Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Drev (socken) - *Drews, A. - *Dreyer, J. L. E. - *Dreyer, M. - Dreyfus, Arthur Ludwig - *Dreyfusprocessen - D. R. G. M. - Driault, Édouard - *Drickspengar - *Driesch, H. - *Drieu La Rochelle, P. - Driftanalys - Driftkapital - Driftlära - Driftnämnd - Dritstatistik - Driftsystem - *Drill - Drillträda - Drinabanatet - *Drinkwater, J. - *Driva (älv) - *Drivgarnsfiske - Drivkedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Drev—Drivkedja
1034
‘Drev, socken. D:s ödekyrka, från
1100-talet, restaurerades 1926.
‘Drews, A. Senare skr. bl. a.: »Die Leugnung
der Geschichtlichkeit Jesu in Vergangenheit
und Gegenwart» (1926), »Die Marienmythe»
(1928), »Lehrbuch der Logik» (s. å.) och »Hat
Jesus gelebt?» (s. å.).
*Dreyer, J. L. E., dog 1926.
‘Dreyer, M. Av D:s senare arbeten kunna
nämnas skådespelet »Der Unbestechliehe»
(1917), romanerna »Die Siedler von
Hohen-moor» (1922), »Das Gymnasium von St.
Jür-gen» (1925), »Tapfere kleine Renate» (1932).
Dreyfus [dre’j-], Arthur Ludwig,
elektrotekniker (f. 18 8 5 22/io). Är f. i
Sydafrika, blev doktoringenjör i München 1909.
var sedan anställd hos A. E. G., Berlin, och är
sedan 1919 ingenjör hos ASEA, Västerås. D.
har utfört och publicerat ett stort antal
mycket värdefulla undersökningar, främst inom
(dektromaskinområdet, däribland sådana,
avseende genomslag hos fasta isolermaterial,
iördelningen av den elektrostatiska
påkän-ningen kring lindningar och
konstruktions-delar, kommuteringsteorien med särskild
hänsyn till svagströmsstörningar,
kaskadkopp-lade maskinaggregat samt konstruktion av
tågbelysnings- och bågsvetsningsaggregat.
D. erhöll 1928 Ing.-vet.-akad:s guldmedalj
samt 1934 Cedergrensmedaljen. F. D-n.
‘Dreyfusprocessen. A. Dreyfus dog 1935.
Att han icke varit skyldig till de förbindelser
med tyska militärmyndigheter, för vilka han
anklagades och dömdes, synes slutgiltigt
bekräftat genom de anteckningar av tyske
militärattachén von Schwarzkoppen, som 1930
utgåvos av B. Schwertfeger under titeln »Die
Wahrheit über Dreyfus». Härav framgår, att
det var Esterhazy och icke Dreyfus, som
erbjudit Schwarzkoppen sina tjänster och
mottagit ersättning därför. Av nyare arbeten om
D. märkas A. Charpentier, »Historique de
l’af-faire Dreyfus» (1933), och W. Herzog, »Der
Kampf einer Republik. Die Affäre Dreyfus»
(1934). L-ts.
D. R. G. M., förk. för Deutsches
Reichs-Ge-brauchsmustcn, tysk mönster- och
modell-skyddsbeteckning.
Driault [driå’], Édouard, fransk historiker
(f. 1864). D., som bl. a. utgivit en vida spridd
översikt över »La question d’Orient depuis ses
origines jusqu’ ä nos jours» (1898; flera uppl.),
har företrädesvis ägnat sig åt
Napoleonsforsk-ningen, inom vilken han åstadkommit ett
flertal arbeten, bl. a. »Napoléon et 1’Europe»
(5 bd, 1909—27). 1921 grundade han Revue
des Études Napoléoniennes. L-ts.
‘Drickspengar, se även T r un k sy st em et.
‘Driesch, H., föreläste 1922—23 vid univ.
i Peking och 1929 i Sverige och har tagit
livlig del i organiseringen av de
internationella filosofkongresserna. Bland hans
senare arbeten märkas »Ordnungslehre» (1912;
2 a uppl. 1923), »Grundprobleme der
Psy-chologie» (1926), »Die sittliche Tat» (1927),
H. Driesch.
»Relativitätstheorie
und Weltanschauung»
(1930) och
»Philoso-phische Gegen
warts-fragen» (1933). E.Å-n.
*Drieu La Rochelle,
P., har i senare
essäsamlingar och
romaner pläderat för en
ny liberal humanism
gentemot den
fascistiska kraftreligion,
varav han tidigare
attraherats. Nämnas
må »Le jeune
Euro
péen» (1927) samt »Une femme å sa fenétre»
(1930), »Dröle de voyage» (1933) och »La
co-médie de Charleroi» (1934), där kriget brutalt
avryckes sin heroiska mask. »L’eau fraiche»
(1931) ger ett stycke modern
ungdomspsykologi i dramats form. Kj. S-g.
Driftanalys, se Lantbruksbokf öring,
suppl.
Driftkapital, se Kapital och L a n
t-b r u ks kapital, suppl.
Driftlära, se Lantbruksekonomi, suppl.
Driftnämnd, motsv. d r i f t r å d i vissa
länder, benämnde kommittén för industriell
demokrati i sitt 1923 avgivna förslag till lag
om d. arbetstagarnas representativa organ. Se
vidare Industriell demokrati. A.M.
Driftstatistik, se La n t bruk sbokf
ö-r i n g, suppl.
Driftsystem, se Lantbruksekonomi,
suppl.
‘Drill. 5. (Zool.) Se Babianer.
Drillträda, en under senare är
utexperimen-terad trädesmetod, genom vilken svåra
åkerogräs, ss. åkertistel och kvickrot,
jämförelsevis lätt utrotas. Genom balkplöjning (se d o.)
uppläggas omkr. 75 cm breda drillar, vilka
klyvas med plog 5—6 ggr under sommaren.
— Litt.: A. Åslander, »Våra viktigaste
åkerogräs och metoder för deras utrotande» (1930).
— Jfr T r ä d e. A. Ä-r.
Drinabanatet, serbok roat. Drinska
bano-vina, i Jugoslavien, omfattar n. v. delen av
egentliga Serbien, ö. delen av Bosnien samt
v. Syrmien; 29,273 km2, 1,534,739 inv. (1931);
huvudstad: Sarajevo.
‘Drinkwater, J., har vidare utgivit
»Collec-ted plays» (2 bd, 1925) och dramat »Robert
Burns» (s. å.). Senare drama; »Laying the
devil» (1933); poesi: »Summer harvest» (1924
—33; utg. 1933); självbiografi: »Inheritance»
(1931), »Discovery» (1932). — Litt.: J. W.
Cunliffe, »Modern english playwrights» (1927);
C. Kernahan, »Six famous living poets» (2:a
uppl. 1933). S. B. L.
‘Driva, älv, se bild vid D o v r e.
‘Drivgarnsfiske, se Fiskredskap, med
bild 7.
Drivkedja, dets. som transmissionskedja. Se
Kätting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
