Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Densusianu, Ovid - Dent, Edward Joseph - Denton - *Denuntiation - *Departement - *Departementalreformen - *Departementalstadgan eller Departementsstadgan - Demartementslag - Dépèche de Toulouse - *Depew, Ch. M. - *Deplacement - Deponeringsrätt - *Deportation - Déposé - *Deposition - *Depositum - Depot - *Depåfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Dent—Depåfynd
978
D. har bl. a. publicerat en grundläggande
»Histoire de la langue roumaine» (I 1901,
II 1914 ff.), värdefulla uppteckningar i
rumänsk dialektologi och folklore (i fr. övers,
finnes »Florilège des chants populaires
rou-mains», 1934) och »Literatura romtnä
moderna» (I 1920, 3:e uppl. 1929; II 1921, 2:a
uppl. 1929; III 1933). Han utger sedan 1923
tidskr. Grai si Suflet. A. Lbd.
Dent, Edward Joseph, engelsk
musikforskare (f. 1876), prof, i musikvetenskap i
Cambridge 1926, ordf, i Internationale
Ge-sellschaft für Musikwissenschaft 1932. D. har
skrivit betydande musikhistoriska arbeten,
ss. en biogr. över A. Scarlatti (1905),
»Mo-zarfs operas» (1913; på ty. 1922),
»Founda-tions of english opera» (1928) och en
Händel-biogr. (1934). Han har för engelska scener
översatt texterna till Mozarts tre
huvudoperor. Med livligt intresse även för modern
musik har D. därjämte utgivit »Terpander or
music and the future» (1926) och en biogr.
över F. Busoni (1933) samt varit ordf, i
Internationella sällskapet för samtida musik
(se d. o.), sedan det bildades. H. G-t.
Denton [de’nton], stad i n. Texas, U. S. A.,
50 km n. n. ö. om Fort Worth; 9,587 inv.
(1930). Säte för North Texas State teachers
college (gr. 1901; 1,703 stud. 1934) och Texas
state college for women (gr. 1903; 1,251 stud.
1934).
*Denuntiation, inom civilrätten ett
meddelande till gäldenären om överlåtelse av en
fordran. Jfr Cession 2. Å. M.
*Departement. 1. Ny stadga för ärendenas
fördelning mellan statsdep. är utfärdad 12
dec. 1930. I den ha ändringar senare
vidtagits, liksom också i 1921 års instr.
*Departementalreformen. 1. Om dess
förhistoria och verkningar se akad. avh. av A.
Forssell (1918), H. Cavalli (1920) och H. A.
Olsson (1934).
*Departementalstadgan eller D e p a r t
e-men t sstadgan bestämmer ärendenas
fördelning mellan statsdep. Se
Departement 1, även i suppl.
Departementslag, utfärdad 19 juni 1919,
bestämmer de olika departementens
verksamhetsområden. Se Departement 1.
Dépèche de Toulouse [depä’/ de tolö’z],
ra-dikal(socialistisk) tidning i Toulouse, franska
landsortens största och inflytelserikaste, gr.
1870. Huvudred, sedan 1932 är M. Sarraut;
familjen Sarraut är huvuddelägare i tidningen.
*Depew, C h. M., dog 1928.
*Deplacement. Ett krigsfartygs m a x i m
i-deplacement är vikten av fartyget med
utrustning och fulla förråd, standar
d-eller Washingtondeplacementet
(enl. definition, given av
Washingtonkonfe-rensen) vikten av fartyget med utrustning
men utan bränsle och matarvatten, k o
n-struktionsdeplacementet vikten av
fartyget med viss del av utrustning och
bränsleförråd.
Förhållandet mellan ett fartygs volym
under vattenlinjen och den kring
undervattens-kroppen omskrivna parallellepipeden
(produkten av längd och bredd i vattenlinjen
samt djupet under denna) kallas d e p 1 a c
e-mentsfyllighet eller
blockkoefficient och är i viss mån betecknande för
fartygets egenskaper. Typiska lastfartyg med
låg fart ha i regel blockkoefficienter omkr.
0,8, medan motsv. tal för snabbgående fartyg
ofta understiger 0,5. E. Hlr.
Deponéringsrätt, rätt att fullgöra betalning
(se d. o., suppl.) genom skuldbeloppets
deponering i allmänt förvar.
*Deportation till avlägsna orter inom
landet har under senare år utom i Ryssland
(bl. "a. till Solovetskijöarna) även tillämpats
för politiskt misshagliga i andra länder, ss.
Italien (bl. a. till Lipariska öarna). Se även
Koncentrationsläger, suppl.
Déposé [depåze’], fr., lagskyddad. M a
r-que déposé e, inregistrerat varumärke.
•Deposition. 1. Om d. i allmänt förvar
såsom sätt att fullgöra betalning se
Betalning, suppl.
*Depositum. Ett särskilt slag av d. är
deponerande av varor i upplagshus (se d. o.;
jfr W a r r a n t s).
Depot [-på’], förvar av värdepapper o. a.
värdeföremål (se B a n k,
notariatavdelning-arna, sp. 840).
*Depåfynd från förhistorisk tid indelas i
flera grupper efter sin sammansättning och
de olika syften, i vilka de nedlagts. H a
n-d e 1 s f y n d, lager av färdiga föremål el.
halvfabrikat, oftast ett stort antal av samma
slags föremål, tydligen nedlagda av resande
handelsmän el. dyl. för att åter tagas upp.
Gjutfynd, i huvudsak kasserade föremål
av metall och även metall som råvara. Dessa
föremål ha varit avsedda att smältas ned
men ha gömts undan av någon anledning.
Skattefynd, dyrbara föremål av
ädelmetall, mynt o. dyl. Dessa äro nedlagda
under krigiska tider för att räddas undan
plundrande fiender; detta framgår tydligast
av myntfynden, som gruppera sig till
bestämda epoker och begränsade områden. V
o-t i v f y n d, föremål, nedlagda som offer åt
högre makter. Under stenåldern äro fynd
med föremål, grupperade på ett visst sätt,
t. ex. flintyxor, lagda i en halvcirkel i en
mosse, att hänföra till denna grupp. De
talrika d. från bronsåldern, vilka endast
innehålla kvinnosmycken, anses av vissa forskare
vara offrade av kvinnor till en
fruktbar-hetsgudinna. I motsats till dessa fynd, som
blott innehålla samtidigt nedlagda föremål,
stå fynden från källor, där föremål under
lång tid offrats åt ktoniska gudomligheter;
särskilt berömda äro källfynden från
bronsåldern i S:t Moritz (Schweiz). Källoffer från
skilda tider hittas ofta i hälsokällor, som
användas ännu i dag (jfr offren i svenska
trefal-dighetskällor; se Kä 11 ku It). En särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
