Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cordier, Leopold - *Córdoba - Córdoba (mynt) - *Cordyline - *Corelli, A. - *Corinth, L. - Corixa, Corixidae - *Cormòns - *Cornelius, L. P. - *Cornelius, P. v. - *Cornell, H. - Corocoro - *Corona - *Corot, J. B. C. - *Corpus - Corpus Christi - Corpus luteum, Gula kroppen - Corradini, Enrico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•885
Cordier—Corradini
886
Cordier [kårdie’], Leopold, tysk teolog
(f. 1887), tidigare präst, sedan 1926 prof, i
praktisk teologi i Giessen. C. är ledare för
■Christdeutsche Jugend (bildat 1921 genom
utbrytning ur ungdomsförbundet Neuland), som
företräder en nära förbindelse mellan kristna
och nationella ideal. Sedan 1921 är han
utgivare av förbundets organ Christdeutsche
Stimmen. Skr. bl. a.: »Evangelische
Jugend-kunde» (3 bd, 1925—29) och »Not und
Ver-heissung. Reden und Aufsätze» (1927). N. Km.
*Cördoba. 2. Staden, som 1930 hade 103.106
inv., har utvecklats till en betydande
industriort; främst märkas gjuterier o. a.
metallindustri, kvarnar och oljefabriker. Elektrisk
kraft erhålles från Guadalquivirs fall vid El
Carpio, 25 km ö. n. ö. om C. — 4. Staden
beräknades 1931 ha 253.182 inv. Univ. hade
s. å. 2.742 stud. Flyghamn.
Cördoba [kå’rdåcoa], myntenhet i Nicaragua
(se d. o., sp. 965).
*Cordyline, se färgpl. Liljeväxter, bild 8.
*Corelli, A. Biogr. av M. Pincherle (1933).
*Corinth, L. C:s »Selbstbiographie» utkom
1926. — Se Tysk konst, bild 57.
Cori’xa, Corixldae, se
Vattenskinn-baggar.
*Cormons tillhör numera prov. Gorizia.
*Cornelius, L. P., dog 1934.
*Cornelius, P. v. Fyra av C:s målningar
brunno upp vid en eldsvåda i Glaspalast i
München 1931: »Kristi gravläggning»,
tillhörande Museum der bildenden Künste i
Leipzig, och »Flykten till Egypten», tillhörande
Schackgalerie i München, samt två porträtt
(av familjen Heister och av fru Hadermann).
Se också Tysk konst, bild 44. E. L-k.
*Cornell, II., är sedan 1931 prof, i nordisk
och jämförande konsthistoria vid Stockholms
högskola och föreläser sedan 1930 i
arkitekturhistoria vid Tekniska högskolan i
Stockholm. Från
stilbisto-riska forskningar i
medeltidens kyrkliga
konst och ikonografi
har C. de senare åren
i föreläsningar och
skrifter övergått till
en huvudsaki. estetisk
tolkning av
konstföreteelserna. Bland C:s
nyare arbeten märkas
»Italiensk
senrenässans» (1927),
»Karak-teriseringsprobleinet i
konstvetenskapen» (1928), »Italiensk
ungrenässans» (1930), »Uppsvenska målarskolor på
1400-talet» (1933; tills, m. S. Wallin; även
ty. uppl.), »Gotiken» (1935), »Italiensk
arkitektur» (s. å.) och en antologi, »Italien sett
av svenska skalder och konstnärer» (s. å.).
—• C. är (sedan 1922) g. m. A n n a - S t i n a C.,
f. Julin (f. 1891 13/j), konsthistoriker, som
utgivit »Stilarna i arkitektur och möbler»
(1932). E. L-k.
Corocoro [kåråkå’rå], stad i dep. La Paz,
Bolivia, nära järnvägen Arica—La Paz; omkr.
4,500 inv. Centrum för Bolivias största
kop-parmalmsfält.
*Corona. 4. (Elektrotekn.) Ett
glimnings-fenomen, som särskilt vid fuktig väderlek
och nederbörd uppträder vid elektriska ledare
med hög spänning och beror på att luftens
dielektriska hållfasthet lokalt överskrides.
C. uppträder i form av lysande kvastar eller
ett lysande skikt samt åtföljes av ett
susande eller knastrande ljud. C:s uppträdande
vid elektriska kraftledningar (jfr
Elektrisk arbetsöverföring, sp. 613)
innebär en effektförlust, varför ledningens
diam, bör väljas så, att den kritiska gräns,
vid vilken c. uppträder för ifrågavarande
driftspänning, ej eller blott obetydligt
överskrides. F. D-n.
*Corot, J. B. C. Nyare litt.: E.
Moreau-Nélaton, »C. raconté par lui-méme» (2 bd,
1924); fr. monogr. av M. Lafargue (1925) och
F. Fosca (1930), ty. av J. Meier-Graefe (s. å.).
— Se även Fransk konst, bild 66. E. L-k.
*Corpus, lat., kropp. — Konsthistorisk
benämning på mittpartiet av ett altarskåp (se
d. o.) till skillnad från flyglarna (vingarna,
dörrarna). E. L-k.
Corpus Christi [kä’pos kri’sti], stad i s. ö.
Texas, U. S. A., vid mynningen av Nueces
river i Mexikanska bukten; 27,741 inv. (1930).
En modern hamn öppnades 1926, varefter C.
snabbt utvecklats som exportplats för
bomull och petroleum; ostronfiske.
Co’rpus lüteum, Gula kroppen, fysiol.,
se Graafska f o 11 i k 1 a r n a.
Corradi’ni, E n r i c o, italiensk författare
och politiker (1865—1931), den italienska
nationalismens profet. C. är en av fascismens
mest direkta banbrytare, och några av dess
huvudidéer: nationen,
fattad som organism,
bildad av de levande
medborgarnas
samband med de döda och
ofödda, nationell etik,
definierad som
åtlyd-nad av budet om
nationens oavlåtliga
expansion under ständig
tävlan med andra
nationer, kriget,
betecknat som en under
denna tävlan nödvändig
kris, vilken är ej bara ofrånkomlig utan också
fruktbar och välgörande, predikades i själva
verket av C. i tal, tidningsinlägg och
böcker ända från åren strax före sekelskiftet.
C. grundade först II Regno 1904 och sedan
med Coppola LTdea Nazionale 1911. Hans
artiklar däri samlades i flera böcker.
Tri-poliskriget behandlade C. även i två
romaner och ett drama. C:s flammande tal för
Italiens deltagande i världskriget återfinnas
i »Il nazionalismo italiano» (1914) och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
