- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
997-998

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dickinson, Goldsworthy Lowes - *Dickinson, sir W. - Dicksee, sir Francis Bernard - Dickson, Beatrice Cecilia Eliza - Dickson, Charles Robert - Dickursby - Diclytra - Dicranum - Dictys Cretensis - *Didring, E. - Didymóteichon - Diebold, Bernhard - Diederichs, Eugen - Diehl, Karl - *Diehl, M. Ch. - Dielektrikum - *Diels, L. - *Diemer, A. M. - Diercks, Gustav - Dieselelektrisk järnvägsdrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

997

Dickinson, W.—Dieselelektrisk järnvägsdrift

998

and cure» (1923), »The International anarchy
1904—1914» (1926), »Goethe and Faust» (1928;
tills, m. F. Melian Stawell), »After two
thou-sand years» (1930) m. fl. och den
filosofiskallegoriska dikten »Magic flute» (1920). D.
var en humanist med rik och mångsidig
intressesfär; nationalismen och imperialismen
voro honom antipatiska. — Eng. biogr. av E.
M. For ster (1934). R-n B.

*Dickinson, sir W., blev 1930 1 :e baron D.
of Painswick. Han övergick 1930 till
Labour party, 1931 till den nationella grupp,
som följde MacDonald. 1931 valdes D. till
president i Världsförbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden. N. Km.

Dicksee [di’ksl], sir Francis Bernard
(Frank), engelsk landskaps- och
porträttmålare (1853—1928), en av prerafaelismens (se
d. o.) efterföljare, såväl i motivval $om i
maner. I Tate gallery i London finns D-.s
symboliska målning »Harmony». E. L-k.

Dickson, Beatrice Cecilia Eliza,
filantrop (f. 1852 31/3), dotter till J. J. D.
Oavlåtligt verksam på det sociala området,
har hon som frikostig mecenat fullföljt sin
släkts traditioner. D. var sekr. i Sveriges
första blåbandsförening 1884—99, ordf, i
Svenska kvinnornas kristliga
nykterhetsförbund 1894—1926 och styrelseled. i a.-b.
Göte-borgssystemet 1907—17. Hon tillhör styrelsen
för Göteborgs praktiska hushållsskolor för
flickor (sedan 1916) o. a. institutioner, deltog
i grundandet av K. F. U. K. och var ordf, i
dess Göteborgsavd. 1891—1916 samt blev
därefter dess hedersordf. E. H-n.

Dickson, Charles Robert, bankman,
försäkringsman (f. 1876 10/4), son till R. D.
Blev jur. utr. kand. 1900, var kassadir. i
Stockholms enskilda bank 1907—10, därefter
sekr. hos Svenska bankföreningen, 1917—28
dess verkst. dir. samt är sedan 1929
jourhavande dir. i Skandia-Freja. D. har varit
led. av flera kommittéer för skatte- och
kreditfrågor m. m. Tills, m. G. A. Köersner har
D. utgivit »Moratorium» (5 bd, 1915—22).

Dickursby, fi. Tikkurila, stationssamhälle
16 km n. ö. om Helsingfors, vid järnvägen
Helsingfors—Kervo. Industriella
anläggningar och statens lantbruksförsöksanstalt.

Diclytra, se Löjtnantshjärta.

Dicränum, se Bladmossor, bild 18 på pl.

Di’ctys Crete’nsis, se T r o j a s a g a n.

*Didring, E., dog 1931. Av D :s sista verk
må nämnas romanerna »Mästerlotsen» och
»Dyningar» (1926—27; utgöra en forts, av
»Stormens öar»; trilogien skildrar fiskares
och lotsars liv i Stockholms yttre skärgård
under ett par släktled), »Skådespelerskan»
(1928) och äventyrsberättelsen »Det
mörkblå frimärket» (1932) samt Norrlandsdramat
»Vilddjuret» (uppf. i Sthlm 1929; tr. s. å.).
— Litt.: R. G: son Berg, »E. D.» (i Ord och
Bild 1931). R-n B.

Didymöteichon [öidimå’til$ån], se D i m
o-t i k a.

Diebold [dfbålt], Bernhard, tysk
författare (f. 1886), fil. dr, var först skådespelare,
sedan regissör och under många år kritiker
och red. i Frankfurter Zeitung. Bland D:s
litteratur- och teaterhistoriska arbeten kunna
nämnas »Das Rollenfach im deutschen
Thea-terbetrieb des 18. Jahrhunderts» (1912),
»Anarchie im Drama» (1921; 4:e uppl. 1928)
och »Der Fall Wagner, Revision» (s. å.). R-n B.

Diederichs [dFderi^s], Eugen, tysk
förläggare (1867—1930), grundade 1896 ett förlag
i Florens, som han sedan flyttade till
Leipzig och 1904 till Jena. D. var en idérik,
experimentellt anlagd natur, som särskilt
intresserade sig för nyromantisk diktning,
germansk folklig fornlitteratur, grekisk,
österländsk och medeltida filosofi och
mystik, modern socialvetenskap och politik. Han
var en föregångare i fråga om smakfull
bokutstyrsel. — D. var först g. m. H e 1 e n e
V oi g t - D iede ri c h s, sedan med L u 1 u
von Strauss und Torne y. R-n B.

Diehl [dil], Karl, tysk nationalekonom (f.
1864), blev e. o. prof, i Halle 1893 samt ord.
prof, i Freiburg im Breisgau 1908; emeritus
1934. D. har utövat ett betydande inflytande
på tysk forskning; hans undervisning har
starkt betonat det ekonomiska livets
beroende av sociala och rättsliga faktorer men
haft föga förståelse för nyklassicismen (se
Nationalekonomi, sp. 748). Bland hans
arbeten märkas en kritisk kommentar till
Ricardo (se d. o.) och »Theoretische
National-ökonomie» (4 bd, 1916—33). Till bekämpande
av socialismen har han utgivit det populära
arbetet Ȇber Sozialismus, Kommunismus und
Anarchismus» (1906; 2:a uppl. 1911; sv. övers,
med tillägg om svensk socialdemokrati av K.
Hildebrand 1913). E. F. K. S-n.

*Diehl, M. C h., har även utgivit bl. a.
»L’art chrétien primitif» (1928), »Choses et
gens de Byzance» (1929) och »La peinture
byzantine» (1933). 1930 ägnades honom en
stor festskrift, »Mélanges Ch. D. Études sur
1’histoire et sur Fart de Byzance» (2 bd).

Diele’ktrikum, se Elektricitet, sp. 562.

*Diels, L., blev 1933 led. av sv. Vet.-akad.

*Diemer, A. M., är sedan 1926 lektor i
Ha-derslev.

Diercks [dirks], Gustav, tysk
kulturhistoriker (1852—1934), skrev ett stort antal
arbeten om Spaniens historia, dess andliga och
materiella kultur, arabernas inflytande på
den medeltida europeiska utvecklingen m. m.

Dieselelektrisk järnvägsdrift [di’sel-]. Vid
användning av dieselmotorer för drift av
järnvägsfordon, vilket bl. a. med hänsyn till
dieselmotorns låga bränslekostnader erbjuder
fördelar, kan motorns vridmoment överföras
till drivhjulen på antingen mekanisk eller
elektrisk väg. överföringen måste även medge
reglering av hastigheten, enär dieselmotorn
själv ej särskilt väl lämpar sig för sådan
reglering. Den mekaniska överföringen
brukas med fördel vid smärre behov huvudsaki.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free