Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Cement - *Cementering - *Cena, G. - *Cengio - *Censur - Centaurus el. Centauren - *Center - Centerwall, Bror August - *Centerwall, O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Cementering—Centerwall
dömde olika cementsorter enbart efter deras
hållfasthet, har man på senare år mer och
mer börjat beakta även andra, tekniskt
viktiga egenskaper, värmeutvecklingen under
hårdnandet (reaktionsvärmet), lösligheten och
beständigheten, krympningen m. fl. För
mycket grova betongkonstruktioner, i vilka
ett ojämnt avledande av reaktionsvärmet
kan framkalla sprickbildningar (jfr Damm,
suppl.),’ har man i Sverige såväl som i
utlandet, särskilt Amerika, framställt speciella
»lågtemperaturcement», av modifierad
port-landcementtyp, vilka kännetecknas av
minskad värmeutveckling men även av en
långsammare hållfasthetstillväxt.
Det vid c:s reaktion med vatten bildade
kalkhydratet, Ca(OH)2, är lättare lösligt i
vatten än de övriga i det hårdnade c.
ingående väsentliga substanserna. Man har
därför på olika sätt sökt binda kalken i
någon svårlöslig form för att härigenom ge c.
en större beständighet och lämplighet för
vattenbyggnadsarbeten. Bästa resultat ha
härvidlag uppnåtts med s. k. puzzolancement,
som i Sverige gå under namnet
pansarcement och i vilka den kalkbindande
substansen huvudsaki. utgöres av kiselsyra i
lämplig, »aktiv» form.
Beträffande c:s kemi ha åsikterna varit
mycket delade. Först efter omkr. 50 års
forskningar med tidtals mycket motsägande
resultat kunde man konstatera, att
portland-cementets huvudbeståndsdel, a 1 i t e n,
utgöres av trikaleiumsilikat, 3 CaO SiO2. Man
kan också fastslå, att c:s hårdnande i viss
grad även är beroende av kolloidala ämnen
och kapillära fenomen.
En motsvarighet till det utländska mycket
hastigt hårdnande ciment fondu tillverkas
numera även i Sverige under namn av a 1
u-minatcemen t (Al-cement), vartill en del
av råmaterialet importeras. På grund av
detta c:s stora värmeutveckling vid
reaktionen med vatten erbjuder det i likhet med
snabbhårdnande portlandcement särskilda
fördelar vid betonggjutningar vintertid.
Slutligen kan nämnas, att vissa
metallurgiska slagger även kommit till användning
såsom råmaterial för fabrikation av s. k.
slaggcement. Någon sådan tillverkning
förekommer dock icke i Sverige, däremot i stor
skala t. ex. i Tyskland.
De i Sverige gällande statliga
normalbestämmelserna för c. ha reviderats 1934,
varvid följ, vidtagna ändringar må nämnas.
Kraven på målningens finhet ha ökats; på
siktar med en fri maskvidd av 0,20 och 0,088
mm få siktningsåterstoderna högst uppgå till
2, resp. 15 viktprocent. Likaså ha kraven på
hållfasthet ökats; för portlandcement klass A
(A-cement) fordras sålunda en
tryckhållfasthet av 275 kg/cm2 efter 7 dygn, för
portlandcement klass »special» 250 kg/cm2 efter
2 dygn och för aluminatcement 450 kg/cm2
efter 1 dygn; efter 28 dygn (kombinerad
lag
810
ring) fordras för de nämnda cementsorterna
resp. 425. 550 och 650 kg/cm2. Motsv. siffror
för draghållfastheterna äro 20, 20 och 20
kg/cm2 samt 35, 40 och 35 kg/cm2. (Rörande
närmare detaljer hänvisas till Statens
Offentliga Utredningar 1934: 17.)
Rörande de många tekniska problem, som
sammanhänga med användningen av c. och
betong, har under senare år presterats ett
betydande forskningsarbete, i Sverige av bl. a.
cementindustriens egna laboratorier, Tekniska
högskolan, cementlaboratoriet vid
Ing.-vet.-akad. samt Statens provningsanstalt. Allmän
upplysningsverksamhet av rådgivande art
beträffande utförandet av betongarbeten utövas
av Svenska cementföreningen. D. W-r.
*Cementering. 2. Jfr S ä 11 h ä r d n i n g.
*Cena, G., dog 1917 (ej 1915). C:s dikter
äro samlade i »Poesie» (1922). »Gli
ammoni-tori» ingår i C:s »Opere» (5 bd, 1928—29). C.
ägnade sina sista levnadsår åt hjälparbeten för
de fattiga på Romerska kampagnan. G. B-h.
*Cengio tillhör nu prov. Savona.
*Censur. En kung, av 15 aug. 1929
fastställer i princip samma grunder för
censu-rering av postförsändelser vid krig eller
krigsfara som dem, vilka enl. regi, av 28 jan.
1916 gälla för telegram- och
telefonmeddelanden i krig.
Centau’rus el. C en t au ren (se d. o.),
stjärnbild.
*Center. 2. Den tyska c. spelade en
inflytelserik politisk roll även under de sista
åren före nationalsocialismens genombrott.
Riksdagsfraktionens ordf. Brüning (se d. o.,
suppl.) var rikskansler 1930—32. Under
ledning av prelaten Ludwig Kaas, partiets ordf,
från 1928, sökte partiet omedelbart efter
Hitlers makttillträde hävda en viss
självständighet, men det måste böja sig för den
allmänna »likriktning», som medförde de
icke nationalsocialistiska partiernas
avlägsnande, och upplöstes juli 1933. Från 6 maj
s. å. hade Brüning efter Kaas varit hela
partiets ordf. L-ts.
3. Mittelmannen i anfalls- (forwards-)kedjan
samt bland halvbackarna (centerhalv) i
fotboll, handboll m. fl. bollspel.
Centerwall, Bror August, tidningsman,
författare (f. 1891 B/3). Var 1911—15
skådespelare i A. Falcks m. fl. sällskap, 1918—22
och 1923—30 utlandskorrespondent till
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning m. fl.
tidningar och är sedan 1932 Morgontidningens
Pariskorrespondent. C. har bl. a. skrivit
»Parisluft» (1923) och »Konsten att resa» (1932).
*Centerwall, O., var 1913—18 direktor för
praktisk-teologiska övningsinstitutet vid
Uppsala univ. och blev 1927 teol. dr och 1930
e. o. hovpredikant. C. är sedan 1921 led. av
Svenska kyrkans diakonistyrelse. Bland hans
skrifter må ytterligare nämnas »Helgelse»
(1926), »Bengt Nylund, en hjältesaga» (1930),
»För att tjäna. Diakonissanstalten
Samariter-hemmet 1882—1932» (1932). K. B. W-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
