Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dieselelektrisk järnvägsdrift - Dietrich, Marlene - Dietrich, Otto - Dietzel, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Dietrich—Dietzel
1000
för m o t o r v a g n a r (se d. o., även i suppl.),
medan den i allm. ej visat sig fullt vuxen
större effekter. Man har här även försökt
hydrauliska kopplingar av olika system, men
dessa ha av varierande skäl ej funnit någon
större användning. Det system, som
fungerat tekniskt tillfredsställande även för mer
krävande behov, är den elektriska
överföringen, varvid till dieselmotorn kopplas en
generator, som driver de till fordonets axlar
kopplade elektriska motorerna. Reglering av
dessa motorers hastighet vid start eller under
gång kan ordnas på flera sätt. Om generatorn
förses med en särskild liten tillsatsmaskih
för alstring av sin magnetiseringsström
(matar- eller magnetiseringsmaskin), kan genom
dennas reglering ej endast hastigheten
varieras från stillestånd till maximalvärde utan
även fartriktningen omkastas utan någon
ändring av strömkretsen i övrigt
(Leonard-s y s t e m). Enär man under körning vill
utnyttja dieselmotorns effekt så fullständigt
som möjligt, söker man ofta genom särskilda
anordningar ernå automatisk anpassning av
motorernas spänning och hastighet.
Leonard-systemet medger fullt kontinuerlig reglering
över dieselmotorns hela arbetsområde. I
många fall är en enklare reglering till fyllest;
man slopar då matarmaskinen och låter
generatorn arbeta självmagnetiserad, varvid
man dock ofta på vanligt sätt inkopplar
motstånd i motorströmkretsarna för att
underlätta starten. Även en reglering av
dieselmotorns hastighet i 2—3 steg i kombination
med den elektriska regleringen förekommer
ibland.
D i e sel ele k t r i sk a lokomotiv ha
byggts för effekter upp till närmare 3,000 hkr
(Canadian national railways), och än större
maskiner äro under utförande (1935). Det
Dieselelektriskt maskineri för större motorvagnståg. Bilden visar två
sammanbyggda dieselmotorer jämte tillhörande generatorer och
hjälp-maskineri, allt monterat på en fyrhjulig boggi.
dieselelektriska systemets fördelar i
regle-ringshänseende motverkas av maskineriets
betydande vikt och kostnad, trots att man
efter hand genom ökning av
omloppshastigheten hos såväl dieselmotorer som elektriska
motorer lyckats uppnå en viss viktreduktion.
Det elektriska överföringssystemet är
självfallet ej begränsat till dieselmotorn som
primär motor; i själva verket brukas det även
vid vagnar och lokomotiv för drift med
bensin eller råolja. I begränsad omfattning har
det även funnit användning för drift av
om-nibusar. J. K.
Dietrich [di’tri^], Marlene, tysk
filmskådespelerska (f. 1902). Utbildades till
musiker och kom därefter till filmen. Hon hade
sin genombrottsroll som motspelerska till
Emil Jannings i »Blå
ängeln» . (regi Josef
von Sternberg), fick
kontrakt hos
Para-mount och gjorde där
med v. Sternberg som
regissör en snabb
karriär. Hon har haft
huvudroller bl. a. i
»Marocko», »X 27»,
»Shanghaiexpressen»,
»Höga visan»,
»Röda kejsarinnan» och
»Spansk karneval». D.
är en i hög grad artificiell artist, som av de
flesta kritiker karakteriserats såsom en
produkt av v. Sternbergs mästerliga om också
excentriska regikonst. R. A-g.
Dietrich [di’tri^], Otto, tysk politiker (f.
1897). D. deltog från mars 1915 som
frivillig i världskriget och befordrades till
reservofficer. 1921 blev han vid univ. i
Frei-burg im Breisgau doctor rerum politicarum
och verkade därefter vid
handelskammaren i Essen samt
som handelsjournalist. Han
blev 1 aug. 1931 det
nationalsocialistiska partiets
presschef och 1 maj 1933 det
tyska pressförbundets ordf.
Han har skrivit »Mit Hitler
in die Macht» (1933; flera
uppl.). Å. S-n.
Dietzel [dftsel], Heinrich,
tysk nationalekonom (f. 1857),
prof, i Dorpat 1886—90, i Bonn
1890—1925; har företrätt
nyklassicism och gränsnytteteori
i versioner, vilka utsatts för
stark kritik, samt frihandel
även efter världskriget (»Die
Bedeutung des ’nationalen
Systems’ für die Vergangenheit
und für die Gegenwart», 1925).
D. har även utgivit bl. a. en
utförlig monogr. över J. K.
Rodbertus (2 bd, 1886—88).
E. F. K. S-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
