Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D (kemi) - D/A - *Daae, L. - *D’Abernon, E. V. - *Dacca - *Dacke, N. - Daco (De anställdas centralorganisation i Sverige) - Dacqué, Edgar - Dacrydium - *Dag (juridik) - *Daga - *Dagavlöning - *Dagbefäl - *Dagbladet (dansk tidning) - *Dagbladet (norsk tidning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
D—Dagbladet
914
•’l X är kemiskt tecken för 1 atom
deute-I rium (se Väte, sp. 1024; jfr även
1 X Atom, suppl., sp. 318).
D/A, förk. av documents against
acceptance (se d. o.).
*Daae, L. (d. 1893). D:s
»Stortingserind-ringer» äro under utgivning (1930 ff.) som
bil. till norsk Hist. Tidsskr.
*D’Abernon, E. V.,
utnämndes 1926 till
viscount och avgick s.
å. som ambassadör i
Berlin. D. har bl. a.
utgivit sina
hågkomster från tiden i
Tyskland under titeln »An
ambassadör of peace»
(3 bd, 1929—31) samt
»The economic crisis»
(1931) och »Portraits
and appreciations»
(s. å.). B. E-r.
♦Dacca hade 138,518 inv. 1931. D. har ett
univ., gr. 1921, med 1,063 stud. (1933).
Flyghamn (daglig förbindelse med Kalkutta).
*Dacke, N. D:s historia före Dackefejden
har av den senaste forskningen blivit
ytterligare belyst. Han tillhörde en stor och
inflytelserik släkt, som hade sitt hemvist på
ömse sidor om gränsen mellan Blekinge och
Småland. I samverkan med bonden Jon
Andersson mördade han 1536 en konungens
ridfogde. Båda blevo fredlösa och organiserade
1538 ett upplopp i Värend. Då detta
misslyckats, köpte de sig fria (aug. 1538). D.
blev 1539 kronobonde på torpet Flaka i dåv.
Torsås socken (nuv. gården Flaken i Rödeby
socken; räknades på 1500-talet som yttersta
gård på svenska sidan) i S. Möre härad. En
tvist med en dansk bonde, Sven i Lödja,
slutade med att denne köpte ut D. från torpet.
D., som ansåg sig illa behandlad av
myndigheterna, sökte skogen och organiserade det
stora uppror, som i juni 1542 inleddes med
en rad fogdemord. Gustav Vasas
handelspolitik, riktad mot smålänningarnas
traditionella inkomstbringande handel söderut
genom Blekinge, har visats vara en väsentlig
orsak till fejden. — Litt.: G. Hafström, »N. D.
före Dackefejden» (i Personhist. Tidskr. 1928),
samt F. Lindberg och G. Hafström i Hist.
Tidskr. 1934; A. Vejde, »N. D.» (i »Svenskt
biografiskt lexikon», bd 9, 1931);
romantiserad skildring av F. Månsson, »Gustav Vasa
och Nils Dacke» (2 dir, 1928—30). G. L-g.
Daco (De anställdas
centralorganisation i Sverige), en
samorga-nisation av anställdas yrkesföreningar med
ändamål att tillvarataga de anställdas
gemensamma intressen. Med »anställda» åsyftas
här arbetstagare i enskild eller allmän tjänst,
vilka icke yrkesmässigt utföra manuellt
arbete. Förbundets beslutande organ utgöras
av sekretariatet, som består av fem ord. led.
jämte tre suppleanter, representantskapet, som
är sammansatt av ombud för de anslutna
föreningarna, samt stora representantskapet,
vilket utgör en förstärkt representation av
föreningarna. D. bildades 1931. 1 jan. 1935
voro 16 föreningar anslutna med sammanlagt
27,714 medl. A. M.
Dacqué [dake’], E d g a r, tysk paleontolog
(f. 1878), prof., konservator vid de
paleontolo-gisk-geologiska statssamlingarna i München.
Har utgivit större och sammanfattande
arbeten i geologi och paleontologi: »Grundlagen
und Methoden der Paläogeographie» (1915),
»Vergleichende biologische Formenkunde der
fossilen niederen Tiere» (1921), »Das fossile
Lebewesen» (1928) m. fl. I »Urwelt, Sage und
Menschheit» (1924; 5:e uppl. 1928) och
»Natur und Seele» (1926) framställer D. en
metafysisk utvecklingslära, som erinrar om
Schel-lings och den äldre naturfilosofien: människan
är icke ett slutled i utvecklingen av
organismvärlden utan »urform», människan har
levat i de gångna jordperioderna men i annan
gestalt, i perm som groddjur, i mesozoiska
tiden som kräldjur och i tertiärtiden i
dägg-djursgestalt. K. A. G.
Dacry’dium, barrträdssläkte med omkr. 16
arter, se även pl. Barrträd, bild 29.
*Dag, jur., se T i d 4.
♦Daga (härad). Tingsställe är nu Gnesta.
*Dagavlöning. Sedan 1926 användes icke
benämningen penningtillskott (se d. o.) för att
beteckna förhöjning av de värnpliktigas
penningbidrag.
♦Dagbefäl. I vissa fall kan även särskilt
bataljonsdagbefäl beordras.
Regementschef kan dessutom uppdraga åt en av
regementsofficerarna att vara dagmajor.
Denne handlägger frågor rörande den inre
tjänsten i allm., fördelning av gemensamma
byggnader, uppdelning av övningsterrängen,
beordrande av dagbefäl och vakthavande
kompani (el. motsv.) m. m. C. A. E.
♦Dagbladet, dansk tidning, upphörde 1930.
♦Dagbladet, norsk tidning, har alltjämt
redigerats av Einar Skavlan (utom 1928—29, då
B. A. Nissen förestod den politiska och O.
Rögeberg nyhetsavd.). D. har ställt sig i allt
skarpare opposition mot stortingets
vänsterparti under J. L. Mowinckels ledning och har
ofta förordat ett närmare samarbete mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
