- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
1011-1012

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Disraeli, B. - Distanstub - *Distingen - *Distorsion - *Distriktsförvaltning - *Dittmann, W. - Ditzen, Rudolf - Diurson, Axel Rudolf Konrad - Div(ergens) - *Division - Divisionism - Divoire, Fernand - Dix, Otto - *Dixelius, H. E. E. - *Dixon, Ch. - Diyarbekir - Djagilev, Sergej - *Djebel ed-Druz - Djebel Musa - *Djidda - *Djingis-kan - *Djokjakarta - *Djordjević, V. - *Djupafors - *Djupeld - *Djupviken - *Djura - *Djurberg, F. V. - *Djurgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Distanstub—Djurgården

1011

Monypennys och Buckles monogr. utkom i
förk. uppl., 2 bd, 1929. Se även monogr. om
D:s maka av J. Sykes (1928), K. Hagberg,
»Burke, Metternich, D.» (1931), och R. W.
Seton Watson, »D., Gladstone and the eastern
question» (1935). A. A-t.

Dista’nstub, se T u b 1 i n j a 1.

♦Distingen. Om d. från medeltiden intill
Gustav II Adolfs tid jfr N. Staf, »Marknad
och möte» (1935; akad. avh.).

♦Distorsion. 3. {Elektrotekn.}
Formförändring hos ett periodiskt förlopp, t. ex. ett
komplex av elektriska växelströmmar med olika
frekvenser. D. beror vanl. på olika dämpning
hos de olika frekvenserna. Vid telefoni
innebär d. en förvrängning av det på elektrisk
väg överförda ljudet. F. D-n.

♦Distriktsförvaltning. Enl. ny instr. (1928)
förvaltas varje d. aven distriktschef;
under honom lyda sektionernas chefer, s e
k-tionsföreståndarna. Vid varje distrikt
finnas ett distriktskansli med en
distrikts-sekreterare och ombudsman för
administrativa och rättsliga angelägenheter,en
baningenjör, en maskiningenjör
och en trafikinspektör som
fackkunniga i resp, tjänster, en
militärassi-s t e n t samt en distriktskamrerare
som föreståndare för kamrerarkontoret. F. P.

♦Dittmann, W., var vicepresident i ty.
riksdagen 1920—25 och kvarstod som led. av
riksdagen till nationalsocialismens seger 1933,
varefter han gick i landsflykt. D. är nu
bosatt i Schweiz.

Di’tzen, Rudolf, tysk författare (f. 1893),
skriver under pseud. Hans Fallada (se
d. o., suppl.).

Diurson, Axel Rudolf Konrad,
ingenjör (f. 1861 31/3), utexaminerades 1882 från
Tekn. högskolans fackskola för mekanik, var
därefter anställd vid S. J:s maskinavd. till
1908, då han avgick för att ägna sig åt egen
verksamhet. D. är uppfinnare av en mycket
använd bromsregulatortyp (se T å g b r o m s,
suppl.) och stiftare (1916) av Svenska a.-b.
Bromsregulator samt ordf, i detta bolags
styrelse. E. Hlr.

Div(erge’ns), se Vektor, sp. 224.

♦Division. 4. I flertalet utländska arméer
är d. numera i fält sammansatt av stab, 3
inf.-reg:ten, 1 artillerireg:te (i vissa fall 2),
en mindre kavalleristyrka samt ingenjör- och
underhållstrupper. D. utgör i allm. den
minsta operativa enheten (den minsta enhet, som
är så organiserad, att den självständigt kan
utföra operationer). I fält ingår d. i
armé-eller armékårförband. — I fred är d:s
organisation likartad med fältorganisationen.
Befälet över d. föres av generalsperson. C. A. E.

Divisionfsm, se Impressionism, sp.
483. Om la touche divisée jfr
Neoimpres-s i o n i s m.

Divoire [div<uä’r], F e r n a n d, fransk poet
och publicist (f. 1883). D. har utom
diktsamlingar — »L’amoureux» (1912), »Marathon»

1012

(1925) m. fl. — skrivit spirituella essäer: »La
stratégie littéraire» (1923), »L’homme du
monde» (1925) o. a. Han är sedan ett tiotal
år redaktionschef i LTntransigeant. Kj. S-g.

Dix, Otto, tysk målare (f. 1891), började
som lärling hos en dekorationsmålare, var
1911—14 elev vid konsthantverksskolan och
1919—22 vid konstakad. samt blev 1926 prof,
vid konstakad., allt i Dresden. Han har väckt
uppseende med sina överdrivet realistiska,
ytterligt konsekvent genomförda
porträttmålningar i »den nya saklighetens» stil, t. ex.
bilden av konsthandlaren Flechtheim och —
den mest uppmärksammade — »Kriget i
skyttegraven» (1924). E. L-k.

♦Dixelius, H. E. E., har ytterligare
offentliggjort romanerna »I bojor» (1926) och
»Ragnar och Lola» (1929) samt skådespelet
»Mördaren» (1928).

♦Dixon, C h., dog 1934.

Diyärbeki’r [dija’r-J, se D i ar b ek i r, suppl.

Dja’gilev [-Ijif], Sergej, se Ryska
baletten; eng. monogr. av A. Haskell (1935).

♦Djebel ed-Druz upphörde som stat 1930 och
bildar nu ett autonomt område.

Djebel Musa, se S i n a i h a 1 v ö n, med bild.

♦Djidda. En järnväg till Mecka
påbörjades 1934.

*Djingis-kän. Litt.: F. Krause, »Cingis
Han» (1922; på ty.); F. Grenard,
»Gengis-Khan» (1935; på fr.).

♦Djokjakarta skrives numera off.
Jogjakar t a; 136,649 inv. (1930).

♦Djordjevié, V., dog 1930.

♦Djupafors. 2. Djupafors fabriks a.-b. är
dotterbolag till Sydsvenska kraft a.-b. (se d o.).

♦Djupeld. Sättet för d:s avgivande har 1
Sverige något ändrats. Antalet skott, som
skall avges, kommenderas för varje gång,
likaså storleken av ändringen i längd. Elden
föres utan ändring i sida antingen från det
skjutande batteriet räknat framåt, f r a m å
t-e 1 d, eller i motsatt riktning, b a k å t e 1 d.
Sker samtidigt ändring i sida, benämnes
förfaringssättet slående framåteld (resp,
slående bakåteld). D. utföres även med
andra projektilslag än granatkartescher. R. Ä.

♦Djupviken, off. D j u p v i k, uppgick
jämlikt k. br. 3 febr. 1933 i det nybildade
muni-cipalsamhället Holmsund (se d. o., suppl.).

♦Djura ingår i Leksands och D. pastorat.

♦Djurberg, F. V., dog 1933 3/s. Jfr
nekrolog av O. T. Hult i Hygiea s. å. och Nord.
Med. Tidskr. s. å.

♦Djurgården är nuniera off. stadsdelsnamn
på förutvarande Södra D. Norra D. har
uppdelats i stadsdelarna Ladugårdsgärdet (med
Värtahamnen, frihamnen, flyghamnen m. m.),
Hjorthagen (med gas- och elektricitetsverken)
och Brunnsviken (f. d. Vetenskapsstaden; jfr
Stockholm, sp. 520). Ladugårdsgärdet har
börjat bebyggas (se nedan) enl. ny stadsplan
(angiven på huvudkartan vid art.
Stockholm, n. delen) med öppna kvarter, stora
arealer för parker och planteringar och mo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free