Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekman, Johan Fritjof - Ekman, Johannes Laurentius - *Ekman, K. - *Ekman, K. J. - *Ekman, O. - *Ekman, S. P. - *Ekman, W. (Peter Wilhelm) - Ekman, Vilhelm Ferdinand - *Ekman, V. W. - Ekmansfonden - Ekonomen - *Ekonomimål - Ekonomiska konferenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Ekman, J. L.—Ekonomiska konferenser
1116
J. L. Ekman. S. P. Ekman. P. W. Ekman. V. W. Ekman.
den s. k. Ådalskommissionen 1931. Sedan 1935
är han led. av F. K. för Örebro län. S. H.
Ekman, Johannes Laurentius,
industrimän (f. 1877 18/io)- Efter verksamhet i
utlandet var E. chef för Sävenäs a.-b. 1908—
14, Sandö sågverks a.-b. 1920 och a.-b.
Yt-terstfors-Munksund 1920—26. E. blev vice
verkst. dir. i Svenska
trävaruexportföreningen 1926 samt ord. dir. 1928. Han har varit
led. av 1918 års arbetstidskommitté, ordf, för
1931 års skogssakkunniga samt led. av 1933
års skogsindustrisakkunniga och 1934 års
industrikommission. Han medverkade som
svensk expert vid
handelsfördragsförhand-lingarna med England och Tyskland 1933. S-r.
*Ekman, K. Efter att 1912 ha avgått som
direktör för Helsingfors musikinstitut
verkade E. till 1920 som dirigent för
Musikaliska sällskapets i Åbo symfonikonserter.
Därefter var han i Helsingfors i flera år
musikrecensent i Hufvudstadsbladet. — Hans son
Karl E. (f. 1895) blev fil. dr i Helsingfors
1922 på en avh. över Nietzsches estetik, var
utrikesred. i Hufvudstadsbladet 1927—34 och
har utgivit bl. a. essäsamlingen »Sju lorder
och Mr Churchill» (1925) samt en biogr. över
J. Sibelius (1935). H. G-t.
*Ekman, K. J., avgick som hovrättsråd
1930 och lämnade F. K. 1933.
*Ekman, O. Se även H. Rosman,
»Bjärka-Säby», III (1927), och »Den svenska
betsockerindustrien», I (1932).
*Ekman, S. P., blev 1927 prof, i zoologi
vid Uppsala univ. Sedan sommaren 1928
är E. föreståndare för Klubbans biologiska
station, Fiskebäckskil, och censor i
studentexamen sedan 1935. Bland E:s senare
arbeten märkas »Utvecklingsläran och den nyare
forskningen» (1929) och »Den levande insjön»
(i Verdandis Småskrifter, n:r 341, 1930). N-k.
*Ekman, W. (Peter Wilhelm), var
do-mänfullmäktig till 1928. Han blev ordf, i
handelskammaren i Gävle 1930 och i
Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelse 1935 samt led.
av Samtrafiksnämnden för järnvägarnas
gods-samtrafik 1929. Hans skogstekniska
handbok utkom 1922 i ny uppl. (»Handbok i
skogs-teknologi»). E. Hlr.
Ekman, Vilhelm Ferdinand,
donator (1823—1900). Genomgick Falu bergsskola
1847—48, var anställd vid järnbruk och
idkade skogsaffärer i Norrland. 1865—95 var
han först kassör och sedan förste kassör i
Upplands enskilda bank. E. donerade bl. a.
15,000 kr. till Akademiska sjukhuset i
Uppsala samt till Uppsala univ. en fond på 100,000
kr. (Vilhelm Ekmans universitetsfond) för
offentliggörande av vetenskapliga
forskningsresultat av vetenskapsidkare vid univ. Genom
C. Annerstedts (se d. o.) och hans makas
testamente tillfördes fonden ett betydande
belopp, och dess bokförda kapital uppgår f. n.
till nära 180,000 kr. Sedan 1922 ha med stöd
av denna fond utgivits 41 arbeten. A. U.
*Ekman, V. W., blev 1935 led. av
Vet.-akad. och har tills, m. Helland-Hansen (se
d. o.) deltagit i expeditioner till Atlanten
för utrönande av havsströmmarna.
Ekmansfonden, se Ekman, C. D., ovan.
Ekonomen, organ för Svenska
ekonomföreningen (se d. o., suppl.).
*Ekonomimål. Om ny lagstiftning 1930 se
Kommun, suppl.
Ekonomiska konferenser. I febr. 1920
beslöt N. F:s råd, att en internationell
konferens skulle sammankallas så snart som
möjligt »i avsikt att undersöka den finansiella
krisen, finna medel att bota den samt mildra
de farliga följder, den kan medföra».
Organisationen av konferensen uppdrogs åt en av
N. F:s generalsekr. utsedd kommitté. Planen
fick understöd av de allierade makternas
högsta råd, som i början av mars
överlämnade en ekonomisk deklaration, utmynnande
i åtta förslag till rekommendationer, avsedda
att föreläggas konferensen. Den sista och
märkligaste av dessa erkände, att det tyska
skadeståndet borde fixeras så snart som
möjligt och att lättad tillgång till livsmedel och
råvaror måste beredas Tyskland. Då
konferensen samlades i Bryssel 24 sept. s. å., voro
39 stater representerade, bland dem 27 medl.
av N. F., Tyskland, Österrike, Bulgarien,
Ungern och U. S. A. Det mycket
omfångsrika materialet fördelades på fyra utskott
(offentliga finanser, valuta- och växelkurser,
internationell handel, internationell kredit).
Ett stort antal förslag till uttalanden
framlades av utskotten och godkändes av
konferensen in pleno. Avslutningen ägde rum 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
