Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cykelbil - Cykelsport - Cylindergång - Cymbidium - Cynareae - Cynarocephalae - *Cypern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Cykelsport—Cypern
908
landen mött vid tillv. av c., och bl. a. i
England och Tyskland ha åtskilliga vagnar av
denna typ byggts. T Tyskland göras nu stora
ansträngningar att få fram en Volkswagen, i
fråga om pris och driftskostnader jämförlig
med en motorcykel. Hittills existerande
typer ha en motor på ett fåtal hkr och vikten
300—400 kg samt kunna göra 30—40 km/tim.
eller mer på goda vägar. Vagnarna äro
skattefria, och körkort erfordras ej för
föraren. J. N-n.
Cykelsport, i allm. trampcykelsport (om
motorcykelsport se d. o.). Föregångslandet
inom c. är Frankrike, där de första
världs-mästerskapstävlingarna för amatörer höllos
1893. Union cycliste internationale bildades i
Paris 1900. I Sverige var velocipedåkning på
modet 1869—71 och återupplivades i mitten
av 1880-talet som sport. Bland de äldsta
föreningarna för c. märkas Stockholms
velocipedförening (gr. 1884), Svenskt hjulförbund
(gr. 1890) samt Stockholms allmänna
velocipedklubb (gr. 1894). Svenska
velocipedförbundet bildades 1900 och omfattar 1935 233
föreningar med 2,287 tävlingslicenserade
(aktiva) medl. Förbundet har 1926 instiftat ett
cykelmärke, som utdelas i guld, silver och
brons, och 1935 ett cykelturistmärke i en
valör. Cyklisternas riksförening
(Cykelfrämjandet), bildad 1934, har 1935 instiftat ett
färdmärke, som utdelas i guld, silver och brons.
— C. omfattar banlopp och landsvägslopp.
B a n 1 o p p köres på särskilt anlagda banor
av betong eller trä, varvid tävlas antingen
på vissa distanser, t. ex. 1, 10, 100 km,
25, 50, 100 miles, eller på viss tid, t. ex.
under 1, 5, 10, 12, 24 tim. En avart av
banloppen äro de s. k. 6 - d a g a r s 1 o p p e n,
vilka oftast äga rum inomhus, bl. a. i
Paris, Berlin, New York och Chicago. Två
cyklister avlösa här varandra och köra dag
och natt för att tillryggalägga största
möjliga väglängd. En annan art av banlopp äro
de s. k. s t a y e r 1 o p p e n (av eng. stayer,
stödjare), varvid cyklisten åker efter
motor-pace (jfr P a c e), försedd med särskilda
vindskyddsanordningar. Landsvägslopp äro
de i Sverige vanligaste cykeltävlingarna;
nämnas kunna t. ex. Mälaren runt (sedan
1892; 300 km), Vättern runt (360 km),
Osloloppet (800 km) och Sexdagarsloppet
(omkr. 1,530 km) med Stockholm som
slutpunkt. Utomlands: Frankrike runt (sedan
1903; urspr. 2,366 km, nu 5,286 km långt),
som köres i 22 etapper, Bordeaux—Paris
(sedan 1891; 577 km). — Litt.: Hjulsport 1892
—1901; Cyklisten 1924 ff.; L. Herlin,
»Cyk-ling och cykelsport» (1934) och »Svenska
cykelboken» (1934—35). L. H-n.
Cylindergång, se U r, sp. 1167.
CymbTdium, orkidésläkte, se bild 9 på
färgpl. Orkidéer.
Cyna’reae, se Tistelväxter.
Cynaroce’phalae, se Tistelväxter.
*Cypern hade 347,959 inv. 1931, därav 64,238
muhammedaner. Det lagstiftande rådet
avskaffades 1931, och lagstiftningsrätten
överflyttades på guvernören och det exekutiva
rådet. — Nyare litt.: R. Storrs och B. J.
OBrien, »The handbook of Cyprus» (1930). S.F.
Arkeologi. C. är oerhört rikt på
forn-lämningar från förhistorisk och klassisk tid.
Länge företogos grävningar på
otillfredsställande sätt av obehöriga eller dilettanter som
Cesnola di Palma och Ohnefalsch Richter;
den förres mycket stora samling kom till New
York. Först genom de omfattande grävningar,
som företagits på ett stort antal orter av en
svensk expedition under ledning av E.
Gjer-stad 1927—31, har C:s arkeologi grundligt
genomforskats ända från dess stenålder, som
först nu upptäckts, till senantiken. Linder den
äldre bronsåldern visar keramiken ett starkt
kulturuppsving, de rödpolerade vaserna
er-höllo vackra former och smakfulla
geometriska, inristade ornament. Brons blev
allmännare, och handelsförbindelser med utlandet
började. Under den mellersta bronsåldern
uppkom jämte den äldre en ny keramik med
målade geometriska ornament på ljus botten.
Fynden vittna om livliga handelsförbindelser
med Syrien, Palestina och Egypten. Den
egyptiske farao Thotmes III erövrade C. i
förra hälften av 1500-talet f. Kr., varom ett
par förstörda fästningar kanske vittna. Utom
inhemsk keramik förekommer syrisk och
mindreasiatisk talrikt, mykensk börjar
uppträda och förekommer massvis, sedan Ramses
II i början av 1200-talet uppgivit C. Denna
mykenska keramik är av två slag: en från
Grekland importerad vara och en annan, som
Gjerstad anser vara importerad från Cilicien
och Nordsyrien, medan andra i den se en lokal
cyprisk produkt, härrörande från de greker,
som under mykensk tid bosatte sig på ön.
Gravarna äro ibland utomordentligt rikt
utrustade med guld- och elfenbensföremål,
smycken, vapen, skarabéer o. s. v. Den nämnda
grekiska invandringen anser emellertid
Gjerstad ha ägt rum vid övergången till
järnåldern omkr. 1100 f. Kr., därför att en ny,
mykensk gravform då uppträder. I Ajia
Irini och Dali har man funnit kultplatser,
som varit i bruk från förhistorisk långt ned
i historisk tid; den förra är ryktbar på grund
av de tusentals större och mindre
terrakotta-figurer, som funnos uppstaplade omkring
altaret. Den börjande järnåldern är utmärkt
av en säregen geometrisk stil. Under den
äldre arkaiska tiden (600—525) är C.
uppdelat i en n. v. och en s. ö. kulturprovins,
motsv. resp, det grekiska och det fenikiska
kolonisationsområdet. Under den senarkaiska
tiden (525—450) genomträngdes hela ön av
jonisk-grekisk konst. Detta är C:s
konstnärliga blomstringsperiod. Sedan Aten i freden
med Persien 449 f. Kr. övergivit C., stelnade
och förföll dess konst alltmer, den deltog ej
i den grekiska konstens allmänna stora
utveckling under den klassiska perioden. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
