Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Böhmen - Böke - -böle - Bölsche, Wilhelm - Bömiska kvartetten - Bönfläcksjuka - *Bönnelycke, E. - Bönsmyg - *Bördsrätt - Börgesen, Frederik Christian - *Börje - Börje, Gideon - Börlin, Jean Olof Jonas - *Börresen, Hakon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Böke—Börresen
766;
rens» (4 dir, 1921—24); J. Schränil, »Die
Vorgeschichte Böhmens und Mährens» (1927);
J. Prokes, »Histoire tchécoslovaque» (s. å.);
E. Lemberg, »Grundlagen des nationalen
Erwacbens in Böhmen» (2 bd, 1932); R. J.
Kerner, »Bohemia in tbe 18th century» (s. å.);
bibliogr, i Revue Historique 1933. A. A-t.
Böke, »bokskog», bildat till bok på samma
sätt som eke, ekskog, till ek, hässle,
hasselskog, till hassel, äspe, aspskog, till asp m. fl.,
ingår i åtskilliga svenska ortnamn, t. ex.
Böke, Bökestad, Alböke, delvis belägna
nordligare än bokens nutida utbredning. E. W-én.
-böle i svenska ortnamn (t. ex. Baggböle)
betyder boning, gård. Det är en avledning
till det även i ortnamn ingående bol (t. ex.
Prästbol, Knutsbol). Av fsv. Nyböle ha
blivit de nutida namnen Nybble, Nibble och det
skånska Nöbbelöv. E. W-én.
Bölsche, Wilhelm, tysk författare (f.
1861), har utvecklat ett synnerligen
omfattande författarskap på olika områden. B.
hörde till kretsen kring Leo Berg och Gerhart
Hauptmann, påverkades starkt av Ernst
Ilaeckel och vart en hänförd
populärvetenskaplig tolkare av dennes åskådning (»Das
Liebesleben in der Natur», 3 bd, 1898—1903;
sv. övers., 2 bd, 1906). Han har kanske haft sin
största betydelse som folklärare och
kultur-spridare i sina många naturvetenskapliga
verk: »Vom Bazillus zum Affenmenschen»
(1900), »Die Eroberung der Menschen» (1901),
»Von Sonnen und Sonnenstäubchen» (1902),
»Die Schöpfungstage» (1906; sv. övers. 1907),
»Die Abstammung der Menschen» (1904; sv.
övers. 1905) m. fl. Grundvalen för den nya
litteraturen och konsten såg han i
utvecklingsläran (»Die naturwissenschaftlichen
Grundlagen der Poesie», 1887) och betonade
eftertryckligt det sociala elementet. I Heine,
som han ägnat en icke ointressant monogr.
(1887), hyllade han banbrytaren för en social
diktning och tog É. Zolas sociologiska
romaner till förebild (t. ex. i »Die
Mittagsgöt-tin», 1891). R-n B.
Bömiska kvartetten, stråkkvartett, bildad i
början av 1890-talet, bestod först av Karel
Hoffmann, Josef Suk, Oskar Nedbal och Otto
Berger, vilka samtliga vid nämnda tidpunkt
nyss utgått från Pragkonservatoriet.
Violon-cellisten Berger efterträddes snart av Hans
Wihan. Vid kvartettens konsertbesök i
Stockholm 1920 och 1921 utgjordes den av
Hoffmann, Suk, Georg Herold och Ladislaus
Ze-lenka. Den världsbekanta ensemblen har
beundrats för sina virtuosa och impulsiva
tolkningar, särskilt av bömisk musik (Dvorak,
Smetana etc.). H. G-t.
Bönfläcksjuka, parasitär växtsjukdom på
trädgårdsbönor, Phaseolus vulgaris (se färgpl.
Västs jukdomar 3, bild 3 a och 3 b),
orsakas av en svamp, Glomerella
linde-muthiana, med konidieformen Colletotrichum
(Gloeosporium) lindemuthianum, och
uppträder som mörkbruna strimmor på blad och
stjälkar, som skarpt framträdande, mörka,
djupt insjunkna fläckar på baljorna; såväl
groddplantor som utvuxna ex. och hos dessa
t. o. m. fröna angripas. Genom att så glest, i
öppet och soligt läge, på allsidigt (särskilt
med kali och superfosfat) gödslad, neutral jord
samt framför allt genom att använda
resistenta sorter (eljest garanterat friskt
el. betat utsäde) kan man förebygga denna
sjukdom. Vid begynnande angrepp bör
sprutas med 1-procentig, neutral bordeauxvätska
(se d. o., suppl.) och efter skörden alla sjuka
plantrester brännas. I-m.
*Bönnelycke, E., har vidare utgivit bl. a.
romanerna »Flugten til Ægypteu» (1926),
»Lokomotivet» (1933) och den antikommunistiska
»Terror» (1934). p. E-t.
Bönsmyg, se F r ö b a g g a r.
*Bördsrätt finnes numera ej heller i
Finland (den avskaffades där h. o. h. 1930).
Beträffande den om b. påminnande odelsrätten
i Norge se Odelsrätt.
Börgesen, F rederi k Christian, dansk
botanist (f. 1866). Blev fil. dr 1904 och var
anställd som assistent vid bot. museet i
Köpenhamn 1898—1905 och bibliotekarie vid
Botanisk haves bibliotek 1900—34. B. är främst
specialist på arktiska och tropiska
sötvattens-alger men har även utgivit växtanatomiska.
avh. Han har företagit vidsträckta resor, bl. a.
till Färöarna, Västindien och Östasien (Indien
och Ceylon). E. S-g.
*Börje ingår sedan 1 maj 1923 i Heliga
Trefaldighets och B. pastorat i Uppsala
domprosten.
Börje, G i d e o n, målare (f. 1891 21/2),
studerade 1920—24 i Italien och 1928—30 i
Frankrike. Fram till omkr. 1925 var B. starkt
påverkad av naivismen (»Det döda barnet»,
1919), har sedan målat stadsutsikter och
landskap (»Utsikt över Långholmen, Stockholm»,
1925, och »Halländskt landskap», 1931) i en
stil och färgskala, som alltmera närma sig
expressionismen i fasthet och uttryck.
Arbeten av B. finnas bl. a. i Nationalmuseum i
Stockholm, Statens museum for kunst i
Köpenhamn och Ateneum i Helsingfors. E. L-k.
Börlln, Jean Olof Jonas, svensk
dansör och balettmästare (1893—1930). Var 1913
—18 seconddansör vid Kungl. teatern,
studerade balett för Fokin och blev 1920
koreo-grafisk ledare för Svenska baletten
(se d. o.). Efter truppens upplösning
turnerade B. i Europa och Amerika, där han avled.
Bland hans danskompositioner märkas
baletterna »Iberia», »El Greco», »Fåvitska
jungfrur» och »L’homme et son désir». B. var som
danskonstnär en utpräglad personlighet med
en stark känsla för vad som låg i tiden. Biogr.
i »Les ballets suédois» (1931). V. Fr.
*Börresen, Hakon. Den komiska
enakts–operan »Den kongelige gæst» (text av S.
Leopold) har vid danska gästspel uppförts på
Kungl. teatern i Stockholm 1927 och 1928..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
