Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Dagbladet (norsk tidning) - Dagbricka - Dagenham - *Dagens Nyheder - *Dagens Nyheter - *Dagestanska sovjetrepubliken - Daggorm - Daghjälp - Dagkolonist - *Daglilja - Dagmajor - *Dagnan-Bouveret, P. A. J. - Dagorder - *Dagordning - Dagsbelysning - *Dagsbotssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Dagbricka—Dagsbotssystem
916
Från. Stockholms stads dagskoloni vid Flatenbadet 1935.
vänstern och arbetarpartiet. Tidningen är nu
främst bulevardblad. W-t K.
Dagbricka, se Vaktbricka.
Dagenham [dä’genom], stad i grevsk. Essex,
s. ö. England, n. om nedre Thames, ö. förstad
till London; 89.365 inv. (1931; 1921 hade D.
endast 9,127 inv.). Stora automobilfabriker,
tillhörande Ford motor co., vilkas anläggning
framkallat stadens snabba utveckling.
*Dagens Nyheder övertogs 1931 jämte hela
den Ferslewska tidningskoncernen av
Gyl-dendalske boghandel, Nordisk forlag, som
sedan dess endast fortsätter utgivningen
av D. P. E-t.
*Dagens Nyheter. När Folkfrisinnade
partiets chef, C. G. Ekman, efter
Kreugerkra-schen 1932 lämnade politiken, yrkade D. N.
på sammanslagning av de liberala och
folkfrisinnade partierna och medverkade vid
bildandet av Folkpartiet, som i aug. 1934 kom till
stånd. — Tidningen har 1935 tre 80-sidiga,
dubbelbreda rotationspressar, avsedda för de
dagliga uppl., med en tryckkapacitet av
omkr. 100.000 ex. i tim., samt en 64-sidig
press. Sätteriet har f. n. 16 sättmaskiner. De
tekniska avd. äro inrymda i ett 1934—35
byggt tryckerihus, som vid tiden för sin
tillkomst betr, såväl inredning som
maskinell utrustning kunde betecknas som det
mest moderna i Europa. — Antalet fast
anställda 1934 var 816. För personalen finnes
även en stiftelse, Dehlgrens semestergård, som
disponerar ett antal stugor vid Ärsta havsbad.
Bland tidningens medarb. må även nämnas
Yngve Berg (konstkritiker), Sten Selander
(litteraturkritiker), Gustaf Hellström
(korrespondent från London och Paris), Johannes
Wickman (utrikesred.) samt Leif Kihlberg
(sedan 1930 politisk red.). — Se även
tidningens 70-årsnummer, 23 dec. 1934. Dlgrn.
*Dagestanska sovjetrepubliken, ry.
Dage-stanskaja avtonomnaja sotsialistitjepkaja so-
vetskaja respublika, hade 1933
949,200 inv., 17,6 % avarer (jfr
Lesgier), 13,8% darginer,
11,5 % lesgier (i inskränkt
bemärkelse), 5,1 % laker,
dessutom andra smärre kaukasiska
folkslag, ryssar (12,5 %),
ku-myker (11,5 %) m. m. D.
ingår sedan 1932 i
Nordkaukasiska området.
Daggorm, se O r m d r a g.
Daghjälp, se A r b e t o o
s-hetsförsäkring, suppl.
Dagkolonist, person, som är
sysselsatt i statligt
reservar-bete(se Arbetslöshet, suppl.,
sp. 235) och ej genom
arbets-löshetskommissionens försorg
tillhandahålles bostad.
*Daglilja, se även
Liljeväxter, bild 12.
Dagmajor, se Dagbefäl,
suppl.
*Dagnan-Bouveret, P. A. J., dog 1929.
Dagorder. I fält utfärdas stundom särskilda
d. vid sidan av de order, vilka beröra
trupp-förbandens verksamhet. D. omfatta då i allm.
bestämmelser rörande personalförhållanden
(t. ex. utnämningar, nådevedermälen,
tjänstledighet), stundom även rörande
underhålls-tjänst (t. ex. sjukvård och förplägnad). C. A. E.
*Dagordning. Frågan om införande av ett
dagordningsinstitut har vid flera tillfällen
varit föremål för debatter i svenska
riksdagens kamrar. Så väcktes vid riksdagarna
1928 och 1930 motioner med förslag om
införande av detta institut i Sveriges
konstitutionella rätt bl. a. i syfte att stärka
regeringsmaktens ställning på parlamentarisk
grundval. Konstitutionsutskottet avstyrkte
emellertid båda gångerna förslagen, och
riksdagen förkastade dem. Vid 1931 års riksdag
mottogs en liknande motion mera sympatiskt,
och ett förslag om förutsättningslös
utredning blev bifallet. Utredningen
uppdrogs åt numera professor H. Tingsten, som
avlämnade sitt utlåtande 1 juni 1935
(Statens Offentliga Utredningar 1935: 21). Där
definieras dagordningsinstitutet såsom »rätt
för representationen eller dess avdelningar att
i särskilda former fälla omdömen om
regeringen (respektive viss minister) eller
regeringens åtgärder eller avsikter eller
framställa önskemål rörande regeringens
framtida politik». D. innebär ett uttalande av
angiven art. Utredningen i fråga utmynnar
icke i ett förord för införande av
dagordningsinstitutet. J. R. N.
Dagsbelysning, se Belysning, suppl.
*Dagsbotssystem. Sedan det i sin moderna
form av professor J. Thyrén utformade d.
tidigast blivit infört i Finland (se bd 5),
framlades förslag om dess antagande i
Sverige vid 1927 års riksdag. Denna avslog
emellertid förslaget, som bl. a. ansågs be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
