Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Danmark - Administrativ indelning och befolkning - Jordbruk och boskapsskötsel - Fiske - Industri - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Danmark (Jordbruk och boskapsskötsel—Handel)
938
’ k
Areal, km2 Inv. Inv. per km2
Köpenhamn 73 617,069 8,453
Frederiksberg 9 106,251 11,806
Köpenhamns amt 1,165 206,207 177
Frederiksberg amt 1,359 114,716 84
Holbæk amt 1,737 122,443 70
Sorö amt 1,480 114,331 77
Præstö amt 1,693 118,372 70
Själland 7,516 1,399,389 186
Bornholms amt 1 Bornholm f 588 45,684 78
Maribo amt 1 Lolland-Falster J ■ 1,795 134,538 75
Svendborg amt 1,667 143,785 86
Odense amt 1,811 203,898 113
Fyn 3,477 347,683 100
ö a r n a 13,376 1,927,294 144
Vejle amt 2,349 168,897 72
Aarhus amt 2,515 260,464 104
Randers amt 2,467 150,489 61
Ö. Jylland 7,330 579,850 79
Aalborg amt 2,924 187,280 64
Hjörring amt 2,855 149,998 53
Thisted amt 1,776 83,716 47
N. Jylland 7,555 420,994 56
Viborg amt 3,058 145,967 48
Ringköbing amt 4,662 155,845 33
Ribe amt 3,069 143,015 47
V. Jylland 10,789 444,827 42
Haderslev amt 1,342 60,141 45
Aabenraa-Sönderborg amt 1,232 79,087 64
Tönder amt 1,309 38,463 29
Sönderjylland 2,882 177,691 46
Jylland 29,556 1,623,362 55,
Egentliga D... 42,931 3,550,656 83
Av D:s befolkning bodde 1930 1,558,910
pers. (43,9 %) i städerna och 1,991,746 (56,i %)
på landsbygden. I den förstnämnda siffran
ingår Köpenhamn (jämte Frederiksberg och
Gentofte) med 771,168 inv. Räknas inv. i
landsbygdens stadsliknande samhällen samt
förstadssamhällena till stadsbefolkningen,
stiger denna till 2,085,590 pers. (58,7 %).
Befolkningsrörelsen under senare år per
1,000-tal inv. framgår av följ. tab.
[-Emigranter-]
{+Emi-
granter+}
Döda Ingångna
äktenskap
Levande
födda
1921—30;
årligt medeltal 20,s 11,2 7,8 1,9
1931 .......... 18,0 11,4 8,1 0,8
1932 .......... 18,o ll,o 7,8 0,2
1933 .......... 17,3 10,6 8,8 0,2
1934........... 17,8 10,4 9,5 0,1
Av befolkningen beräknades 1930 31,5 %
livnära sig av jordbruk, skogsbruk och fiske,
29,o % av hantverk och industri, 10,9 % av
handel, 7,2 % av samfärdsel, 5,8 % av
offentlig tjänst, fria yrken m. m. och 6,1 % av
husligt arbete o. dyl.; 9,5 % stodo utanför varje
slags försörjningsarbete.
Jordbruk och boskapsskötsel. Av D:s yta
uppgåvos 1929 3,247,918 har som
jordbruksareal (åker, vall, äng och betesmark), 390.806
som skog, 51,377 som torvmossar och 294.879
har som hedmark, dyner m. m.
Jordbruksarealens användning 1934 samt skördens
storlek framgå av följ. tab.
Yta i har Skörd i 1,000 dt
Vete 115,200 3,546
Råg 154,300 2,778
Korn 345,900 9,716
Havre 387,700 10,037
Blandsäd 343,600 8,213
Potatis 77,900 13,948
Foderbetor 165,000 82,318
Kålrötter 207,100 117,493
Rovor 24,300 10,867
Sockerbetor 49,300 11,025
Grönfoder och hö (vall i) cirkulationsbruk) ....) j- 738,8Ool 14,234
Grönfoder och hö (per-1 manent vall) J J- 212,000 l
Ängshö 215,900 5,278
Husdjursbeståndet fördelar sig enl. senaste
uppgifter på följ, sätt:
Hästar ....... (1934) 524,700
Nötkreatur... (1934) 3,112,000
Svin ......... (1934) 3,130,400
Får .......... (1933) 178,700
Höns ......... (1933) 26,624.800
Kalkoner ... (1933) 116,100
Ankor ........ (1933) 1,049,800
Gäss ......... (1933) 449,700
Antalet jordegendomar har under perioden
1919—29 varit täml. konstant men visar
förskjutningar inom de olika storleksgrupperna.
De minsta egendomarna (0,55—3,3 har) ha
minskat i antal (38,525 1929), likaså de
största egendomarna (över 240 har; 306).
Styckningen till småbruk fortgår; 1920—34
upprättades 6,344 mindre jordbruksegendomar;
lån och understöd till dessa uppgingo till
102,9 mill. kr.
Fiske. 1934 funnos 452 fiskefartyg (över 20
bruttoton) om 14,491 bruttoton (därav 8
motorfartyg om 9.770 ton). Saltvattensfiskets
utbyte värderades 1933 till 34,9 mill. da. kr.,
utom ostronfångsten i Limfjorden (omkr. 2
mill. kr.).
Industri. Vid senaste yrkesräkning (15 juli
1925) funnos 89,189 hantverks- och
fabriksföretag med 392,475 anställda, därav 269,830
arb. Flera industrigrenar utvecklades
betydligt under 1920-talet. De senaste årens
ekonomiska kris har emellertid ogynnsamt
påverkat både exportindustrien och den på
inhemsk konsumtion inriktade industrien, och
följderna därav ha ännu ej övervunnits. De
viktigaste industrigrenarna voro följ,
(uppgifter för 1933, avseende företag under
stats-inspektion);
Antal företag Arb.- ’ antal Tillv.-värde i mill. da. kr.
Kvarnar 82 788 57,6
Sockertillv 11 2,503 —
Margarintillv 124 1,143 62,7
Tobaksfabriker 596 6,982 88,5
Slakterier,
konservfabriker 168 6,200 580,3
Textilindustri 401 25,902 206,1
Skofabriker 117 3,960 36,3
Träindustri 324 4,675 29,6
Cement, tegel, porslin och glas 375 7,654 54,5
Maskin- o. metallindustri 645 29,837 285,6
Pappersindustri 106 4,140 47,1
Handelns totala omfattning 1934 samt
fördelning på viktigare varuslag i mill. da. kr.
framgå av följ. tab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
