Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Dalmatien - *Dalou, J. - Dalquist, Carl Maurits Valdemar - *Dalregementet - *Dals-Ed - *Dalskog - *Dalsland - Dalslands folkhögskola - Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund - *Dalström, A. M. K. - Dalton, Ormonde Maddock - Daltonplanen - *Daluppror - Dal—Västra Värmlands järnväg (D. V. V. J.) - Daly, Reginald Aldworth - *Dalälven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Dalou—Dalälven
930
som administrativ enhet genom den politiska
nyindelningen av Jugoslavien 1929. De
nordvästligaste öarna tillhöra Savabanatet,
mellersta D. bildar huvuddelen av
Primorskaba-natet, och sydöstligaste D. har lagts till
Zeta-banatet. — Nyare litt.: A. Steinitzer, »D.»
(1930); L. Vojnovic, »Histoire de Dalmatie»
(2 bd, 1935).
*Dalou, J. Monogr. av H. Cailloux (1935).
Dalquist, Carl Maurits Valdemar,
skådespelare (f. 18 8 8 23/ø). D. tillhörde 1908
—16 olika sällskap i landsorten och är sedan
1916 huvudsaki. verksam i Stockholm, där
han varit anställd bl.
a. vid Ernst Rolfs
revyensemble, Södra
teatern, Oscarsteatern,
Folkteatern 1925—30,
även som regissör,
Karl-Gerhards
revyensemble 1930—31 och
Vasateatern 1931—33.
Senare har han
gästspelat på Lyriska
teatern i Göteborg
och Blancheteatern i
Stockholm. D:s fält
är framför allt revyn, där hans oförbränneligt
älskvärda gemyt, hans slagfärdiga jargong
och hans utmärkta kuplettföredrag gjort
honom ytterst populär. Bland hans roller
märkas Sir Guy i »Bland bålde riddersmän»,
Valentin i »Äventyret», Trötte Teodor och baron
Zeta i »Glada änkan». Han har även varit
framgångsrik som filmskådespelare, bl. a. som
Trötte Teodor och i »Munkbrogreven». D. har
utgivit visor och kupletter, memoarerna »Med
håg och fallenhet för teater» (1927) och
diktsamlingen »På de bräder som .. .»(1935). G.K-g.
♦Dalregementet tillhör efter genomförandet
av 1925 års härordning N. arméfördeln.
*Dals-Ed. Stationssamhället Ed blev 8 april
1927 municipalsamhälle. 446 inv. (1935).
♦Dalskog ingår sedan 1 maj 1927 i örs, D:s
och Gunnarsnäs pastorat.
♦Dalsland. Folkmängden hade 1935 nedgått
till 67,793 inv. Litt.: »D:s socknar» (monogr.;
i Tidskr. för D:s Folkhögskolefören. 1920 ff.);
Sv. turistfören:s resehandbok »Värmland och
Dal» (3:e uppl. 1923); D. Skoog och K.
The-din, »D.» (1929); O. Sjögren, »Sverige», bd IV
(1934). Jfr Älvsborgs län.
Dalslands folkhögskola, i Färgelanda
socken, grundades 1905. Den är förenad med
lantmannaskola sedan 1906 och
lanthushålls-skola sedan 1913. Vid D. utges Färgelanda,
Tidskr. för Dalslands Folkhögskolefören.
Dalslands fornminnes- och
hembygdsförbund, den centrala organisationen för
Dalslands kulturminnesvård, bildades 1925
genom sammanslutning av Dalslands
fornminnesförening och Dalslands hembygdsförbund,
den förra föreningen bildad redan 1874. D.
har lokalavd. inom olika delar av landskapet,
av vilka flera äga värdefulla kulturhistoriska
samlingar. D. utger sedan 1918 tidskr.
Hembygden. Till förbundet är knuten en
fack-utbildad intendent. G. Brg.
♦Dalström, A. M. K. Monogr. av F. Ström
(1930).
Dalton [dåJton], Ormonde Maddock,
engelsk konsthistoriker, museiman (f. 1866),
har skrivit bl. a. »Byzantine art and
archae-ology» (1911) och »East christian art» (1925).
D. var till 1927 avdelningsföreståndare i
British museum. E. L-k.
Daltonplanen [dä’lton-], se Parkhurst, H.
♦Daluppror. Om fjärde d. se B. Beckman,
»Dalupproret 1743» (1930; akad. avh.).
Dal—Västra Värmlands järnväg (sign.
D. V. V. J.), spårvidd 1,435 m, 177,1 km lång,
öppnad för allmän trafik 1926—28, förbinder
Mellerud (Bergslagernas och Dalslands
järnvägar) med Årjäng (Åmål—Årjängs järnväg)
och Gilserud (S. J.) vid Arvika. Från Beteds
station utgår sidolinje till Skillingsfors.
Daly [déITi], Reginald A 1 d w o r t h,
nordamerikansk geolog (f. 1871). Var 1901—07
geolog vid den kanadensiska avd. av den
(nordamerikanska) internationella
gränskommissionen samt blev 1907 prof, i geologi vid
Massachusetts Institute of technology i
Cambridge och 1912 vid Harvard-univ. i samma
stad. Bland D:s idérika, betydelsefulla
arbeten kunna nämnas »Geology of the north
american Cordillera at the forty-ninth
paral-lel», I—III (Canada, Department of Mines,
Geological Survey, Memoir 38, 1912), »Igneous
rocks and their origin» (1914), »Our mobile
earth» (1926), »Igneous rocks and the depths
of the earth» (1933) och »The changing world
of the ice age» (1934). N. Zn.
♦Dalälven. Den tillgängliga
medelvatten-effekten är (1935) omkr. 1,200,000 hkr och
den utbyggda effekten omkr. 361,000 hkr.
De största kraftverken äro:
Fallhöjd, Utbyggd effekt,
m hkr
i Dalälven nedom
Siljan:
Forshuvudforsen .......... 10 26,000
Kvarnsveden .............. 13 33,200
Bullerforsen ............. 12 28,000
Domnarvet ................. 6 3,500
Avesta storfors: Avesta 6—11 12,400
Månsbo 10 16,500
Näs ....................... 4 7,300
Untra .................... 14 40.300
Lanforsen ................. 9 39,000
Älvkarleby ............... 21 99,500
i Västerdalälven:
Mockfjärd (Stopforsarna) 24 20,000
Hösten 1935 påbörjades utbyggandet av
Långhagsforsen (se d. o., suppl.).
Inom D:s flodområde har sedan 1919
utförts ett flertal stora sjöregleringar, bl. a. i
Siljan, Amungen, Ljugaren, Balungen,
Skatt-ungen-Oresjön och Vänjansjön med en
sammanlagd magasinsrymd av omkr. 1,200 mill.
m3, varigenom i befintliga kraftverk erhålles
en energivinst, beräknad till omkr. 100 mill.
kWh i medeltal per år. Genom
sjöregleringarna har lågvattenföringen i D. nedom Siljan
XXI. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
