Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Chile - Bankväsen - Finanser - Armé - Örloggsflotta - Flygvapen - Sport och idrott - Historia - Litteraturanvisningar - *Chï-li (Ho-pei)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Chi-li
838
efter mönster av Förenta staternas federal
reservesystem med affärsbankerna som
delägare i centralbanken.. En samtidigt utfärdad
banklag reglerar affärsbankernas verksamhet
och ställer dessa banker under uppsikt av en
bankinspektion. Affärsbankerna ha i regel
icke större industriella engagemang. I slutet
av 1932 funnos 22 affärsbanker, varav de
utländska representerade omkr. 40 % av den
totala omslutningen. E. H-ss.
Finanser. Statsinkomsterna 1934 utgjorde
1,043 mill. pesos (782 mill. 1931), medan
statsutgifterna stannade vid 979 mill. pesos
(1,027 mill. 1931). Enl. uppgifter för 1931
inbringade tullarna 225 mill. pesos,
inkomstskatten 201 mill., salpeterindustrien 160 mill.
etc., medan 304 mill. pesos åtgingo till
statsskulden, 174 mill. till nationalförsvaret,
127 mill. till undervisningsväsendet etc. C:s
fonderade utländska skuld angavs i början
av 1935 till 91,3 mill. pd st. Sedan
räntebetalningarna och amorteringarna därpå (8,3
mill. pd st.) suspepderats 1931, skulle till
visst återupptagande av dessa enl. ett i
början av 1935 antaget lagförslag användas
statens vinst av salpeterindustrien och
skatteinkomster av koppargruvorna (omkr. 0,8 mill.
pd st.). Samtidigt angavs statens svävande
utländska skuld till 10,2 mill. pd st., medan
den inhemska skulden nådde omkr. 1,400 mill.
pesos. Centralbankens guldförråd utgjorde vid
1934 års utgång 127 mill. guldpesos, varemot
svarade 516 mill. pesos sedelomlopp. N. Sbg.
Armé. Rekrytkontingentens storlek
liksom den första utbildningstidens längd
bestämmes numera årl.; 1934 inkallades 5.300
man, av vilka 4,930 utbildades under 6 mån.,
370 under 9 mån. Reservisterna kunna
inkallas under 21 :a-—31 :a året två perioder om
15—45 dagar, 32:a—40 :e året en period om
15—30 dagar och 41: a—45 :e året en period
om högst 15 dagar. Den aktiva arméns
freds-styrka uppgick 1932 till 12,300 man, därav
1,300 officerare, gendarmeritrupperna
(kara-biniärerna) till omkr. 14,700 man. Armén
består av 3 divisioner och 1 detachemang (för
Magallanesterritoriet) samt flygtrupper m. m.,
sammanlagt 23 inf.-bataljoner, 6
kav.-reg:-ten, 35 batterier, 8 flygtruppförband, 5
ing.-bataljoner och 1 trängbataljon. C. A. E.
örlogsflottan består (1935) av 2 slagskepp,
3 kryssare, 11 jagare och 9 u-båtar med
sammanlagt 74,266 tons deplacement.
Personalbeståndet är 6,380 man, därav 720 officerare.
Flygvapnet består av 2 armégrupper,
omfattande 1 jakt-, 1 attack- och 1
spanings-eskader; 1 maringrupp, omfattande 1
spanings-, 1 torped- och 1 attackeskader; 1
bombeskader; 2 amfibieflygplaneskadrar; 2
skol-eskadrar. Antalet flygplan (1935) är 105. ö-g.
Sport och idrott. C:s fysiska fostran
bygger på den svenska gymnastiken, som genom
Joaquin G. Cabezas införts i landet. I det av
honom upprättade Instituto de educaciön fisica
i Santiago undervisas i svensk gymnastik,
som även förekommer i de större skolorna
och vid den militära utbildningen. C. kom
ganska sent med i den moderna sporten, och
dess enda större internationella framgång
hittills är M. Plazas silvermedalj i maraton vid
olympiska spelen i Amsterdam 1928. Nu är
idrottsintresset i starkt stigande, ej minst på
grund av myndigheternas stöd. De största
förbunden äro Federaciön de football de Chile
med omkr. 600 klubbar och 60,000 spelare
(1934) samt Asociaciön de deportes de Chile
(fri idrott). A-ö.
Historia. 1925 genomfördes vissa
förändringar i C:s författning. Mandattiden för
deputerade ökades till 4 år, för presidenten till
6, varjämte han skulle väljas direkt, ej genom
elektorer. Under Figueroas presidentskap
upp-stodo gång på gång konflikter mellan vänstern
och ett militärparti under ledning av överste
Ibänez. Denne gjorde sig 1927 i olika etapper
till diktator och president, deporterade
kommunister, ingrep mot underslev och satte i gång
stora allmänna arbeten. 1929 bilades äntligen
striden om Tacna (se d. o.) och Arica (se d. o.,
suppl.), varvid C. behöll Arica. Världskrisen
i början av 1930-talet fick i C. förödande
verkningar och lamslog dess export;
kopparpriset föll katastrofalt, och salpeterexporten
upphörde nästan fullständigt. Ibäiiez kunde
ej bemästra dessa svårigheter utan
flydde i juli 1931. Då utrikeshandeln starkt
krympte ihop och valutan föll, nödgades C.
införa moratorium för utlandsskulder. Den
inre oron tilltog 1932 och utmynnade i
proklamerandet (april 1932) av en socialistisk
republik under ledning av C. Davila och
överste Grove; skatten på stora förmögenheter
skärptes, en rad statsmonopol infördes,
bankerna socialiserades, och omfattande åtgärder
mot arbetslösheten bebådades. Grove
störtades i juni av Davila, och denne föll i sept. för
ett militäruppror. 30 okt. valdes radikalen A.
Alessandri åter till president. Hans
ämbets-tid har varit jämförelsevis lugn, om ock
försök att störa ordningen förekommit. 1933—34
upplöstes den 1930 bildade salpetertrusten
Cosach (förk. av Compania salitrera de Chile),
kring vilken det« stått mycken strid. Under
de senaste åren har den ekonomiska
situationen bättrats; valutans depreciering har
gynnat exporten under höjda
världsmarknadspriser, bl. a. på guld, medan den inre prisnivån
förblivit låg, och genom clearingavtal ha bl. a.
salpeterexporten främjats och de frusna
krediterna i C. delvis kunnat lösgöras. A. A-t.
Litteraturanvisningar. I. Bowman, »Desert
trails of Atacama» (1924); A. Edwards, »My
native land» (1928), »Peoples of old» (1929)
och »The dawn» (1930); »Historia de C.», utg.
av univ. i Santiago (1925 ff.); W. Knoche i
»Handbuch der geographischen
Wissenschaf-ten. Südamerika» (1930); I. Högbom, »C.» (i
Ymer 1932).
*Chi-li heter sedan 1928 H o - p e i. S. å.
avskildes de nordligaste delarna och lades till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
