Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Danmark - Sport och idrott - Författning och förvaltning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Danmark (Författning och förvaltning—Historia)
946
för förbundet står bl. a. Dansk cykle union,
som har andra amatörregler.
I fotboll har D. spelat en betydande roll.
Kjöbenhavns boldklub, stiftad som
handbolls-klubb 1876, började 1879 spela fotboll, en
blandning av rugby och association. 1889
grundades Dansk boldspil union, som
utvecklades till D:s mäktigaste idrottsförbund. D.
blev en av Europas ledande fotbollsnationer
och var omkr. 1908—12, då två olympiska
silvermedaljer erövrades, näst England främst
i världen. D. har varit Sveriges läromästare
i fotboll; till en början voro danskarna
betydligt överlägsna, men nu har en utjämning
skett. Av hittills spelade 28 landsmatcher har
D. vunnit 17, Sverige 8, och 3 ha blivit
oavgjorda. Inalles har D. till 1 juli 1935 spelat
96 landsmatcher (53 vunna, 31 förlorade, 12
oavgjorda).
D. har även intagit en ledande ställning
inom kraftsportens grenar. 1888 stiftades
Kjöbenhavns atletklub, som hade
tyngdlyft-ning, brottning och boxning på sitt program
och utövat en för hela Norden banbrytande
verksamhet. I tyngdlyftning erövrade Viggo
Jensen 1896 en olympisk guldmedalj, och
Svend Olsen, som hemförde olympisk
silvermedalj 1932, tillhör internationell klass. De
stora namnen inom brottningen ha varit
Magnus Bech-Olsen och Jess Pedersen
(professionell världsmästare 1903 och 1908) samt
bland amatörerna tungviktarna Svend Nielsen
(världsmästare 1905, olympisk mästare 1906),
H. Egeberg (flera ggr världs- och
Europa-mästare 1907—10) och »brydekongen»
Johannes Jacobsen, de senare årens stora stjärna.
Boxningen, administrerad av Amatör bokse
union, har länge varit en populär sport i D.,
och de danska boxarna ha vunnit många
framgångar som både amatörer och
professionella; bland de förra märkas tungviktarna
Sören och Thyge Petersen (båda olympiska
silvermedaljörer) och lättviktaren Hans
Nielsen (olympisk mästare), bland de senare
världsmästaren »Battling» Nelsen och
Europamästa-ren Knud Larsen.
Vid sidan av fotbollen är cykelsporten
na-tionalidrotten i D., världens mest cykelåkande
nation. Redan tidigt hade dansk cykelsport
en framstående representant i Thorvald
Elle-gaard (flera ggr professionell världsmästare
1901—11), som numera är ledare för Ordrups
cykelbana, där bl. a. sedan 1908 amatörernas
Grand prix avgöres. På senare år har
Elle-gaard haft en efterföljare i Henry Hansen
(olympisk mästare 1928, världsmästare 1931),
som under en lång följd av år dominerat
landsvägsåkningen i Norden.
Inom den fria idrotten ha danskarna
saknat förmågor av högsta klass. Ett undantag
är löparen Henry Nielsen, som 1934 satte
världsrekord på 3,000 m. Den fria
idrotten ledes av Dansk athletik förbund,
sim-sporten av Dansk svömme- og livrednings
förbund. Simmarna och än mera simmerskor-
na ha nått vackra framgångar, särskilt Finn
Jensen, Else Jacobsen och Lilly Andersen.
, Motorsporten hade sin höjdpunkt under de
stora Fanöloppen (1911—24), i vilka världens
främsta motorförare deltogo. Sedan dessa
efter en olyckshändelse stoppats, blev det
någon nedgång, men motortävlingarna på
Amagers travbana (Farrispokalen och
nordiska mästerskap) samt på Korsörs
motorbana samla alltjämt stor publik. Bland mera
kända förare kunna nämnas M. Hansen, S. A.
Sörensen och S. A. Engström. Hästsporten
står högt i D., och de danska tävlingarna ha
betytt mycket även för Sveriges hästsport.
Kapplöpningsbanan vid Klampenborg är den
förnämsta; där avgöres danska derbyt (gr.
1910, t. o. m. 1917 skandinaviskt), och stora
tävlingar anordnas även på provinsbanorna i
Aarhus och Odense. Travsporten har sitt
centrum i Charlottenlund (n. Europas största
bana, där kontinentens bästa travare starta)
och på Amager. Ledande organisationer äro
Det danske travselskab och Föreningen til
den ædle hesteavls fremme, äldsta löpning
Köpenhamns steeple-chase, gr. 1895.
Bland övriga idrottsgrenar kunna nämnas
fäktningen, där Ivan Osiier under många år
varit den ledande mannen — liksom i hela
Norden — och Ellen Osiier 1924 blev
olympisk mästarinna, skyttet med tyngdpunkten
på kortdistansskytte och världsmästaren L. J.
Madsen, landhockey (silvermedalj vid
olympiska spelen 1920) samt tennissporten, som i
Einar Ulrich, Aksel Petersen och Poul
Hen-riksen haft några av sina största namn.
Även vinteridrott utövas i D., trots
klimatiska svårigheter. Skidsporten har många
utövare, som på senare år i allt större
utsträckning börjat söka sig till de svenska fjällen,
bandy spelades till fram mot 1925, då
ishockey i stället började vinna terräng, och
skridskosporten har i Ester Bornstein en god
representant. A-ö.
Författning och förvaltning. Amten äro
numera 24, i det att Aabenraa och
Sönder-borg amt sammanslagits till ett
(Aabenraa-Sönderborg amt). Om deras areal och
folkmängd se ovan, sp. 937.
Historia. Hösten 1926 framlade ministären
Stauning en plan för att avhjälpa krisen inom
näringslivet, dels genom direkta understöd,
dels genom igångsättande av arbeten m. m.,
men denna plan vann ej bifall hos
regeringspartiet (de radikala). Folketinget upplöstes
då, och vid nyval i dec. s. å. fingo vänstern
och de konservativa majoritet (77 röster mot
socialdemokraternas och de radikalas 69).
Ministären avgick, och Th. Madsen-Mygdal
bildade en vänsterregering, som stöddes av de
konservativa. Den nya ministären önskade
bekämpa krisen genom att nedbringa
skattebördan och minska statsutgifterna. 1927
genomfördes sålunda minskning av
statstjänstemannens löner samt besparingar på det
sociala utgiftsområdet, samtidigt som
förmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
