Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Diplomati - *Diplomatik - Diplozoon - Dipol - Dirac, Paul Adrien Maurice - Dire-Daua - *Dirhem - *Dirigold - *Diriks, C. E. - Dirt track - Dischidia - *Disconto-Gesellschaft - *Disful, Dizful - Diskriminera - Disney, Walter - *Dispersion - Disperst system - Dispositionsfond - *Disputation - *Disraeli, B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diplomatik—Disraeli
1009
um 1500» (i Historische Zeitschrift, bd 138,
1928); J. Jusserand, »L’école des
ambassa-deurs» (1934).
*Diplomatik. Om svenska
diplomförfalskningar se N. Ahnlund, »Nils Rabenius (1648—
1717)» (1927), om hamburg-bremenska
dipiom-förfalskningar se Toni Schmid, »Sveriges
kristnande» (1934). För svensk d. jfr S. Jansson,
»Svenskt skrivskick under medeltiden och
fram till våra dagar» (i »Svend Dahls
biblio-tekshandbok», utg. av S. E. Bring, bd 1, 1924),
och M. Hammarström, (inledningskapitlen till)
»Glossarium till Finlands och Sveriges
latinska medeltidsurkunder» (1925). Uppslagsrika
svenska handskriftsundersökningar ha
publicerats av E. Neuman (i Samlaren 1927, 1931
och 1934 samt Uppsala Univ:s Ärsskr. 1934).
Om norsk d. se J. Agerholt, »Gamal
brev-skipnad» (i Meddelelser fra Det Norske
Riks-archiv, bd 3, h. 3—4, 1928—33). Av H.
Bress-lau, »Handbuch der Urkundenlehre», utkom
bd 2: 2 1931, utg. av H. W. Klewitz. Av
litt. rörande d. märkas vidare: H. Zatschek,
»Studien zur mittelalterlichen
Urkundenlehre» (1929); A. Köcher i Scandia 1929; A.
de Boüard, »Manuel de diplomatique
fran-gaise et pontificale» (s. å.); F. Dölger,
»Fak-similes byzantinischer Kaiserurkunden» (1931);
M. Granzin, »Die Arenga» (1930); R. L. Poole,
»Studies in chronology and history» (1934);
H. Steinacker i Historische Zeitschrift, bd
150, 1934. Se även Diplomatarium,
ovan. B. H-d.
Diplozöon, se Sugmaskar.
Dipol, fys., en bildning, bestående av två
oändligt stora elektriska laddningar (lika
stora men med motsatt tecken), belägna på
oändligt litet inbördes avstånd. Produkten
av endera laddningens storlek och deras
avstånd antas ändlig och kallas d:s moment.
Detta betraktas som en vektor, riktad från
den negativa till den positiva laddningen.
Magnetisk d. är en motsv.
sammansättning av två oändligt starka magnetpoler med
motsatt tecken och oändligt litet avstånd. D.
spelar en viktig roll i den teoretiska
elektri-citetsläran och optiken. Sv. B-r.
Dirac [däFrok], Paul Adrien M a
u-r i c e, engelsk fysiker (f. 1902), prof, i
matematik i Cambridge 1932, tilldelades 1933
jämte E. Schrödinger Nobelpriset i fysik för
sina betydelsefulla teoretiska undersökningar
rörande kvantummekanik och elektronens
natur. Utom talrika specialavh. har D. utgivit
ett berömt sammanfattande arbete om
kvantumteorien, »The principles of quantum
me-chanics» (1930; 2:a uppl. 1935). Se
Elektron och Kvantummekanik, båda i
suppl. — D:s porträtt återges på vidstående
plansch. Sv. B-r.
Dire-Da’ua, stad i Abessinien, en
huvudstation på järnvägen Djibouti—Addis Abbeba;
omkr. 30,000 inv. Viktig handelsstad med
karavanväg till Harar.
*Dirhem, silvermynt, präglat i de
muham
1010
medanska länderna från omkr. mitten av
600-talet, urspr. i anslutning till sasanidernas
mynttyper men från 690-talet bildlösa och
endast försedda med inskrifter med s. k.
kufisk skrift (jfr Kufiska mynt). De
stora arabiska myntfynden från vikingatiden
i n. och ö. Europa utgöras av d., efter vilkas
i början av 1000-talet inträdda starka
haltförsämring de arabiska mynten försvinna ur
skattfynden. D. förbättrades mångenstädes
under 1200-talet men försvann som nominal
(se d. o., suppl.) under slutet av
medeltiden. N. L. R.
*Dirigold är en alcobrons (se d. o., suppl.),
uppfunnen av C. A. von Malmborg och C.
Molin.
*Diriks, C. E., dog 1930.
Dirt traek [döt träk], se
Motorcykelsport.
Dischldia, till fam. Asclepiadaceae hörande
växtsläkte, se Epifyter, sp. 916 och plansch.
*Diseonto-Gesellschaft undergick från
1900-talets början en kraftig expansion genom
filialbildningar och fusioner i Tyskland samt
deltog i bildandet av banker i
Amsterdam, Wien, Sofia, Sydamerika och Kina.
D. sammanslogs i okt. 1929 med Deutsche
Bank, varefter den nya banken antog
namnet Deutsche Bank und Disconto-Gesellschaft
(se d. o., suppl., och Tyskland, bankväsen,
suppl.). E. H-ss.
*Disful, D i z f u 1, beröres nu av den nya
transpersiska järnvägen; 49,931 inv. (1933).
Diskriminera (lat. discriminäre, åtskilja),
behandla på olika sätt (t. ex. i fråga om
tullar). — Subst.: Diskriminering.
Disney [di’sni], Walter, nordamerikansk
tecknare och filmproducent (f. 1901). D.
började som reklamtecknare och övergick 1928
till filmen, där han gjort sig känd som
skaparen av de populära tecknade
kortfilms-serierna (silly symphonies) med Musse Tigg.
Karl Alfred, Tre små grisar m. fl. I sin ateljé
i Hollywood sysselsätter han hundratals
tecknare för att framställa de mängder av
teckningar, som fordras för en enda film. D.
producerar också — med storartad effekt —
sina tecknade alster i färg enl. de nya
färg-filmsmetoderna. R. A-g.
*Dispersion. 2. Se även Ljusbrytning
i suppl.
Dispe’rst system, se K o 11 o i d e r, sp. 977.
Dispositiönsfond, ett begrepp, som icke är
juridiskt definierat utan grundar sig på
sedvänja. Närmast motsvarar d. balanserade
vinstmedel, oberoende av det ursprungliga
syftet med fondens bildande (t. ex. för
reglering av utdelningen).
*Disputation, se även Doktor och T e
k-n o 1 o g i e doktor samt
Tandläkareinstitutet och
Veterinärhögskolan, de båda senare i suppl.
♦Disraeli, B. Nyare litt.: Eng. monogr. av
bl. a. D. L. Murray och W. Meynell (båda
1927), fr. av A. Maurios (s. å.; sv. övers, s. å.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
