Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivrem - Droichead Atha - Droitwich - *Drolsum, A. Ch. - Droppinfektion - Dropplavemang - Drosselspole - *Drottningholm - Drottningholm (villastad) - Drottningholm (fartyg) - Drottningholmsteatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Drivrem—Drottningholmsteatern
1036
Drivrem, se Remledning.
Droichead Atha [dråT^eö-], irl. namnet på
staden Drogheda.
Droitwich [dräi’t(<o)itf], stad i
Worcester-shire, v. England, 10 km n. n. ö. om
Wor-cester; 4,591 inv. (1931). Mycket besökt
bad-och kurort med radioaktiva koksaltkällor.
Rundradiostation.
*Drolsum, A. C h., dog 1927 ie/9.
Droppinfektion, se Infektion, sp. 564.
Dropplavemang, införande i kroppen, vanl.
i tarmen (eljest droppinfusion) av vätska i
så långsam takt, som en på slangledningen
insatt droppräknare bestämmer, t. ex. 20—40—60
droppar i min. D. begagnas för att tillföra
kroppen vätska vid oförmåga att intaga den
genom munnen, t. ex. vid kräkningar, eller
när magsäcksvägen vid sårbildning eller
hinder för födan måste undvikas. Tarmen tar
lättare och fullständigare upp vätska och
närande ämnen (»närande lavemang»), ss. socker
och fett, när de tillföras på detta försiktiga
och minst retande sätt. Ev. går
uppsugningen en annan väg än den vanliga från
tarmen till levern, näml, genom vener
(blodådror) direkt till stora kretsloppet via nedre
hålvenen. Tillg.
Drosselspole, se Reaktansspole, suppl.
*Drottningholm. Ny litt.: N. G. Wollin,
»D:s lustträdgård och park» (1927; akad.
avh.); W. Nisser, »Bataljmålningarna i Carl
X Gustafs och Carl XI :s gallerier på D.»
(1929); H. H. v. Schwerin, »China slott och
dess stilförbindelser» (1933). — Se också
Trädgårdskonst, bild 12, 14, och bild
vid V r i e s, A. de.
Drottningholm, villastad n. om
Drottningholms slott, upptas off. som
municipalsam-hälle men är ej organiserat som sådant (endast
brandstadgan tillämpas); 429 inv. (1931).
Drottningholm, ett a.-b. Svenska
Amerika-linjen tillhörigt turbinfartyg om 11,258
brutto-och 7,599 nettoton, byggt 1905 i Skottland
och inköpt 1920 av nuv. ägaren, som 1922
moderniserade det. Se plansch vid
Ångfartyg.
Drottningholmsteatern, belägen i en
byggnad, som avgränsar Drottningholms borggård
åt n. mot den engelska parken, uppfördes
1764—66 av C. F. Adelcrantz. På samma
plats hade tidigare stått ett mindre
teaterhus, uppf. 1754 och nedbrunnet 1762. Det
nuv. teaterhuset inrymmer utom scen och
salong ett 50-tal större och mindre rum,
urspr. använda dels som sällskapsrum, dels
som bostäder åt hovfunktionärer och
skådespelare. De senare voro inlogerade i tre
våningar bakom scenen och kunde alltså
begagna sina sovrum som klädloger. 1791
tillbyggdes åt v. sidan efter ritningar av J. L.
Desprez en större festsal, den s. k. Nya
salongen eller Déjeunersalongen. Själva
teater-salongen, dekorerad av Adrien Masreliez efter
ritningar av Adelcrantz i en övergångsstil
mellan rokoko och tidig gustaviansk stil, kan
rymma inemot 400 åskådare (se
Drottningholm, bild 10). Scenen, vars sinnrika
maskineri av traditionell barocktyp sannolikt
inreddes av italienaren Donato Stopani, mäter
från ramp till fondvägg 19 m och möjliggör
snabba scenväxlingar för öppen ridå; fyra
omgångar kulisser kunna samtidigt stå
färdiga att växlas på sina kulissvagnar.
Teatern, som icke kan uppvärmas och
användes endast under hovets sommarvistelser,
togs 1766—71 i bruk huvudsaki. av Adolf
Fredriks franska teatertrupp. Sedan Gustav
III 1777 övertagit Drottningholm, förlädes
de närmaste åren alla större operapremiärer
till D., vars scen var avsevärt större och
tekniskt bättre än Bollhusets i huvudstaden, som
först 1782 i Adelcrantz’ operabyggnad vid
Gustav Adolfs torg fick en tillfredsställande
teaterlokal. Då Gustav III 1781 inkallat en
ny fransk operatrupp, befalldes denna
regelbundet under somrarna till Drottningholm,
där vanl. två franska föreställningar och en
svensk opera gåvos per vecka under hovets
vistelse där. Även efter Gustav III:s död
togs teatern någon tid ganska flitigt i bruk.
Efter sekelskiftet gick D. till mötes en mer
än hundraårig period av förfall och glömska,
avbruten endast av en enstaka föreställning
under Oskar I:s tid.
Teatern iordningställdes 1921—22 i sitt
ursprungliga skick; då påträffades inemot ett
30-tal fullständiga teaterdekorationer från
1700-talet. Dess maskineri fungerar alltjämt
oklanderligt. Det kulturhistoriska värdet
av dekorationsbeståndet, som omfattar
original av J. L. Desprez, Carlo Bibiena, Jacob
Mörck m. fl. och genomgående är av hög
konstnärlig kvalitet, ökas av dess ytterliga
sällsynthet. Som helhet av i orört skick
kvarstående teatersalong och scen med
dekorationer och fullständigt operamaskineri från
1700-talet torde D. kunna betraktas som unik.
Samtidigt med D:s iordningställande
inreddes i ett 20-tal av de kringliggande
rummen ett teaterhistoriskt museum med
material från Nationalmuseum, Kungl. teatern,
Nordiska museet, Livrustkammaren,
Konst-akad. m. fl. institutioner. Detta omfattar
bl. a. representativa delar av den
Nationalmuseum tillhöriga Tessinska samlingen av
dekorations- och dräktteckningar från
1500-talet till 1700-talets mitt, en samling, som
utan tvekan kan betecknas som en av
Europas rikaste och kvalitativt mest betydande.
Till denna samling har sedermera fogats en
åtskilliga 1,000-tal n:r omfattande samling
svenska teaterteckningar och
skådespelarpor-trätt fram till modern tid. Drottningholms
teatermuseum förfogar även över ett
dramatiskt och teaterhistoriskt bibliotek.
Teatermuseet är sommartiden varje dag öppet för
allmänheten. Dess samlingar äro dock efter
anmälan tillgängliga för forskare året runt.
— Se A. Beijer, »Slottsteatrarna på
Drottningholm och Gripsholm» (1933; planschverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
