Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egede-Nissen, Adam Hjalmar - Egede-Nissen, Gerd - Egendomsbegrepp - Egenhushållning eller Självhushållning - Egensvängning - *Egerton, G. - *Egerton, H. E. - Egertonpapyrerna - Eget kapital - Egge, Lars Hjalmar Bernhard - *Egge, P. - *Eggegrunds fyr - Eggen, Arne - Eggerth, Marta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Egede-Nissen, G.—Eggerth
1082
•av arbetarpartiet, och tillhörde 1922—24 ånyo
stortinget som representant för arbetarpartiet.
Då han vid partiklyvningen 1923 slöt sig till
kommunisterna, föll han igenom vid
stortingsvalen 1924. Sedan febr. 1934 är E. ordf,
i Norges kommunistiska parti. W-t K.
Egede-Nissen, Gerd, norsk skådespelerska
(f. 1895), dotter till A. Hj. E. Hon var 1910—17
och är sedan 1929 åter anställd vid
National-theatret, där hon framträtt i såväl klassiskt
som modernt
skådespel, komedi och
operett. Bland hennes
roller märkas Viola i
»Trettondagsafton»,
Hedda Gabler och
Rosalinda i
»Läderlappen». Hon har
gästspelat i Köpenhamn.
E. är sedan 1922 g. m.
prof. R.
Ingebrigt-sen (f. 1882). —
Hennes systrar A u d E.
(f. 1893) och Ada E.
(f. 1901) ha med framgång ägnat sig åt
talscenen. G. K-g.
Egendomsbegrepp, se Egendom och
Äganderätt.
Egenhushållning eller
Självhushållning betecknar hushållsföringen i ett
självförsörjande hushåll, som väsentligen
tillgodoser sina behov genom egen produktion, i
motsats till vad fallet är i samhällen med
genomförd arbetsdelning, där envar ägnar sig
åt ett mer eller mindre speciellt yrke och
för dess produkter eller genom inkomst av
sitt arbete erhåller medel att förvärva
produkterna av andras arbetsflit.
Egenförbrukningen är betydande inom lanthushåll även
i vår tid. I den ekonomiska historien skiljes
ofta mellan stadier i kulturutvecklingen (ty.
Wirtschaftsstufen) från sluten
familjehushållning (ty. IlausToirtschaft) till
bygdehushåll-ning (byhushåll; herrgård med tillhörande
gods; stad med omnejd), folkhushållning och
världshushållning. I den rena teorien i
nationalekonomien (se d. o., sp. 747) har en
visserligen blott tänkt e. ofta tagits till
utgångspunkt för analysen av all hushållnings
elementära förutsättningar och syften och av de
olika slags mänskliga behov den tillgodoser
samt av grunderna till ekonomiska
värden. E. F. K. S-n.
Egensvängning, den fria svängningsrörelse,
som ett mekaniskt el. elektriskt
svängnings-system utför, då det rubbas ur sitt
jämviktsläge och sedan överlämnas åt sig självt. E.
utgöres av en dämpad svängningsrörelse,
under vilken systemet alltmer närmar sig sitt
jämviktsläge. Jfr Elektriska
sväng-n i n g a r och V.ågr ö r el se. Sv. B-r.
*Egerton, G., är född 1870. Hon översatte
1896 Ola Hanssons »Ung Ofegs visor» till
eng. och har ytterligare skrivit flera
romaner samt ett par skådespel.
*Egerton, H. E., dog 1927.
Egertonpapyrerna [eM^atn-],
papyrusurkunder i Egertonsamlingen, British museum.
Världsberömd blev n:r 2 (inköpt i Egypten
1934), tre fragmentariska blad av en codex,
som innehållit ett hittills okänt apokryfiskt
evangelium. Boken, skriven omkr. 150—200, är
den äldsta kända kristna handskriften och
äldsta vittnesbördet om fjärde evangeliets
spridning i Egypten. Papyren är viktig även som
vittne om den evangeliska traditionens
utveckling och från bokteknisk och paleografisk
synpunkt. Jfr H. Idris Bell och T. C. Skeat,
»Fragments of an unknown gospel» (1935). A. Fr.
Eget kapital, skillnaden mellan ett företags
tillgångar och skulder i en balansräkning.
Egge, LarsHjalmarBernhard,
operettsångare (f. 1894 25/g). Hade först
engagemang bl. a. i Stockholm, Göteborg, Åbo och
Malmö och har sedan 1925 successivt varit
anställd vid Oscarsteatern (i två repriser)
och Vasateatern i Stockholm samt Stora
teatern i Göteborg, till vilken sistnämnda scen
han återvände 1935. E. har även gästspelat
i Norge, Finland och Danmark. Med
dramatisk brio har han utfört en mängd
huvudpartier (tenor) i operetter, ss. »Orloff»,
»Cirkusprinsessan», »ökensången», »Djävulsryttaren»
och »Casanova». H. G-t.
*Egge, P. E:s huvudverk äro romanerna
»Jægtvig og hans gud» (1923) och »Hansine
Solstad» (1925). I dessa visar E. vidden av
sin diktarförmåga, människoskildringarna äro
djupgående, originella och gripande,
kompositionen klar och fast, problemställningen
central och energisk. I sina senare romaner har
E. icke nått lika högt, men de äro alla goda
och vederhäftiga. De viktigaste äro »Han og
hans dötre» (1928), »Våre gjerninger» (1929)
och »Gjester» (1931). E. har sedan 1916
statsanslag som författare och är sedan 1934 ordf,
i Den norske forfatterforening. R. Fgn.
*Eggegrunds fyr, som inrättades 1838, har
en blixtfyr (25.000 Hefnerljus) och en 1933
inrättad fast bifyr (5,000 Hefnerljus).
Eggen, Arne, norsk musiker (f. 1881).
Studerade vid konservatorierna i Oslo och
Leipzig. Sedan 1924 är E. organist vid
kyrkor i Bærum och sedan 1927 ordf, i Norsk
komponistforening. E., som konserterat i
Norge och Sverige, har i nationellt färgad
stil komponerat orgelverk, körverk,
kammarmusik, sånger, musik till Hulda Garborgs
sagospel »Liti Kersti» m. m. samt upptecknat
och utgivit norska folkvisor. — E:s bror
Erik E. (f. 1877), sedan 1917 lektor i Voss,
har bl. a. författat »Skalastudier» (1923;
dok-torsavh.), en undersökning av skalans
uppkomst på norrönt område. H. G-t.
Eggerth, Marta, tysk filmskådespelerska
(f. 1912 i Budapest). Gjorde sina scen- och
filmdebuter redan i elvaårsåldern, utbildade
sig till sångerska och företog turnéer i
utlandet, varvid hon bl. a. uppträdde som
»un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
