Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Chiffer - Chiffreringsapparat - *Chikan - Childe, Gordon - *Chile - Näringar - Kommunikationer - Myntväsen - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Chiffreringsapparater—Chile (Bankväsen)
836
Stålhane, »Hemlig skrift, coder och
chiffrer-maskiner» (1934); Telegrafverkets
författ-ningssaml., serie B: 10, d. I (1933). C. G. W.
Chiffreringsapparater [j"i-], se Chiffer,
ovan.
*Chikan är även kortspelsterm. I bridge
är c. uttryck för trumfrenons i given med
numera slopat värde; poängvärde av två
honnörer. O. L-n.
Childe [t/aild], Gordon, engelsk arkeolog
(f. 1892), sedan 1927 prof, i Edinburgh, har
gjort en betydande insats på
stenåldersforsk-ningens område. Bland hans arbeten märkas
»The dawn of european civilisation» (1925)
och »The Danube in prehistory» (1929). H. An.
*Chile. Arealen uppgår, sedan Tacna (se
d. o.) återlämnats till Peru, till 741,767 km2.
Befolkningen har enl. census 1930 ökats till
4,287,445 inv., därav 49,4 % stadsbefolkning.
Provinsernas antal reducerades 1927 till 15,
varjämte ett nytt territorium, Aysen (se d. o.,
suppl.), bildades. Jfr karta vid Argentina,
suppl. Provinsernas yta och folkmängd
framgå av följ. tab.
km2 inv.
Aconcagua 15,022 463,544
Antofagasta ... 123)063 178,765
Atacama 79)883 61,098
Bfobio 15,945 180,688
Cautin 27,245 383,791
Chiloé 32,988 183,499
Colchagua 15,977 295,971
Concepciön 11,457 329,495
Coquimbo 39,889 198,336
Maulé 15,446 197,468
Nuble 14,211 231,890
Santiago 16)988 967,603
Talca 15,377 218,227
Tarapacå 55,287 113,331
Valdi via 27)801 236,115
Aysen (territorium) 99)770 9,711
Magallanes (territorium) .... ... 135,418 37,913
Immigrationsbestämmelserna äro skärpta;
immigrationen uppgår till omkr. 4,000 pers,
årl. (tyskar, ryssar, polacker m. fl.).
Näringar. Av den till omkr. 384,000 km2
beräknade odlingsbara arealen äro omkr.
90,000 km2 tagna i anspråk. Omkr. 10,000
km2 äro konstbevattnade, och
odlingsmöjlig-heterna äro i hög grad beroende av nya
konstbevattningsanläggningar. En stor sådan är
den i prov. Bfobfo nyligen fullbordade s. k.
Lajakanalen. Omkr. 300,000 har äro upptagna
av lucern- och klövervallar och 36,000 har av
fruktodling. Vetet upptog 1933 den
ojämförligt största arealen, 614,000 har, korn 86,000,
havre 107,000 och majs 1932 66,000 har.
Frukt- och grönsaksodlingen har gjort stora
framsteg; särskilt är exporten av äpplen,
meloner och grönsaker till U. S. A. av vikt.
Vinodlingen är av växande betydelse (omkr.
80,000 har), och exporten av vin uppgår till
omkr. 40,000—60,000 hl per år. Andra
viktiga exportartiklar äro kvillajabark samt
honung.
Fåraveln bedrives huvudsaki. av engelsmän
i Patagonien samt på Eldslandet;
köttproduk
tionen är numera av större vikt än
ullproduktionen. Behovet av nötkött kan ej fyllas
inom landet, och införseln av levande djur
från Argentina är betydande. Som
kopparproducent kommer C. (156,000 ton 1933) näst
efter U. S. A. Tre nordamerikanska
koppar-bolag kontrollera omkr. 90 % av exporten,
som nu är starkt reglerad. Genom den
ökade framställningen av på kemisk väg
framställda kväveföreningar har G:s monopol på
produktionen av kvävegödselämnen brutits.
Om salpeterexporten se även nedan, historia.
Som biprodukt till salpetertillv. lämnar C.
f. n. omkr. 90 % av världsbehovet av jod.
Järnmalmsbrytningen ligger huvudsaki. i
händerna på Bethlehem steel co.; den största
exporthamnen är nu Cruz Grande (produktion
1933 565,000 ton). 1933 brötos 1,540,000 ton
stenkol; det viktigaste koldistriktet är Lota.
Svavelproduktionen uppgår nu till mer än
15,000 ton årl. Fabriksindustrien, gynnad av
god tillgång på elektrisk energi, har starkt
utvecklats med Santiago och Valparafso som
medelpunkter; dess tillv.-värde har under ett
årtionde vuxit från 25 till omkr. 50 mill.
pd st. De mest betydande industrierna arbeta
med inhemsk råvara, ss. ylle-, läder-, sko-,
möbel- och pappersfabriker.
Importen värderades 1932 till 181,s mill.
och exporten till 343,8 mill. guldpesos. Som
importland kommo U. S. A. i första rummet,
medan förnämsta exportlandet var
Storbritannien. Sveriges export till C. värderades
1933 till 1,845,205 kr., därav pappersmassa
1,464,062 kr.; importen från C. värderades
s. å. till 1,647,434 kr., därav natriumsulfat
1,185,117 kr., chilesalpeter 253,934 kr. och
koppar 178,037 kr.
Kommunikationer. Stora summor anslås
för vägväsendets förbättring; goda bilvägar
finnas särskilt i längsdalarna från Arica i n.
över Santiago till Puerto Montt i s.
Elektrifieringen av järnvägarna påbörjades 1921 med
linjen Valparafso—Santiago. Flygväsendet är
väl organiserat med reguljära inrikeslinjer
och samtrafik med utlandet; en
flygmaskins-fabrik finnes vid Santiago. C. har tre större
rundradiostationer och två internationella
radiotelegrafstationer. M.
Myntväsen. I samband med bankreformen
1925 stabiliserades peson vid ett värde av 6
eng. pence eller 1 pd st. = 40 guldpesos. Under
världskrisen måste guldmyntfotsystemet
frångås 1932. Genom valutakontroll och
moratorium för utlandsskulder har man därefter
skyddat guldkassan för åderlåtning. I maj
1935 noterades i London 1 pd st. lika med 117
pesos (för exportväxlar).
Bankväsen. Efter sakkunnigutlåtande av
prof. Kemmerer (se d. o.) genomfördes i
sept. 1925 en reform av bank- och
myntväsendet. Därigenom inrättades en
centralbank, Banco central de Chile, som övertog
sedelutgivningen och fungerar som
rediskon-teringsinstitut. Banken är organiserad delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
