaådalen i Sorsele,
beräknas antalet nu till minst 50 djur, sannolikt
avsevärt flera. Ett försök 1926 till
inplantering i Älvdalens kronopark, Dalarna, synes
ej ha nått resultat. I Värmland 1925—27 i
Stora och Lilla Ullen (Uddeholm) införda b.
ha ökats och ha 13 bebodda hyddor, spridda i
flera socknar; minst 22 djur finnas här. 1928
släpptes 2 b. vid Bjursjöarna (Fryksdals
härad) och, då ingen ökning spordes, 1930
ytterligare 2. Vid S. Bjursjön finnas 3 hyddor,
men antalet b. är här okänt. I Närke, dit 6
b. 1927 infördes på Kilsbergen, funnos i febr.
1935 5 bebodda hyddor vid vatten i
Villings-bergs kronopark och i sjön Saxen i Nora
socken. Stammen uppskattas till 20 djur. I
Svartån vid Hidingebro lär även finnas b.
Till Bo fideikommiss infördes 2 äldre b.
och 3 ungar hösten 1927. Följ, vinter
byggdes i Dipsjön en hydda, som nu är bebodd
av minst 6 b. I en annan hydda finns också
ett par. Lönnb.
*Böcklin, A. Nyare litt.: S. Streicher,
»Spit-teler und Böcklin» (2 bd, 1926—27); H.
Floerke, »B. und das Wesen der Kunst» (1927).
Böckman, Marcus Olaus,
norsk-amerikansk teolog (f. 1849). Blev teol. kand, i Oslo
1874, utvandrade 1875 till Amerika, var först
präst där, senare prof, vid teologiska
läroanstalter och 1893—1930 föreståndare vid Luther
theological seminary i S:t Paul, Minnesota.
B. har spelat en betydande roll för norskt
andligt liv i U. S. A. och är känd och ansedd över
hela det norska Amerika. W-tK.
*Böda. Ändpunkt för järnvägen är ej B.
hamn utan den i kronoparken belägna
stationen B., varifrån godsbana utdragits till
Gran-kullaviken i n., där statens sågverk ligger.
Bödel, dets. som skarprättare (se d. o.).
Bödtker, Adam Fredrik Tramp e,
norsk språkforskare (f. 1866), prof, i engelsk
filologi i Oslo sedan 1914. Har utgivit
arbeten inom fransk och engelsk filologi, bl. a.
»Parténopeus de Blois» (1904; eng. version
1912) och »Critical contributions to early
english syntax» (1908, 1910). E. E-l.
*Bödtker, S., dog 1928.
Böe, J ohannes, norsk arkeolog (f. 1891).
B., som blev fil. dr 1931, var först lärare och
är sedan 1921 konservator vid Bergens
museum. Han har nedlagt ett betydande arbete
på studiet av den norska järnålderskeramiken
och grundligt klassificerat den i det stora
arbetet »Jernalderens keramikk i Norge»
(1931). Under de senaste åren har B.
huvudsaki. ägnat sig åt stenåldersstudier, och
resultaten från en undersökning av en mycket
viktig stenåldersboplats har han lämnat i
»Boplassen i Skipshelleren» (1934). H. An.
Bögholm, N i e 1 s, dansk språkforskare (f.
1873), prof, i engelska i Köpenhamn sedan
1919. Bland hans arbeten märkas utom
läroböcker »Bacon og Shakespeare» (1906), »Sprog
og kultur i det 19. århundredes England»
(1928), »Sprog og kultur i det möderne
England» (1929) och »Milton and Paradise lost»
(1932). E. E-l.
*Böhlau, H., har vidare skrivit bl. a. »Eine
zärtliche Seele» (1930) och »Föhn» (1931).
•Bölile (även B o e h 1 e), F., dog 1916.
Särskilt hans raderingar och träsnitt, skildringar
av bondfolk i av 1500-talets tyska grafik
påverkad stilart, äro synnerligen populära.
— Litt.: R. Schrey, »Das graphische Werk
Fritz Boehle’s 1892—1912» (1914) och »F.
Boehle» (1925). E. L-k.
*Böhm, R., dog 1926.
*Böhme, J. Hans handskrifter, vilka länge
ansetts försvunna, ha numera till stor del
återfunnits i ett tyskt privatbibliotek.
*Böhmen hade 7,106,766 inv. 1930.
Indelningen i zupy upphävdes 1927. — Nyare litt.:
B. Bretholtz, »Geschichte Böhmens und Mäh-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
