Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Danmark - Försvarsväsen - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Danmark (Sport och idrott)
944
vissa bevakningsavd. 1922 års härordning
byggde i väsentligt mycket större
utsträckning på uppsättandet av reservformationer
vid mobilisering. — Kavalleriet
(värnplikts-kontingent 380 man) omfattar 2 reg:ten med
sammanlagt 7 ryttarskvadroner, 5
cykelskva-droner, 2 pansarbilkomp. och 2 kulspruteavd.
— Artilleriet (värnpliktskontingent 974 man)
består av 3 fältart.-reg:ten och 1
luftvärns-division. Sammanlagt omfattar fältartilleriet
8 lätta divisioner (därav 2 motoriserade) om
3 (7,5 cm) kanonbatterier och 3 tunga
divisioner (samtliga motoriserade) om 1 (10,5 cm)
kanon- och 2 (15 cm) haubitsbatterier.
Luft-värnsdivisionen har 8 motoriserade batterier.
Som en svaghet i härordningen betecknas i
allm., att Köpenhamn icke erhållit ett fast
luftförsvar. Flygtrupperna (med
ballongparken) omfatta 2 flygavd. samt
ballongkompanier. Flygplansmaterielen — i allt ett
30-tal maskiner — omfattar jakt-, spanings- och
skolflygplan. — Ingenjörtrupperna
(värnpliktskontingent 300 man) äro sammanförda
till 1 reg:te om 2 pioniär- och 1
signalbataljon. Av trängtrupper (värnpliktskontingent
230 man) finns 1 trängavd. med 2
hästanspän-da komp, och 1 bilkomp. Utöver de
ovannämnda truppslagen finnas vissa kårer m. m.,
avsedda för härens underhållstjänst samt
garnisonstjänst o. dyl. De äro: härens tekniska
kår (anskaffning och underhåll av vapen och
fordonsmateriel m. m.), härens
byggnads-tjänst, förplägnadskåren (förplägnad,
kassa-och räkenskapsväsende),
materielintendentu-ren, läkar- och veterinärkårerna,
auditörkå-ren (rättskipningen) samt garnisons- och
hjälptrupperna. De senare äro avsedda för
vakt-, ordonnans- och handräckningstjänst.
De värnpliktigas aktiva tjänstgöring är
fortfarande fördelad på första utbildning,
fortsatt tjänstgöring samt
repetitionsövning-ar. Den fortsatta tjänstgöringen avser för
huvuddelen av de värnpliktiga
befälsutbild-ning, till vilken uttagas omkring 12 % av
den inkallade årskontingenten.
Utbildningstidens längd i månader framgår av
nedanstående tab.
Truppslag
Första [-utbildning-]
{+utbild-
ning+}
Fortsatt [-tjänstgöring-]
{+tjänst-
göring+}
som
meniga
Fortsatt
tjänstgöring för
be-fälsutbildning
och som
värn-pliktigt befäl
Korpra-
Kornet-ler ter
Infanteriet (utom
livgardet) .............. 5 — 9 12
Livgardet .............. 10 — 4 7
Ryttarskvadron ... 12 2 5 5
Cykelskvadron ........... 5 — 12 12
Pansarbilkompani .5 — 12 12
Beridet fältartilleri 5 — 7 — 12 12
Motoriserat » 5 — 12 12
Luftvärnsartilleri .5 — 12 12
Ingenjörtrupperna 6 — 12 12
Flygtrupperna ........... 7 — 12 —
Trängkompani ............ 2 6 — —
Bilkompani ........... 61/2 — — —
Repetitionsövningarnas antal är för
huvuddelen av de värnpliktiga 2 om 25 dagar. —
En särskild organisation utgör Bornholms
värn, avsett för öns försvar, öns
värnpliktiga erhålla sin första utbildning vid övriga
truppförband men fullgöra sina
repetitionsöv-ningar (3 om 14 dagar) vid värnet, där
inkallelser och övningar äga rum vartannat år.
Truppernas lydnadsställning är nedanst.:
Själländska divisionen ‘ 7 :e inf.-reg .tet
Livgardet Jylländska dragonreg:tet
l:a inf.-reg:tet 3 :e fältart.-reg:tet
4 :e »
5 . e „ Direkt underställda chefen
Gardeshusarreg :tet f°r Ocneralkommandoen
1 :a fältart.-reg:tet 10 :e art.-divisionen (luft-
2:a » värnsdivisionen)
Jylländska divisionen Harens flygtrupper med
2 : a inf .-reg: tet ballongparken
3 :e » Bornholms värn
6 :e » Trängavd.
Dislokationen framgår av kartskiss på sp.
941—942. Det fasta försvaret
(kustbefästningarna vid Köpenhamn) överfördes 1932
till marinen. C. A. E.
örlogsflottan består (1935) av: 3
kustförsvarsfartyg (pansarskepp), 21
torpedbåtar och 8 undervattensbåtar med sammanlagt
16,600 tons deplacement; härtill komma 3
min-utläggare samt bevakningsfartyg o. dyl.
Under byggnad äro 2 torpedbåtar och 3
undervattensbåtar. Antalet krigsflygplan,
tilldelade marinen, uppgår till 33. Marinens personal
utgör 1,500 man. ö-g.
Sport och idrott. Banbrytare i D. för fysisk
fostran var Franz Nachtegall (»den danska
gymnastikens fader»), som 1793 grundade ett
gymnastiskt sällskap i Köpenhamn, den nyare
tidens första. Nachtegall, lärjunge till Guts
Muths, verkade för tyska Turnén, som
infördes i skolorna redan på 1820-talet och
oinskränkt härskade i D. till slutet av 1880-talet,
då N. H. Rasmussen (utexaminerad från
Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm 1887)
började ett energiskt arbete för svensk
gymnastik. Den därvid uppblossande striden i
gymnastikfrågan ledde till ingripande från staten.
Resultatet blev en kompromiss, som dock i
huvudsak innebar en seger för svensk gymnastik,
något modifierad efter danskt kynne. Genom
Rasmussens och gymnastikinspektör K. A.
Knudsens verksamhet har sedan den svenska
gymnastiken, stödd av det 1911 i Köpenhamn
inrättade Statens gymnastikinstitut, spelat en
dominerande roll. Senare har Niels Bukh (se
d. o., suppl.) vunnit stort erkännande genom
sin »grundgymnastik», en rytmisk
tänjnings-gymnastik, byggd på de Lingska idéerna.
Numera kallar Bukh sin skapelse dansk
gymnastik, och genom livlig propaganda i
utlandet har denna snabbt nått världsrykte.
I den moderna idrottsrörelsen har D. tagit
livlig del. I spetsen för D:s idrott står Dansk
idræts förbund (gr. 1896), som omfattar 16
specialförbund. Förbundet åtnjuter statsanslag
och hade 1 jan. 1935 över 100,000 medl.
Utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
