Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Eldbegängelse - Eldberedskap - *Elddon - Eldegaard, Sigurd - Elder depster lines, ltd. - Eldforsen - *Eldgivning - *Eldh, C. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Eldberedskap—Eldh
1132
Bild 1. Kvartsit, svavelkis och fnöske från stenåldern.
alles sedan 1926 1,825), i Storbritannien, som
har 29 krematorier, 8,337 (inalles sedan 1885
80,275), i Frankrike med 6 krematorier 1,210
(inalles sedan 1889 25,321), Tyskland med 112
krematorier 63,141 (inalles sedan 1878 798.000),
Österrike med 5 krematorier 3,083 (inalles
sedan 1923 34,850), Tjeckoslovakien med 12
krematorier 5,276 (inalles sedan 1918 53,239),
Schweiz med 20 krematorier 6,049 (inalles
sedan 1889 85,967) etc.
Nyare litt.: G. Kinell och G.
Birch-Lind-gren, »Anvisningar för uppgörande av förslag
till krematorieanläggningar» (1930) och
»Anvisningar för uppgörandet av förslag till
mindre urngårdar, urnmurar och kolumbarier»
(1933); J. Hanson, »Eldbegängelse eller
jord-begängelse» (s. å.); O. övden,
»Eldbegängel-sens historia i Sverige» (1932) och
»Eldbe-gängelserörelsen» (Verdandis Småskrifter, 326,
1928). O. ö.
Eldberedskap säges ett truppförband ha
intagit, då sådana förberedelser vidtagits, att
eld omedelbart kan öppnas. R. Å.
*Elddon, bestående av ett flintstycke, en
svavelkisboll (pyrit) samt en fnöskesvamp för
uppfångande av gnistan, var i bruk under
2 3 4
Bild 2—4. Eldstål. — Bild 2. 500-talet e. Kr.,
Södermanland. — Bild 3—4. 600- och 900-talen e. Kr.,
Dalarna.
sten- och bronsåldern. I trakter, där flintan
var svåråtkomlig, ersattes den med kvarts
eller kvartsit (bild 1 från Alvastra
pålbygg-nad, gånggriftstid). Omkr. 100 e. Kr.
infördes till Sverige en ny form av e., som består
av en rund eller oval s. k. eldslagningssten
av kvarts eller kvartsit, vilken hängde i ett
beslag vid bältet. Mot denna slog man med
en brikett av järn eller stål för att erhålla
en gnista. Briketten har sannolikt varit ett
sylformat redskap. På 500-talet uppträder
sporadiskt åter en ny form, de s. k. eldstålen,
härdade stålskenor, vilka man slog mot ett
flintstycke. De första äro importerade
söderifrån och mycket enkla till sin form (bild 2);
under de följ. årh. utvecklas de, och nya
typer införas (bild 3—4). Så gott som
oförändrade leva vissa av dessa eldstål kvar, tills
de ersättas av tändstickorna. II. An.
E’ldegaard [-går], Sigurd, norsk
skådespelare, teaterledare och författare (f. 1866).
Var 1891—97 anställd vid Kristiania teater,
1897—99 vid Centralteatret i Oslo och 1901
-—18 vid Nationaltheatret, ledde 1918—20
Det norske teatret samt är sedan 1920 åter
fäst vid Nationaltheatret. E. har lyckligt
framträtt i folkliga uppgifter och med
framgång skrivit för scenen, bl. a. skådespelen
»Fossegriman», »Kong Saul» och
»Gamlelandet». G. K-g.
Elder dempster lines, Itd. [e’lde de’mpsto
läPnz li’mitid], rederi med säte i Liverpool,
bildat 1932 genom sammanslagning av Elder
dempster & co. Itd., British and african steam
navigation co. och African steamship co.
Flottan bestod 1934 av 42 ång- och
motorfartyg om tills. 214,744 bruttoton, och trafik
bedrives i huvudsak på Madeira, Las Palmas
och västafrikanska hamnar. K. H. A.
Eldforsen, se Trävaru-a.- b. Dalarne.
*Eldgivning. 1. Vid landtrupperna
tillkomma kulsprutegevärseld och
granatkastar-eld. Gränsen mellan flackeld och kasteld
anses numera gå vid 20° nedslagsvinkel.
Granatkastareiden avges vanl. som kasteld med
nedslagsbrisader. I huvudarb:s tab. över
eldslag tillkommer luftbrisadeld under
granatelden kasteld.
Olika eldgivningssätt förekomma även vid
kulsprutegevär och kulsprutor, t. ex. eld
patronvis (halvautomatisk eld vid
kulsprutegevär, då avtryckning sker för varje skott)
samt under helautomatisk eld punkteld
•kulkärven hålles stilla mot viss punkt),
mej-ning. djupeld och yteld (kulkärven föres över
målet i sida, resp, i höjd och i både sida
och höjd). R. Ä.
*Eldh, C. J. Bland E:s senare arbeten
märkas utom flera porträttbyster över samtida
svenskar staty över sångarprinsen Gustav
(1927; brons, vid Geijersgården i Uppsala),
byster av kronprins Gustav Adolf och
kronprinsessan Louise (1928; brons,
Nationalmuseum i Stockholm), statyer över Ansgarius,
Frideborg och Hergeir (1930; brons, Ansgars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>