Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Dalälven - *Damaschke, A. - *Damaskus - Dâmbovita - Dame, titel - Damgaard, Hans Fuglsang - D’Amico, Silvio - Damita, Lili - *Damm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Damaschke—Damm
932
höjts avsevärt; lågvattenmängden vid
Fägge-by är sedan 1926 normalt omkr. 150 m3/sek.
och har lägst varit 108 m3/sek.
De allmänna flottlederna inom D:s
flodområde hade 1933 en längd av 3,557 km.
Hittills ha de allmänna flottlederna icke gått
längre ned än till fjärden ovan Lanforsen;
till havet ha endast funnits två enskilda
flottleder, Korsnäs flottled från Untrafjärden till
Karskär utanför Gävle (30 km) och
Bergslagets flottled från Älvkarleö till Skutskär
(14 km). En allmän flottled är dock beslutad
och skall dragas från Marma station åt ö. till
Snatrabodarna vid Västiandsfjärden. Den får
en längd av 15 km, därav 11 km rännor.
Marma skjutfält korsas i en 470 m lång
tunnel, och Tämnarån övergås på bro.
Anläggningen torde påbörjas hösten 1935 och
bekostas av staten. Kostnaden beräknas till
1,700,000 kr. S. Efs.
*Damaschke, A., dog 1935. Han utgav bl. a.
även »Geschichte der Nationalökonomie» (1905;
14:e uppl., 2 bd, 1929).
*Damaskus. 1. Staten upplöstes 1925 och
ingår nu i delstaten Syrien inom det franska
mandatområdet. — 2. Staden beräknades 1931
ha 229,020 inv. och är nu huvudstad i
delstaten Syrien. Ett syriskt univ. grundades
1923 och hade 472 stud. 1932. Flyghamn,
station på den franska lufttrafiklinjen till
Indokina.
Dåmbovitä [dy’mbåvitso], vanligare
stavning för Dimbovita (se d. o.).
Dame [déim], eng. adelstitel för en änka
efter en baronet eller knight eller en dam,
som fått Order of the British empire; titeln
sättes före för- och efternamn.
Damgaard [-går], Hans Fuglsang,
dansk biskop (f. 1890 i Nordslesvig). Tog
lärarexamen i Rendsburg 1911,
studentexamen 1915 och började studera teologi. D.
deltog i världskriget från
1915, blev fransk
krigsfånge 1916 och
utförde i det för
krigsfångar från
Nordslesvig anordnade lägret
i Aurillac ett stort
arbete som tolk och
präst. 1919 kom han
jämte de andra
nord-slesvigska fångarna
till Danmark, blev
teol. kand. 1923,
docent i systematisk
teo
logi vid Köpenhamns univ. 1925, teol. dr 1930
(»Pariserskolens teologi»), stiftsprost och präst
vid Vor Frue kirke i Köpenhamn 1933 och
biskop över Köpenhamns stift 1934. Utom sin
doktorsavh. har D. utgivit en rad skrifter av
populärt eller vetenskapligt innehåll. P. E-t.
D’Ami’co [-kå], S i 1 v i o, italiensk kritiker
(f. 1887). Teaterkritiker i Romtidningen La
Tribuna och prof, i teaterhistoria vid
Acca-demia di S. Cecilia, är D. Italiens främste
kännare av nutidsdramatik. Sina klara,
knappa, innehållsrika analyser har han
samlat i en följd mycket lästa verk: »Il teatro
dei fantocci» (1920), »Maschere» (1921),
»Ib-sen» (1928), »Tramonto del grande attore»
(1929), »Il teatro italiano» (1932) m. fl. I
»La crisi del teatro» (1931) kämpar han
energiskt för den italienska teaterns renässans.
Lika målmedveten polemiker är D. i arbeten,
där han starkt personligt hävdar
katolicismens storhet: »Le strade che portano a
Roma» (1921), »Pellegrini in Terrasanta»
(1926), »Scoperta deil’America cattolica»
(1928) och »Certezze» (1932). G. B-h.
Damita’, L i 1 i, fransk filmskådespelerska
(f. 1907). Började sin karriär som dansös,
debuterade vid filmen i Berlin och observerades
av Samuel Goldwyn, som tog henne med till
Hollywood, där hon uppburit huvudroller i
flera filmer, huvudsaki. uppmärksammad för
sin skönhet. R. A-g.
*Damm. 1. Se även Lungsjukdomar,
sp. 357.
2. Fasta d. av betong eller jord
byggas med allt större höjder. Den högsta
betongdammen hittills är Boulderdammen (se
d. o., suppl.) med 220 m höjd, eoch jorddammar
med större höjd än 100 m finnas. Betongen
har visat sig mindre motståndskraftig mot
vatten, än man tidigare antagit. Vanligt
portlandcement är ej lämpligt för stora
konstruktioner, utsatta för ensidigt vattentryck, och
ersättes därför med nyare cementsorter (se
Cement, suppl., sp. 809). För byggande av
höga jorddammar på ett ekonomiskt och
betryggande sätt kräves vidgad kännedom om
olika jordarters egenskaper. Ett intensivt
forskningsarbete på dessa områden pågår nu
bl. a. genom den 1928 bildade Commission
internationale des grandes barrages, som
samarbetar med världskraftkonferensen. Sveriges
insatser på dessa områden äro betydande.
Man kan numera framställa praktiskt taget
tät betong (se d. o., suppl.), varigenom
risken för vattnets genomsippring och cementets
urlakning minskas. Formrörändringar, först
vid betongens hårdnande och sedan under
vattnets och temp:s inverkan, kan man ej
förebygga men väl begränsa genom att
utforma och bygga d. med hänsyn till dem.
Dammkroppen uppdelas t. ex. i monoliter, som
kunna krympa och svälla utan att spricka.
Mellan dem ordnas vattentät förbindning,
som kan formförändras utan att brista.
Berggrunden under d. konsolideras och tätas nu
ofta medelst cementinjektering i borrhål
under högt tryck. En modern d., som byggts
med iakttagande av nämnda synpunkter, är d.
vid Krångede i Indalsälven (se bild 6 på
vid-stående plansch); betongkvantiteten i denna d.
är omkr. 25 % mindre än den, som skulle
erfordras för en gravitationsdamm av vanlig typ.
Man kan numera bygga betongdammar av
betydande mått även på lösare grund. Ett ex.
härpå är den av svenskar konstruerade, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
