Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Draghällan - Dragkraft - Draglås, Blixtlås - *Dragomirov, M. I. - Dragsjuka - *Drake, ätter - *Drakenberg, S. A. - Drakesundet - Drancy - Drastika - Dravabanatet - *Drégely, G. - *Dreiser, Th. - *Dresden - *Dresdner Bank - Dressler, Marie (Koerber) - Drettinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Draghällan—Drettinge
1032
*Draghällan har fast fyr och klippfyr med
ständig bevakning. Ljusstyrka 3,000
Hefner-Ijus.
Dragkraft, den kraft, med vilken ett
lokomotiv förmår framföra ett tåg. D:s storlek
beror dels på lokomotivets adhesionsvikt (se
d. o., suppl.), dels på den maskinkraft, som
verkar på drivhjulen. E. Hlr.
Draglås, Blixtlås, låsanordning,
bestående av två med vulster försedda
bomulls-band, i vilka s. k. häktorgan fastsatts.
Häkt-organen anbringas i sådant förhållande till
varandra, att det ena bandets häktorgan sitta
mittför mellanrummen mellan det andra
bandets. De ha på ena sidan en upphöjning,
huvudet, och på motsatta sidan en fördjupning,
som svarar mot huvudet på det motsatta
bandets häktorgan. Låset öppnas och slutes med
en löpare, försedd med dragkläpp. Då
löparen föres åt ena hållet, kilas häktorganen
isär, så att huvudena kunna glida ur
fördjupningarna. Föres löparen åt andra hållet,
bringas häktorganen medelst tryck utifrån
att gripa in i varandra och intaga sin rätta
ställning i förhållande till varandra.
*Dragomirov, M. 1. — V. D. uppges ha dött
i Jugoslavien på 1920-talet.
Dragsjuka, äldre namn för epidemisk
hjärnhinneinflammation (se Hjärnsjukdomar,
sp. 1118). Även vissa former av kronisk
mjöl-drygeförgiftning (se d. o.), vid vilka
krampanfall kunna förekomma, ha benämnts d.
*Drake, ätter. Om en medeltida frälsesläkt
D., till vilken hörde den bekante slottsfogden
i Stockholm Olof D. (nämnes 1436—90), se
B. Hildebrand. »Esbjörn Blåpanna» (i
Person-hist. Tidskr. 1934, tr. 1935).
*Drakenberg, S. A., avgick 1927 som
föreståndare vid Gymnastiska centralinstitutet.
Drakesundet [dréik-], farvattnet mellan
Eldslandet och Antarktis.
Drancy [dräsi’], stad i fr. dep. Seine, snabbt
växande n. ö. förstad till Paris; 51,156 inv.
(1931). Betydande kemisk industri.
Dra’stika, se Avföringsmedel.
Dravabanatet, serbokroat. Dravska
bano-vina, i n. v. Jugoslavien, motsvarar ungefär
Slovenien; 15,936 km2, 1,144,298 inv. (1931);
huvudstad: Ljubljana.
*Drégely, G. Tills, m. L. Lakatos har D.
skrivit lustspelet »Valaminek történni kell»
(Något måste ske), som hade premiär 1929 i
Budapest och som uppförts även på utländska
scener.
*Dreiser, Th., har vidare gett ut
diktsamlingen »Moods» (1926), berättelserna »Chains»
(1927), »Dreiser looks at Russia» (1928), som
innehåller hans intryck från Ryssland, vilket
han fått officiell inbjudan att studera och
som han tror vara på rätt väg, ehuru hans
omdömen falla rätt motsägande och osäkert,
»A gallery of women» (1929), ett motstycke
til] »Twelve men» men illa anskrivet på
många håll som rått och skandalöst, »My
city» (1929), »Epitaph» (1930), »Fine
furni-ture» (s. å.), »Dawn» (1931), första delen av
hans självbiogr., behandlande hans ungdom,
oändligt vidlyftig och uppriktig intill
hänsynslöshet — i U. S. A. har den jämförts med
Rousseaus »Confessions» — och »Tragic
America» (1932), där han försökt teckna Förenta
staternas ekonomiska och sociala förhållanden
från sin ytterst radikala ståndpunkt men
varken i fråga om stil, kunskaper eller
överblick visat sig vuxen den uppgift han valt.
Av D:s i huvuduppl. nämnda arbeten
föreligga numera på sv. »En amerikansk tragedi»
(2 bd, 1927), »Syster Carrie» (2 bd, 1928),
»Finansmannen» (2 bd, 1929), »Jennie Gerhardt»
(1930) och »Titanen» (2 bd, s. å.). — Litt.:
B. Rascoe, »T. D.» (1925); bibliogr. av E. D.
McDonald (1928); T. K. Whipple,
»Spokes-men» (s. å.); J. C. Squire, »Contemporary
american authors» (s. å.). R-n B.
*Dresden. 1. Kreishauptmannschaft D.
förenades 1932 med Kreishauptmannschaft
Baut-zen till D.-Bautzen; 6,807 km2, 1,916,632
inv. (1933). — 2. Staden hade 642,143 inv.
1933. I Grosser Garten invigdes 1930 en
nybyggnad för Deutsches Hygiene-Museum (gr.
1912). Till museet äro anslutna en akad. för
hygien samt stort bibliotek. S. å. öppnades
en ny bro över Elbe vid Kaditz. Flygplatsen
Heller togs i bruk 1927.
*Dresdner Bank, Berlin-Dresden, erhöll som
följd av 1931 års tyska finanskris ett
kapitaltillskott från staten under sommaren s. å. på
300 mill. Rmk i utbyte mot preferensaktier.
I mars 1932 övertog banken Darmstädter und
Nationalbank (se d. o. och Tyskland,
bankväsen, båda i suppl.), varvid stamaktiekap.
om 100 mill. Rmk nedskrevs till 20 mill. Rmk
och preferensaktiekap. från 300 till 200 mill.
Rmk, varefter preferensaktierna förvandlades
till stamaktier. Aktiekap. nedskrevs
sommaren 1933 till 150 mill. Rmk och reserverna
från 30 till 15 mill. Rmk. Det egna kapitalet
uppgick 1 jan. 1935 till 167,39 mill. Rmk.
D. har över 180 filialer i Tyskland och 8
filialer i Danzig, Polen, Egypten och Turkiet
cumt är dessutom direkt intresserad i en del
internationellt betonade banker i bl. a.
Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Rumänien,
Schweiz och Österrike. E. H-ss.
Dressler [dre’slø], Marie, nordamerikansk
filmskådespelerska (1869—1934). D., som eg.
hette K o e r b e r, började vid teatern redan
som treåring. Hon var engagerad vid olika
landsortssällskap och blev populär som
skådespelerska. Till filmen kom hon 1914 via
Mack Sennet och spelade i sin första film mot
Chaplin. Ilon gjorde länge endast mindre
roller, men då kravet på
karaktärsframstäl-lare ökades efter ljudfilmens genombrott, slog
hon fullständigt igenom (vid ung. sextio års
ålder) i Garbofilmen »Anna Christie». —
Självbiogr., »My own story», utg. av Mildred
Harrington (1934). R. A-g.
Drettinge, se D r ä 11 i n g e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
