Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eggerth, Marta - Eggerz, Sigurdur Pjetursson - *Eggjumstenen - *Egill Skallgrímsson - Egnahemskonsulent - *Egnahemsrörelsen - I. Den statsunderstödda egnahemsverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Eggerz—Egnahemsrörelsen
1084
derbarn» i en Rolfrevy (Stockholm 1926). Som
filmskådespelerska slog E. igenom 1929, då
hennes klara sopran togs i anspråk för
ljudfilmen. Hon engagerades 1934 i Hollywood.
E. har haft sina mest kända filmroller i
»Hennes höghet dansar», »En sång, en kyss,
en flicka», »På sångens vingar»,
»Czardas-furstinnan», »Mitt hjärta längtar», »Hennes
största triumf» och »Casta Diva». R. A-g.
Eggerz, Sigurdur Pjetursson, isländsk
politiker (f. 1875). Blev jur. kand, i
Köpenhamn 1902 och var därefter syssloman på
olika platser. 1911—31 var E. medlem av
alltinget, där han var en av
självständighetspar-tiets ledare. Han var minister för Island 1914
—15, finansminister 1917—20, statsminister
1922—24, blev därefter dir. för Islands bank
och är sedan 1934 syssloman (jfr Island,
sp. 777) i Eyjafjöröur. P. E-t.
*Eggjumstenen har under senare år varit
föremål för livlig diskussion. — Litt.: Lis
Jacobsen, »Eggjumstenen» (1931); A.
Nor-dén, »Från Kivik till Eggjum» (i
Fornvän-nen 1934).
*Egill Skallagrfmsson. Redan N. F.
Grundt-vig förmodade, att »Egils saga» är författad
av Snorre Sturlasson, och denna tanke har i
senare tid fått kraftigt stöd av B. M. Ölsen
(1904, 1905) och S. Nordal (1933). Å andra
sidan ha invändningar rests bl. a. av P.
Wie-selgren (»Författarskapet till Eigla», 1927;
akad. avh.). Bästa nutida utgåva är S.
Nordals (i »Islenzk fornrit», bd 1, 1933), med
mångsidig och förträfflig inl.; sv. övers,
av P. Wieselgren (1930) och förkortad av E.
Noreen (1933). E. W-én.
Egnahemskonsulent, se
Egnahemsrörelsen, även i suppl., sp. 1084.
*Egnahemsrörelsen. Statens, kommuners och
andras verksamhet för e:s främjande, vilken
väsentligen består i givande eller
förmedlande av lån samt jordanskaffning och
jordförmedling, har fortgått, ehuru med något
växlande omfattning.
I. Den statsunderstödda e g n
a-hemsverksamheten bedrives
förnämligast i olika former av långivning, ss. av
egnahemslån och arbetarsmåbrukslån, men
även på annat sätt.
A. Egnahemslåneverksamheten,
som arbetar med medel från
egnahemslåne-fonden och jordförmedlingsfonden, erhöll vid
1928 års riksdag sin nuv. gestaltning.
Gällande bestämmelser om verksamheten äro
meddelade i tre k. kung, av 8 juni 1928,
vilka återfinnas i Sv. Författningssaml., n:r
217, 218 och 219 för 1928, ändrade, den första
genom k. kung. n:r 169 för 1933 och 124 för
1934, den andra genom k. kung. n:r 249 för
1932 och 170 för 1933 samt den tredje genom
k. kung. 178 för 1929 och 125 för 1934.
Efter 1928 års reform är verksamheten
organiserad under Statens
egnahemsstyrelse (se d. o., suppl.) som central
ledning. Den lokala ledningen kan handhas
förutom av hushållningssällskapen
även av kommuner, under villkor att
de antagit av egnahemsstyrelsen godkänd
instruktion, samt av vissa för ändamålet
bildade aktiebolag och ekonomiska
föreningar. De lokala låneförmedlarna
bedriva lånerörelsen med egen beslutanderätt
och på eget ekonomiskt ansvar. En del
hushållningssällskap ha särskild
egnahemskonsulent. Där så ej är fallet, tjänstgör deras
jordbrukskonsulent även som egnahemskonsulent.
I flera kommuner finnas särskilda e g n
a-hemskommittéer, bestående av det
egnahemsombud, som egnahemsnämnden
utsett, och av kommunen valda representanter.
För egnahemslåneförmedlande kommuner,
a.-b. och föreningar, sammanlagt 61, gälla
vissa bestämmelser för utövande av
egnahemslåneverksamheten. Deras rörelse omfattar
ung. 1/io av hela verksamheten och hänför
sig huvudsaki. till bildande av
bostadslägenheter inom vissa begränsade områden vid
städer o. a. samhällen.
För verksamhetens bedrivande ställas av
staten årl. till låneförmedlarnas förfogande
dels låne- och dels anslagsmedel. Det årliga
e gn ahem sl ån eb elopp, som riksdagen
medgivit för utlämnande av egnahemslån, har
sedan 1929 varit fastställt till 20 mill. kr.
Egnahemslån avse dels jordbrukslägenheter
(jordbrukslån) och dels bostadslägenheter
(bostadslån). Med avseende på återbetalning och
förräntning delas lånet i en amorteringsdel,
2/s av lånet, och en stående del, 3/5 av lånet.
Amorteringsskyldighet inträder i fråga om
jordbrukslån med sjätte året och i fråga om
bostadslån med fjärde året efter lånets
beviljande, bevillningsåret oräknat. För
jordbrukslån utgår f. n. ränta efter 3,6 % på
hela lånebeloppet före amorteringstidens
inträde, därefter erlägges på den stående
delen ränta efter 4 % och på amorteringsdelen
en annuitet av 5,6 %, varav 3,6 % utgöra
ränta. För bostadslån utgår ränta efter 4 %
på hela lånebeloppet före amorteringstidens
inträde, därefter på den stående delen ränta
efter 4,5 % och på amorteringsdelen en
annuitet av 6,5 %, därav 4 % som ränta. Sedan
amorteringsdelen på ett egnahemslån
slutbetalats, skall den stående delen helt inbetalas
under det därpå följ. året. Extra
inbetalningar under lånetiden äro medgivna, likaså
äger en låntagare rätt att när som helst
efter uppsägning inbetala hela lånebeloppet.
Efter förutnämnda betalningsgrunder blir
lånetiden för jordbrukslån 35 år och för
bostadslån 28 år, bevillningsåren oräknade.
Jordbrukslån skola utgå med högst 5/e och
bostadslån med högst 3/4 av det för
lägenheten i färdigbebyggt skick av
lånefönned-laren beräknade värdet (belåningsvärdet), som
dock ej får överstiga fastställt maximum (se
bd 6, sp. 364). Till säkerhet för egnahemslån
skall lämnas första inteckning i lägenheten.
Jordbrukslånen beviljas företrädesvis för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
