Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deutsche Unionbank A.-G. - Deutz, Motorenfabrik, A.-G. - *Dewey, M. - Devold, Hallvard - *Devrient, familj - *Devrient, K. - Dexel - *Diakon, Svenska diakonanstalten - *Diakonissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Deutz—Diakonissa
990
Berlin, bildades under medverkan av Kreuger
& Toll 1 april 1924 genom sammanslagning
av Credit und Sparbank och bankirfirman
Veit, Selberg & Co. Efter
Kreugersamman-brottet undergick banken 1933 sanering, och
den av Kreuger & Toll innehavda
aktiemajoriteten överflyttades på Svenska
tändsticks-a.-b. Eget kapital utgjorde 1 jan. 1935 5,4
mill. Rmk. E. H-ss.
Deutz [dåits], Mo t or enf ab r ik D. A.-G.,
Köln, tysk motorfabrik, gr. 1864 av N. Otto
(se d. o.) och E. Langen, det första företag,
som lyckades tillverka enkla och driftsäkra
gasmotorer. På 1890-talet upptogs även tillv.
av bensinmotorer. D. stod 1872—82 under
ledning av Gottlieb Daimler (se d. o.), som
där gjorde de grundläggande experimenten
för konstruktionen av den bensindrivna
auto-mobilmotorn. E. Hlr.
♦Dewey, M., dog 1931. Biogr. av G. Dawe
(1932).
De’vold, Hallvar d, norsk fångstman (f.
1898), cand. oecon. 1920. Har i många år
övervintrat i arktiska trakter som fångstman,
radiotelegrafist och meteorologisk observatör.
27 juni 1931 hissade D. norska flaggan vid
Myggbukten på östgrönland och tog landet
mellan Carlsbergfjorden i s. och
Besselsfjor-den i n. i besittning i norske konungens namn.
Detta ledde till en norsk-dansk process inför
Haagdomstolen 1932—33 (jfr Grönland,
suppl.). W-tK.
♦Devrient [dovriä’], tysk skådespelarfamilj.
Litt.: J. Bab, »Die Devrients» (1932).
♦Devrient [dovriä’], K. — Max D. dog 1929.
Dexel, se Tunnbinderi och Yxa.
♦Diakon. Svenska
diakonanstalten, som numera ligger i Enskede
församling, har under senaste årtiondet starkt
utvidgat sin vårdande verksamhet, särskilt i
fråga om epileptikervården, som nu har 7
olika vårdhem, därav 3 på egendomen Scheve
i överjärna socken, med inalles 208
vårdplatser. På Berga finnes en klinisk avd.
inrättad, där vetenskapliga studier bedrivas
angående epilepsi. Alkoholistanstalten Björknäs
har genom förvärvet av egendomen östfora i
samma socken mer än fördubblats och har nu
65 vårdplatser. Antalet invigda d., som 1935
kvarstå i tjänst, är 148. K. S-g.
♦Diakonissa. I Sverige finnas numera fyra
diakonissanstalter: E r s t a i Stockholm med
540 systrar (vid slutet av 1934) och filialerna
barnhemmet Stjärnvik, skyddshemmet
Sjötorp, skyddshemmen å Viebäck, sjukhemmet
Nissabo, blindskolan i Uppsala och
vilohemmet Ekenbergsvik, Samariterhemmet
(se d. o.) i Uppsala med 340 systrar, därav
159 diakonissor och 181 församlingssystrar,
V å r s t a i Härnösand, självständig sedan
1928, med 70 systrar och filialerna
Älands-hemmet för kroniskt sjuka och
skyddshemmet Gälegården, Göteborgs
diakoni s san s t a It med 69 systrar och filialen
Härsjögårdens skyddshem.
I fråga om d:s utbildning ha viktiga
förändringar genomförts. Ersta och
Samariterhemmet äro sedan 1923 statligt godkända
sjuksköterskeskolor med treårig
sjukvårds-utbildning. Då systrarna från Vårsta och
Göteborg erhålla sin avslutande
sjukvårdsut-bildning på Ersta, genomgå även dessa
systrar treårig sjuksköterskeskola.
Samariterhemmet har alltjämt sin systerutbildning
uppdelad på de båda linjerna: diakonisslinjen och
församlingssysterlinjen. Församlingssystrarna
arbeta huvudsaki. på landsbygden, och
Samariterhemmet har genom sin
församlingssyster-utbildning banat väg för en ordnad sjukvård
på landsbygden, innan ännu
distriktssköter-skeutbildningen börjat organiseras. D:s
utbildning omfattar vid alla fyra anstalterna
omkr. 5 år. Utöver sjukvårdsutbildning
erhålla både d. och församlingssystrar
diako-nisk utbildning, som avser personlighetens
fördjupande och fostran men också omfattar
teoretisk och praktisk utbildning för en
hjälpande gärning inom fattigvården,
barnavården, hemvården, församlingsvården och
uppfostran. Några d. och församlingssystrar ha
dessutom genomgått Statens
distriktssköter-skeskola och äro anställda i av stat och
landsting anordnad distriktssjukvård.
Julkalendern Febe är gemensam för alla fyra
anstalterna. De tillhöra alla Kaiserswerthförbundet.
Församlingshyddan i Göteborg har aldrig
haft något direkt med diakonissaken och
dia-konissutbildningen att göra.
Metodist-episkopalkyrkan i Sverige har en
diakonissanstalt, Betaniastiftelsen i
Stockholm, numera statligt godkänd
sjuksköterskeskola med treårig sjukvårdsutbildning.
Stiftelsens systrar erhålla även diakonisk
utbildning, som omfattar 1/2 år. Systerantalet är 68.
Betaniastiftelsen äger »systrahem» i
Stockholm, Malmö och Göteborg, mindre sjukhem
i Stockholm, Göteborg och Stocksund samt
ett vilo- och konvalescenthem i Alingsås.
I Norge har diakonissanstalten i Bergen
blivit självständig och undergår f. n. betydande
utveckling. Menighedssösterhjemmet har
nyligen fått sin egen föreståndare och räknar
omkr. 500 systrar.
I Danmark öppnade Isabella
Brockenhus-Löwenhielm i Köpenhamn 1895 en klinik
och en sjukavd. för spädbarn,
Arbetsstugorna och sjuksköterskeskolan i Nörre Allé.
1900 ombildades sköterskeskolan till
Diako-nissehuset S:t Lukasstiftelsen, som blev
Danmarks andra diakonissanstalt. Den anslöt sig
till inre missionen och står alltjämt denna
riktning nära. 1933 flyttade den in i nya
byggnader med ett sjukhus med plats för
150 sängar. I kolonien Filadelfia i s. Själland
har Danmark fått sin tredje diakonissanstalt.
Redan 1897 hade läkaren Adolph Sell där
grundat en anstalt för epileptiska och
sinnessjuka och i anslutning härtill börjat utbilda
egna vårdare (diakoner) och vårdarinnor.
Småningom ökades utbildningen, och 1913
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
