Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Danmark - Handel - Sjöfart - Kommunikationer - Statsfinanser - Myntväsen - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Danmark (Sjöfart—Bankväsen)
940
Export ......... 1,175,5
därav:
Levande djur ... 23,o
Fläsk, kött m. m. 443,9
Mejeriprodukter 276,9
Ägg .............. 82,8
Fisk ............. 35,6
Fodermedel ....... 20,7
Hudar och skinn 30,4
Talg, oljor m. m. 42,o
Cement, krita
m. m.............. 17,8
Fartyg, fordon,
maskiner ....... 75,o
Import ....... 1,354,2
därav:
Spannmål ......... 90,6
Fodermedel ..... 66,o
Frukt m. m........ 24,6
Kolonialvaror ... 65,9
Textilråvaror .... 30,5
Garn och tråd ... 36,9
Textilfabrikat ... 128,7
Konfektionsvaror 23,9
Skinn ............. 36,0
Petroleum o. a.
oljor .......... 86,3
Trävaror .......... 73,1
Vegetabilier ...... 73,1
Papper ............ 27,9
Kemikalier, göd-
selämnen ....... 83,9
Kol, koks o. s. v. 109,8
Järn, järnvaror 123,4
Andra metaller 41,3
Maskiner,
instrument .............. 103,7
Fördelningen på de viktigaste
handelslän-derna var s. å. (i mill. da. kr.):
Export Import
Tyskland .................... 181,8 288,3
Storbritannien .............. 738,9 407,i
Norge ........................ 32,9 27,6
Sverige ...................... 50,4 103,3
Sovjetryssland ................ 3,9 39,i
Polen (och Danzig) ............ 6,8 29,8
Nederländerna ................ 12,4 48,4
Belgien-Luxemburg .... 16,6 37,4
Frankrike .................. 15,i 40,6
U. S. A....................... 10,7 82,3
Argentina ..................... 2,s 25,5
Kina .......................... 0,9 37,1
Sjöfart. Handelsflottan (fartyg över 20
bruttoton) bestod 1934 av 1,868 fartyg om
1,171,542 bruttoton, därav 584 ångfartyg om
669,831 ton och 183 motorfartyg om 440,261
ton. Av det maskindrivna tonnaget voro 1934
i genomsnitt 61,000 ton upplagda (257,000
ton 1932).
Kommunikationer. Nya järnvägar ha byggts
bl. a. på Jylland, medan åtskilliga andra
linjer, som drivits med ekonomisk förlust,
nedlagts; 1934 uppgavs järnvägsnätet till 5,176
km, därav 2,503 km statsbanor. Snabbare
förbindelser ha möjliggjorts genom den 1935
färdiga bron över Lilla Bält (se d. o., suppl.),
blixttåg o. s. v.; en bro bygges f. n. även
mellan Själland och Falster.
Automobiltrafi-ken har starkt utvecklats, och D. överspännes
nu av ett tätt nät av omnibuslinjer. 1934
funnos 125,533 automobiler och 25,272
motorcyklar. D. är numera anslutet till den
internationella lufttrafiken (flyghamn vid Kastrup
på Amager). Radiotelegrafstationer finnas i
Köpenhamn, Lyngby och vid Blaavandshuk,
rundradiostationer i Kalundborg och
Köpenhamn. S. F.
Statsfinanser. Räkenskapsåret 1933—34
visade en inkomst av 376,5 mill. kr. och en
utgift av 393 mill. kr. Statens domäner gåvo
ett underskott på 0,5 mill. kr., statens
affärs-drivande verk m. m. på 20,5 mill. Skatten på
fast egendom gav 11,6 mill. kr., på inkomst
och förmögenhet 115,9 mill. Stämpelmedlen
uppgingo till 16,8 mill. kr.,
konsumtionsavgif-ter till 255 mill., andra smärre avgifter till
10 mill., klasslotteriet gav 2,7 mill. och
diverse intäkter 5,9 mill. Av utgifterna
användes till kung, kungahus och riksdag 3,1 mill.
kr., till utrikesrepresentationen 6,3 mill.,
försvaret 51,7 mill., för jordbruket 11,9 mill.,
inre administrationen och rättsväsendet 64,8
mill., sociala ändamål 130,4 mill., handel,
industri, sjöfart och fiske 7 mill., Grönland 2.1
mill., kyrkan 2,5 mill., undervisningen 64
mill., amortering av statsskulden 92 mill. kr.
Statsskulden var 31 mars 1934 1,292 mill.
kr., statens aktiva 1,778 mill. P. E-t.
Myntväsen. Guldmyntfotsystemet, som
återinfördes 1 jan. 1927, suspenderades ånyo 30
sept. 1931, eller ung. samtidigt som samma
åtgärd vidtogs i England, Sverige, Norge och
Finland. Liksom de övriga nordiska länderna
har D. (särskilt fr. o. m. andra halvåret 1933)
hållit en oförändrad pundkurs, vilket medfört
stabila växelkurser även i förhållande till
svenska och norska kronor samt finska mark
(jfr Sterlingblocket, suppl.). Vid
övergivandet av guldmyntfoten ställdes
valutahandeln under en av Nationalbanken utövad
statskontroll.
Bankväsen. D. har jämförelsevis många
affärsbanker (i febr. 1935 169), av vilka det
stora flertalet utgöres av småbanker med
enbart lokal betydelse. De tre största, Den
danske landmandsbank, Privatbanken i
Kjö-benhavn samt Kjöbenhavns handelsbank,
representera nära hälften av affärsbankernas
sammanlagda inlåning (944 av sammanlagt
2,008 mill. kr.). Behovet av långfristig
kredit, främst för jordbruket, förmedlas i hög
grad av de över 500 sparbankerna, som ha
lika stor inlåning som affärsbankerna, och
av kreditföreningar, som grunda sin
verksamhet på upptagna obligationslån till ett
större belopp än de båda bankgruppernas
sammanlagda inlåning. Särskild banklagstiftning
infördes först 1919, då även en
bankinspektion inrättades.
Efter inflationstiden ha affärsbankerna
haft att bemästra stora svårigheter, vilka
skärpts genom att kreditgivning tidigare
förekommit till stora industri- och
handelsföretag med starka spekulativa inslag.
Land-mandsbanken har upprepade gånger
rekonstruerats med stöd av staten, som vid den
senaste rekonstruktionen, 1928, helt övertagit
banken (se Landmandsbank, även i
suppl.).
1 maj 1933 infördes genom lagstiftning
maximiräntor för affärsbankernas,
sparbankernas och liknande penninginstituts
inlåning, näml. 3 % för inlåning med kortare
uppsägningstid än 3 mån. och 31/2 % för övrig
inlåning. Därigenom och genom
diskontosänkning samt genom att centralbanken,
Nationalbanken i Kjöbenhavn, och en för
ändamålet inrättad »krisefond» uppköpt
obligationer ha även utlåningsräntorna kunnat
reduceras. Lagstiftningen om maximiräntor för
bankernas inlåning förlängdes till 15 juli
1935, då den ersattes med frivilliga
överenskommelser mellan bankerna.
1934 utarbetades en plan för ombildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
