Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Djurgården - Djurhuus, Hans Andreas - *Djurklou, N. G. - *Djursholm - *Djurskyddsföreningar - *Djurstens fyr - *Djurö - dlm - D. M. - *Dnjepr - Dnjepropetrovsk, Dnepropetrovsk - Dnjepropetrovskområdet - Dnjeprostroj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1013
Djurhuus—Dnjeprostroj
1014
derna bostadshus (jfr Stockholm, bild 43);
därjämte ha tillkommit Ispalatset, Allstadion,
Etnografiska museet (i f. d. Livregementets
dragoners kaserner) och Sjöhistoriska
museet. Livgardets till häst kaserner disponeras
numera av Livregementet till häst.
Galär-varvskyrkogården har 1934—35 grundligt
restaurerats. G. R-ll.
1930 hölls en allmän svensk
konstindustriutställning på Norra D. vid
Djurgårdsbrunns-viken (se Utställning, sp. 1226 och bild
4 på plansch).
Djurgårdskommissionen har 1931 erhållit
uppdrag att förvalta och försälja de delar
av Ladugårdsgärdet på Norra D., vilka enl.
riksdagens beslut 1928 och 1930 skola
försäljas, samt 1932 uppdrag att upprätta
förslag till uppgörelse och reglering av
åtskilliga kronans och Stockholms stads
mel-lanhavanden rörande vissa markområden i
Stockholm m. m. Sedan 1931 består
kommissionen av fyra led., av vilka K. m:t utser tre
— därav en till ordf, och en till verkst. led. —
samt fullmäktige i Riksgäldskontoret en. —
Nyare litt.: G. Näsström och G. Selling, »Södra
Djurgården» (1930). G. B-l—n; G. A. H. W-n.
Djurhuus [-hus], Hans Andreas, färöisk
författare (f. 1883). Avlade
folkskollärarexamen i Thorshavn 1905,
är sedan 1919 lärare
vid seminariet och
realskolan samt leder
även teatern där. Han
har utgivit en rad
diktsamlingar,
noveller och skådespel och
anses jämte brodern
Jens Hendrik
Oliver D. (f. 1881)
vara Färöarnas mest
betydande samtida
författare. P. E-t.
♦Djurklou, N. G. Om D. som
medeltids-genealog, fornforskare och museiman se B.
Hildebrand, »Några anteckningar om svensk
medeltidsgenealogi» (i Personhist. Tidskr.
1930) och »Bror Emil Hildebrand» (i
Forn-vännen 1934).
♦Djursholm. Folkmängden hade 1935 stigit
till 6,364 inv. D:s slott inköptes 1926 av
staden och inrättades till stadshus. Dess stora,
av ett pompöst tak från 1660-talet krönta sal
utgör nu stadsfullmäktiges sessionssal. D:s
samskola, uppf. 1910, tillbyggdes 1930; på
skolgården finnas en porträttbyst av Viktor
Rydberg, skolans förste inspektor, och en 1933
av Nils Möllerberg utförd Dexipposgrupp. D.
har idrottsplats, tennisbanor, ridhus, i stadens
n. del en golfbana samt friluftsbad vid Värtan,
ösbysjön och Ekebysjön. Inom stadens
område trives ett förvånansvärt rikt växt- och
djurliv. Tax.-värdet å fastighet hade 1935
stigit till 60,893,200 kr., därav
bevillnings-pliktig 57,185,200 kr., bevillningstax.
inkomsten till 16,901,240 kr. Stadsdelen Djursholms
»Dexippos.» Grupp av Nils Möllerberg vid
Djursholms samskola.
Danderyd heter sedan 5 sept. 1935 Djursholms
Ekeby. Efter inkorporering 1 jan. 1936 av
Svalnäs m. m. blir D:s areal omkr. 1,030 har.
— Litt.: Skrifter utg. av Samfundet D:s
Forntid och Framtid 1925 ff. E-t H-n.
♦Djurskyddsföreningar. Tidskr.
Djurvännernas Nya Tidning och Djurens Rätt ha
upphört, likaså Djurens Värn, 1925—27 organ för
De svenska djurskyddsföreningarnas
centralförbund; dettas organ är nu Djurvännernas
Tidning. — 1924 bildades i Stockholm
Nordiska djurskyddsunionen, en sammanslutning
mellan de fyra nordiska ländernas centrala
djurskyddsorganisationer. A. R-ll.
♦Djurstens fyr har numera såväl
intermit-tent fyrsken som klippfyrsken.
♦Djurö. 2. D. avskildes 1 maj 1923 från
Värmdö pastorat och bildar därefter tills, m.
Nämdö ett pastorat i Ärkestiftet, Roslags ö.
kontrakt. Litt.: E. A. Jansson, »D.» (1930)
och »Skärgårdsliv i forna tider», II (1935).
dim, beteckning för dekalumen.
D. M., förk. för distriktsmästerskap, se
Mästerskapst ävlingar.
*Dnjepr, se även Dnjeprostroj, nedan.
Dnjepropetrovsk [-prapjetråTsk],
Dnepro-pe tro vs k, sedan 1926 off. namn på J
ekate r i noslav (se d. o.).
Dnjepropetrovskområdet [-prapjetrå’fsk-], ry.
Dnepropetrovskaja oblast, administrativt
område i s. ö. Ukraina, vid Dnjepr och Azovska
sjön; 73,193 km2, 3,872,600 inv. (1933);
huvudstad: Dnjepropetrovsk (Jekaterinoslav).
Dnjeprostroj [-prastrå’j], ett 1927—32 byggt
kraftverk, beläget, där Dnjepr genombryter
sydryska platån. En 760 m lång damm
åstadkommer här en fallhöjd av 37,5 m. Med 600,000
kW installerad maskineffekt är D. (1935)
världens största vattenkraftverk och lämnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
